Inga hoppjerkor där inte ...
Liten förteckning över gruvarbetare hemmavid. Adakgruvan låg bara några mil hemifrån och försörjde åtskilliga familjer, innan gruvan helt enkelt avvecklades.
Många jämnåriga från högstadiet åkte skolbuss från Adak till Malå och en av dem var Nils-Erik Eriksson - Nisse - han som alltid var så snäll och gav komplimanger till kvinnor och gjorde det på ett så fint sätt. Nisse som inte längre är i livet.
2 kommentarer:
Min ingifta morbror Bengt jobbade i Adakgruvan i många år. Hans ende son trubaduren Per-Erik var tillsammans med någon du kände och som du skrivit om i någon tidigare blogg. Visst minns jag rätt?
Jaha, ja .., det var förstås Anita! Dom var här och var med på bloggträff 2009 och ett tag bodde dom i Skåne och kom hit och jag bjöd på lammstek och han utbrast gång på gång: "Men sä djävulskt gott!" Jag glömmer det aldrig.
Skicka en kommentar