Onsdag och man vaknar till h ä l l r e g n och ett mörker som är närapå obeskrivligt. Det är som om man har lämnat sängen mitt i natten.
Går man i säng klockan tio på kvällen, kan man vara superpigg åtta timmar senare och när klockan är lite över sex möter jag pv nere i köket, då är han på väg att cykla till Gullbrandstorp.
"Men ta bilen!" säger jag.
Otroligt! Jag behöver inte ens övertala honom.
(Fönstret finns för övrigt här, i det gula huset).
Just nu: eld i kaminen .., Leif GW Persson i tv-studion .., jag har lyssnat till veckans avsnitt av Europa-podden som var något så vansinnigt intressant (bland annat om den nya situationen i Polen med Donald Tusk som premiärminister och tjuv-och-rackarspelet innan den förra regeringen överlämnade stafettpinnen till de som nu valdes - ytterst hörvärt -) och intill mig en ihopkurad katt, som alltid ligger på min vänstra sida och mellan varven, när jag nu knattrar på tangentbordet, stryker jag honom över huvudet och på ryggen. Det tycker han om.
Så har Den Äldsta ringt på väg hem från nattjobbet. Vansinnigt mycket att göra - många ovanligt svårt sjuka -, tolv tusen steg blev det från 21.00 - 07.00 och nu på väg hem för att gå ut med hundarna och därefter ligga under täcket, gå ut med hundarna igen mitt på dagen .., mera sömn och nytt jobb-pass. Det sista av tre.
2 kommentarer:
Vilken vacker låda till hyacinterna - var det den du "fyndade" igår?
Kristina: nej, inte alls! Bilden är från något tidigare år och hur jag än bär mig åt, hittar jag inte just den som är på bilden och som jag tyckte så mycket om!
Skicka en kommentar