Om ljud ... 

Den 22:a mars 2012 berättade bloggvännerna (på den tiden var det gott om dem) om ljud som fastnat i minnets arkiv. Å, jag tyckte att det var så underbart roligt och intressant att få ta del av dessa minnen!

En av dem som delade med sig, var Eva i Tyresö. 

Så här berättade hon och bilden var hennes egen. 

"På vår gård i Norrköping såg det ut så här på vintern.

Längst till höger skymtar en trävägg.

Det var piskrummet. Det var väggar runt om och där inne fanns flera piskställningar för mattor.

Det var stort.

På våren hördes dom - alla mammor som piskade mattor.

Jag såg aldrig någon pappa där.

Det rök och dammade otroligt där inne och vi fick inte leka där.

Hela vinterns damm piskades bort med mattpiskaren.

Mattorna var tunga och ingen hiss fanns.

Vi bodde högst upp-tre långa trappor.

Hon bar väl upp dem????

Hur orkade mamma?

Kortet är tagit från vårt köksfönster.

Glad vår från Eva som ristar av mattorna ibland utanför dörren men sällan piskar.

Året var ca 1950."

Dagens fönster ...

Det var då det .., jag hade tittat in hos Ecke och Britt i sommarhuset här intill och på väg hem igen - med Harry i släptåg - passerade jag ett av deras fönster och tog upp min kamera. Det var i mars år 2012.

En vanlig dag i månaden mars ...

Det är inte bara här hos oss som det sågas, spikas och hamras, även hos mitt-emot-grannen Alexandra är det likadant. 

Hennes lilla hus + Birgittas hus och vårt (pv:s) är alla byggda på samma sätt och tillhörde en gång Stora Stensjö .., ja, detta var väl som arbetarbostäder?

Alexandras hus har inte byggts ut , men nu ska i alla fall spåntaket/sticktaket tas bort. Under teglet är ju vårt likadant och borde också bytas ut, men Rom byggdes ju inte på en dag. 

Hela dagen har två män arbetat flitigt med att rensa och ta bort, ja, allt detta underlag ska bort och oj, oj, vilket mastodontarbete det blir! 

Jo, det höll männen med om .., det blir liksom stickigt och smått och tar framför allt  T I D. Men tänk ändå, så roligt det är att se och höra andra människor .., det händer inte ofta här omkring under vintermånaderna. 

Lagom till 11-kaffet visade sig  s o l e n! 

Å, det kändes som en evighet sedan sist och jag gjorde i ordning kaffe och smörgåsar och vi satt i var sin solstol (det var just dessförinnan som jag hörde tranorna!) och jag sa till pv att vi borde skaffa ett lägre bord, att ställa mellan solstolarna, för oftast är det ju bara vi två. 

Innan jag hämtat ett rejält lägre bord; det som stod utanför växthuset, hade pv ordnat med ett provisorium, helt enkelt två bitar regelvirke, ja, där vi ställde muggarna. Ja, det gick det med.

När vi satt där i solskenet pratade vi om rumsbygget och efteråt fick jag hålla i och hjälpa till att lyfta in väggskivorna - "Nä, Thomas, inte en chans i världen att den går in genom den lilla öppningen !" sa jag, men han framhärdade och vinklade åbäket och vips, var den inne i rummet. Aj då. 

Och hela tiden medan vi satt där, eller när jag skottade upp lösgruset som traktormannen - den vänlige Erland - föst samman nere på grannens tomt vid vägen, då när det snöat så mycket .., lullade katterna omkring lite så där på måfå. Intressant med småfåglarna förstås, men dessa är så modiga (alt. dumdristiga) och flyger bara upp några grenar, medan katterna sitter där och tittar på dem. 

Pv berättade för övrigt att han sett ett tjugofemtal människor - alla i gula reflexvästar - gå i samlad tropp ner mot havet till .., många använde stavar och var mest troligt ute på någon slags längre runda. 

"Jo, det var dom och så kom dom Tre Vise Männen också, om än idag endast två av dem ...", berättade han. 

Så ringde äldsta dottern och var glad och lättad .., nu är allt klart med nattjänsten på Civa i Solna och hon börjar i september. Hur mycket hon än trivs med jobbet i Malå och alla underbara vänner, längtar hon efter mer vardagskontakt tillsammans med son och dotter och såklart alla vänner där nere. Det blir säkert hur bra som helst. 

Dagens fönster ...

.... finns här i det gula huset på kullen. 

Som ni ser är det en sannerligen inte någon enhetlig stil bland sakerna på fönsterbrädan. 

Där är en ljusstake i järn (så tung!) inhandlad under ett besök i Skagen på Jylland .., där är också en iittala-islykta .., och där är en  ljusstake i keramik som blev min under ett besök hos grannen Pelle på andra sidan kustvägen .., han brukar ha påskvernissage och ljusstaken var gjord av en vänlig kvinna, vars namn jag glömt.

Att allt har fösts samman, beror på att där brukar någon av katterna sitta och hålla koll på pv:s arbete med nya rummet. Väldigt spännande är det.

(Upptäckte en sådan vacker och ömsint dödsannons i hemtidningen. Det är bilden som gör det.)

Och så blev det kväller ...

Det är som hos Bert i Luleå, vissa dagar händer inte så mycket, men det behöver det väl heller inte göra? 

Pv kämpar på med bygget och är idog värre .. det känns sååå skönt. 

Själv fick jag idag två tavlor på plats; två som bidat sin tid för sig själva, ja, dom har stått i ett hörn och bara väntat. 

Igår - helt från ingenstans - kom jag  på det! Ja, i trappan upp till övervåningen, där finns det plats och dessutom finns en spotlight längre upp som går att vinkla, helt perfekt! 

Så glad jag blev! 

Är den inte helt underbar?

Konstnärens namn var Gert Aspelin och kanske var detta hans döttrar som fick agera modeller?

Köpte tavlan på loppis och älskar den!

(Den andra tavlan är en akvarell av en björktrast .., också svart ram och den är målad - inget träsnitt - och den köpte jag av den här mannen/bloggaren.  )

Så här ser den ut, hela tavlan, den förstnämnda,

Klockan är lite över sex på kvällen när detta skrivs. Pv har givit sig av till Hamnföreningens årsmöte .., jag har eld i såväl kaminen som i vedpannan och har känt mig sååå trött idag. Har pratat med Eva i Tyresö; hon var på besök hos sin rara dotter Maja som ropade i bakgrunden att hon läst eller fått en broschyr eller sett på nätet om en annons som lockar vårdpersonal till bl.a. sjukstugan i Arjeplog. Fritt boende och fri resa upp för familjen om jag förstod det rätt. Hon lät lite sugen.

Här kan man läsa lite (bland all reklam) om den - åtminstone hemmavid - kände Lappmarksdoktorn Einar Wallquist son verkade i just Arjeplog. Om denne doktor läste jag en hel del av, då, i min ungdom. Han var inte enbart läkare, han var även konstär och författare. Och minns jag inte fel, så grundade han även Silvermuseet i Arjeplog, men det vet kanske Solveig i Dalarna vet mer om?

Ringde även till min äldsta syster som lät pigg - ovanligt pigg - men har så ont i sin ankel sedan hon dråsade ur sängen för ett par veckor sedan. Jag berättade om katterna och hur roligt det är att ha dem. 

"Men hur går det då med er hund ..?" frågade hon. 

Jag sa att Harry ju var död sedan två år tillbaka.

"Oj, det har jag helt missat!" sa min syster häpet

Så är det. Så ledsamt. 

På så många plan.

Måndagsfönstret ...

.... som egentligen är en hel svärme med fönster, fångat på Malmgårdsvägen i Stockholm. 

Tack Turtlan!

 Spridda skurar från en söndag i mars ...

Första besöket på länge hos Ecke och Britt, då vi känt oss krassliga och helt enkelt inte vågat hälsa på någon enda av vännerna.

Men idag så. 

Föll pladask för det vackra tyget i den karmstol som står vid köksbordet hos familjen Bengtsson. 

Tyget - handtryckt - kommer från Jobs Väveri i Dalarna. 

Britts pianofingrar pekar på en av blommorna. 

Hämtar ut ett paket till friherrinnan på Hemköp och det är då jag upptäcker den rara Susannes vackra naglar, ja, hela vänsterhanden förresten. 

Aldrig i mitt liv har jag haft vackra händer, sällan nagellack (förutom på tånaglarna) heller, men jag tycker verkligen att det är så fint - på andra -!

En sväng till hamnen har vi hunnit med i helgen. Presenningen togs ner .., och på föreningens tio ställplatser för gästande husbilar (alla  svenskregistrerade), var sex stycken upptagna! Otroligt, vi är ju ändå bara i mitten av mars! Tänk, vilka inkomster dessa ställplatser genererar till föreningen! (300 kr/dygn). 

Nästa lördag är det bomiläggning och pv tror att det är ett sjuttiotal bommar - minst - som ska i plurret och dessa på bilden, är några av dem. 

För övrigt intet nytt. Pv jobbar på i rummet som varit en inglasad altan (av enklaste slag) .., jag hör honom testa den nya sticksågen som köptes idag hos Biltema.

Och precis när jag skriver detta, får jag fint besök i mitt knä. Besökaren ser ut så här.

Dagens fönster ...

Ett fönster fångat av hedgrenskan under besöket på Själland. 

Det här fönstret finns i Helsingör! 

Tack Kerstin! 

(Och jag tänkte .., oj, där bakom persiennerna eller solskyddet torde det kunna bli väldigt varmt sommartid!)