... börjar med grå himmel och friska vindar.
Jag får höra att solen minsann strålar på den skånska slätten och några timmar senare har molnen skingrats även i landet Halland, i alla fall i den södra delen.
Så jag slår mig ner på stentrappan, allt medan harry lullar på uppe i slänten - den som är översållad av vitsippor - och i någon halvtimmes tid blir vi där .., han på sitt håll och jag på mitt.
Med solen kommer kraften tillbaka; det är verkligen som ett mirakel - eller inte -.
Och jag rensar ogräs i rabatten mot sydväst och Lilla Fröken Gullviva är så fin, så fin och jag blir så glad och tänker att den påminner mig om min mamma.
I vår rabatt i Malå växte Primula Veris - gullvivan - och Aurikles, som jag snabbt tog bort när vi långt senare köpte huset och prompt skulle förändra - då skulle det vara buskar i stället -!
Nu är det tvärtom .., nu gläds jag alldeles omåttligt åt dom här gula små skönheterna.
Så kan livet vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar