... vid havet ...., och man klarar av det mesta.
Lilla "ön" där jag i vanliga fall sitter på min rumpa och spanar ut över havet, är idag delvis översvämmad av lågtrycksvatten (hade jag haft stövlar, hade jag fixat det), så jag går åt andra hållet, längs stranden ..., en bit söderut.
"En bit" är lika med två hundra meter.
Max.
Slår mig ner på en sten .., ser två sädesärlor .., hör lärkan .., och upptäcker härliga strandskator med sina illröda ben.
Av och an går dom och pickar i ilandfluten tång.
Närmar jag mig det minsta lilla .., flyttar dom sig ytterligare en bit bort.
När jag äntligen kommer liiiiite närmare, tackar dom för sig och flyger sin väg.
Jaha, ja.
Väljer - för ovanlighetens skull - en annan väg hem.
Vinden i ryggen .., kappan fladdrar i vinden.
Av all fukt från havet är håret lockigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar