Elisabet

Elfte september ...

Igår högsommarvärme och bad i havet. Inte här, men i Haverdal. Där känns havet större och mera som .., ja, just ett  h a v. 

Och stranden är bredare, om än den ständigt förändras. Och så är där inga stenar, som här hos oss. 

Tidigare på dagen rensade vi  i rabatterna, jag tappade mina läsglasögon (upptäckte dem nu på morgonen liggandes på gräsmattan) och när klockan närmade sig sex på kvällen, hämtade jag upp Eva, Ulf och Sonja och så körde vi till Tvååker där Halmstad Kammarkör skulle ha konsert, med början kl. 19.00. 

Det blev en helt ljuvlig konsert med blandad 1500-talsmusik, bra mellan-sångerna-prat av Lotta Sikö Helin (som även är sopran med en ängels stämma) och så var det visor av Alf Hambe (från Steninge) och Evert Taube och vackert pianospel av dirigenten Karins make. 

På min vänstra sida satt Sonja och hon log absolut hela tiden. Kyrkan visade sig vara så enkel och fin och förvånansvärt mågna besökare var där. Efteråt blev det till att köra hem i mörker och lite regn. Jag hjälpte Sonja att befria sig från bilbältet och följde henne in till sig. 

"Du är som en mamma ....", sa Sonja.

Vaknade i vanlig tid idag, kände mig relativt pigg, men  v ä d r e t! Grått-grått-grått och ösregn! 

Skjutsade pv till skolan i Getinge (måste ha bilen redo om friherrinnan ska ha sina skor och vanliga kläder om det blir flytt till ett korttidsboende), körde hem och tänkte att .., men hur är det möjligt att det kan bli höst över en natt? 

I eftermiddag, kl.14.00 lär det ska vända. Då ska det bli halvklart ute och 18 plusgrader. 

Det finns hopp.