Elisabet

En lördag ...

Det mesta handlar om råttorna. Tidigt på morgonen upptäcker jag två råttor vilka springer omkring i ena hörnet av tomten; mot slänten till, ner mot vägen. Det är inte långt ifrån att jag börjar gråta. Ekorrmatarna, där råttorna krupit in under locket och satt och kalasade igår, stängde jag till vid läggdags igårkväll. En tegelsten på den ena, en blomkruka på den andra.

På morgonen satt en förvånad liten ekorre och fattade  i n g e n t i n g. Vad hade nu hänt? Det blev till att springa ut i nattsärken och ta bort tyngderna och så blev ekorren nöjd. 

Vid elvatiden hämtade pv Hilda, Edvin och Mymmel vid bussen i Skipås; dom kom från stan och skulle bli här i fem timmar. Medan jag räfsade löv, gick övriga på lång promenad längs havet. Grannen en bit bort - Lennart - kom förbi och pratade med mig; det handlade mest om dom här med lång svans. Tre fångade och döda sedan igår. Jo, det känns bra.

Vi åt middag tillsammans i uterummet. Ugnsrostade grönsaker - potatis, morötter och palsternacka och färsk timjan till - och så dessa vansinnigt goda jordnötsbiffar från Kung Markatta. Veganska. Rejält kryddstarka och sååå smakrika! Man steker dem frysta .., på inte alltför stark värme, men ändå så dom får färg och blir lite knapriga. Ur-gott med mango chutney till. 

Skjuts till bussen vid fyra och då svängde vi - pv och jag själv - förbi Skallkroken och tog ett dopp i ett tiogradigt hav. Ja, ni vet ju vad jag tycker om sånt. Det börjar på u och slutar på "bart". I bilen, innan vi kom fram, gissade vi på vilken temperatur det skulle vara. Det var varmare än så. Tio grader. Inte långt ifrån att det kändes ljummet. 

 

Med  posten tidigare i veckan kom - förutom breven från min mamma till hennes moster Fanny - även det här inramade fotografiet. I min barndom stod ett exakt likadant exemplar på spiselhyllan ovanför öppenspisen, tillsammans med ett fotografi av mina systrars mamma Gunna (hette Gunhild) som dog alldeles för ung, samt ännu ett inramat foto, det var min moster - Lisbet - mammas yngsta syster. 

Bilden: Pappa och mina systrars mamma. 

Så här skrev Birgitta (i Australien) om fotografiet: "Jag tycker också om fotot av oss och oj, så unga vi alla såg ut.  Kjolen som jag har på mig hade tant Gunborg sytt och jag hade den första gången på mammas begravning. Jag måste väl ha vuxit litet sen dess, så det kan vara Rigmors jag fått ärva, för vi hade likadana och de var ljusgrå."

Det är rent obegripligt hur glad jag blev över bilden här ovanför och det lilla fotot av mig, det har jag satt dit själv ., det kändes viktigt att jag också fick vara med, även om det skulle dröja ytterligare några år innan familjen utökades med en tredje dotter (till pappas sorg, han önskade sig en son!). 

Tavlan som skymtar längst till höger är målad av Helmer Harnesk (1886 - 1955) från Norsjö (bara några mil hemifrån) och den hamnade hos min syster i Skåne. 

Upptäckte en annan, nästan liknande tavla, av samme konstnär. Har nu hört av mig till auktionsverket för att höra om det finns möjlighet att få köpa den? Kanske inte världens vackraste, men jag tycker om den. (Det kom nämligen inga bud på den). Ja, så har den här dagen varit. En bra dag.