Någon gång under högstadietiden skulle jag hålla ett föredrag i fysik; det hela handlade om hur man tillverkar en grammofonskiva, ni vet, en sån där i vinyl.
Jag stod längst framme i fysiksalen och när jag var klar, sa magistern - som var en väldigt sträng herre som hette Ivan Lindblom -: "ursäkta, var det någon av er som hann höra vad Elisabet sa?"
Nej, det var det inte.
Jag läste för fort, förstås.
Men tidigt i morse mötte jag min överman - Sveriges Radios eminente reporter Nils Horner -, som i P1 vittnade om Nordkoreas misslyckade raketuppskjutning.
Hade inte han betalt per ord, då vet inte jag.
2 kommentarer:
Usch så taskigt. Kunde han inte avbrutit dig under föredraget och bett dig prata lite långsammare ..?
anna of sweden: han hann väl inte ,-))
Skicka en kommentar