Vid sjutiden ...

... ringer jag till moster Lisbet i Vilhelmina och hör mig för om den här bilden.

För henne berättar jag om människorna som står på trappan i Dikanäs och där är mormor och Haqwin och något av mormors barn i andra äktenskapet, men mest frågar jag om kvinnan längst till höger på bilden.

Jag försöker förklara .., tror kanske att hon är syster till Haqwin, kan det vara så?

"Ja, du lilla Eliza .., Haqwin hade elva syskon, det är inte så lätt att veta ..?" säger hon leende.

Varför jag undrar?

Jo, för att jag tycker att den kvinnan ser ut att vara en stark människa; en kvinna som ingen sätter sig på.

Det är väl kroppsspråket, kanske?