Elisabet

Kväller i landet Halland ...

Om man är superpigg till tre natten innan, då blir man per automatik - i alla fall jag - supertrött dagen därpå och inte mycket blir gjort.

Man tänker sig att inhandla sandaler och bra gå-skor, men tappar sugen när man väl är på plats och går i stället till thairestaurangen och äter lunch - sitter ensam vid ett bord och dricker citronvatten och tittar på en man som hur galant som helst äter med pinnar - och sen hemåt och promenad med hundarna och det är kyligt och man funderar över var fingervantarna har tagit vägen och hittar dem inte.

En liten stund visar sig solen.
Jag sitter i en rosaprickig strandstol och harry vilar vid mina fötter.
Bestämmer mig för att bada såväl honom som nelly, men först tar jag fram klippmaskinen och ansar lilla pigan som blir så fin, så fin.

Tittar in i växthuset.
Känner doften av lavendel och ser en död kopparsnok - översållad av myror -.
Eller heter snoken egentligen ödla?
Den är låååång och jag som häromkvällen sa till pv att jag kunde tänka mig att övernatta på en madrass i växthuset, tänker att man ju lika gärna kan sova i sängkammaren.

Senare på dagen kommer husets herre hem och jag steker färsk hel rödspätta och tänker att inte är det mycket mat på den fisken .., men fyra spättor för 60 kronor är ändå inte alltför dyrt och vi äter med gott mod och tittar sedan på Djursjukhuset och ett program som handlar om cykling och ute blåser det friskt; den gamla björken hos grannen, dess grenar vajar i vinden .., himlen är gråblåmulen .., det är verkligen en kylig och gråkall maj månad.

För ett år sedan, i maj, då såg det ut så här.