 |
| Kanske finns där nån liten smula ...? tänker Nelly och kollar det nystädade skåpet. |
Det var igår som vi bestämde oss för att röja i köksskåpen.
Eller vi och vi .., det var kanske jag som tyckte att nu fick det vara nog.
Och så började vi!
Ååå, hjälp så mycket som plockades ut ur skåpen .., och sen kom ju frågan - vad skulle vara kvar och vad skulle slängas, alternativt hamna på någon loppis -?
Idag, medan pv bakar bullar och bröd, har jag tömt dom övre skåpen.
Upptäckte att vi hade hur många äggkoppar som helst .,. och otaliga vinglas av enklare modell ., och där dök mina Ulrika Hydman - glas upp, dom som jag inte trivs med till vin (tjocka, inte genomskinliga) och jag funderar på Tradera, men hur förpackar man såna på ett vettigt sätt så dom inte går sönder?
Ett brunmurrigt fruktfat dyker upp och då visar sig en av mina allra sämsta sidor; jag kan omöjligen låtsas nånting som jag egentligen inte menar.
"Ska det här fatet vara kvar ...?" säger jag med ett försök till neutral röst.
Jodå, fatet ska vara kvar.
Säger pv.
Jaha, på det viset.
Röjningen fortsätter.
Vi är ännu sambos.
15 kommentarer:
Häftiga vinglas. För jag har bildgooglat. Fast jag förstår hur du menar.
Väldigt mycket bubbelplast och såna där frigolitchips?
Skulle nog vara nervöst ändå. Kanske någon som vill hämta som bor nära?
Andra året i Hjo: ja, precis! Tunga, men man tappar själva vinkänslan .., glaset är för tjockt ....
Turtlan: jo, det skulle förstås gå. Ja, jag ska nog lägga ut dem ,-)
Självklart skall fatet vara kvar! Passar utomordentligt med päron på!
Och jag skrattar lite åt fatet. Det hade inte fått stanna :) De där glasen skulle ju varenda människa ha förr, var det på 90-talet. Gillande dem aldrig. gud så skönt det är att röja!
Rexxie: ja, det är kvar .., jag fick hålla någorlunda god min. Men innerst inne tycker jag att det är vedervärdigt ,-)
Steel City Anna: t a c k! Vilket gott omdöme du har ,-)
Och tänk så olika det kan vara. Det där är, åtminstone på bild ett mycket vackert fat och säkert har det någon form av affektionsvärde för pv. Jag har fortfarande konstiga saker i vara skåp som funnits hos B:s föräldrar och det måste man väl ändå förstå om man vill behålla, vackert eller inte?
Monet: nej, jag tycker verkligen att det är gräsligt fult, men såklart får det vara kvar, om han nu tycker om det. Jag har saker som han säkert får rysningar av att se och dom är också kvar ,-)
Ps. Monet: nej, han har köpt det själv ... ännu värre ,-) Ds.
Heja pv om fatet! Jag gillar det också.
Tänk, här kan saker bara försvinna ur stängda skåp! ;) ...och ingen har någonsin saknat eller efterfrågat...
Cecilia N: nu blir han nog glad och tacksam!
Kattis: nej, dithän har jag inte kommit ännu, MEN .., han skulle ALDRIG ha upptäckt om det hade försvunnit ,-)
Tycker mig ana konspirationstendenser här.
PV
Gillar också fruktfatet, även om jag är mer för de gröna i samma stil. Påminner om sådant som fanns i mina morföräldrars ganska påvra hem, det var nog inköpt på 30-talet. Vad står det under?
Till fruktfatets försvar kan jag tillägga två saker:
1: det är lite charmigt med karlar som köper fruktfat
2: det är så gräsligt att man nästan kan tycka att det är snyggt om man riktigt försöker
Men det hade inte fått stanna ;) du är snäll du, Elisabet.
Skicka en kommentar