... sitter i grannfruns fina bil, den med en stjärna i fronten.
Det är den där kvällen när vi eldar upp allt löv, som kvinnan i bilen stannar till och småpratar lite.
Bara några hundra meter bort längs gatan bor hon, men ändå rätt ensligt .., och dom flesta husen tillhör sommarfolket.
"Ja, jag är mörkrädd när jag ligger där ...", erkänner hon.
Jag säger att vi lämnar dörren till pannrummet öppen, så kan hon - om skräcken skulle bli för stor och rentav ohanterlig - sova i gästrummet, ja, det är bara att krypa i säng.
En alldeles underbar kväll är det.
Och pv eldar och eldar.
Och se, där kommer den blivande tvillingmamman promenerande med sina tre hundar.
Hon bor precis rakt över vägen - från det gula huset sett -.
Så blir det en stund småpratande med henne också.
Det är sånt jag tycker om.
Småpratet.
Inte nödvändigtvis kalas och fest och fint dukade bord .., nej, jag föredrar såna här små möten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar