Det där brödet ....

Igår läste jag hos walkaboutsweden; det handlade om surdegsbröd och vad detta kan ställa till med, i alla fall när man inte längre är tonåring med starka tänder. 

På Ica Maxi finns ett bröd som jag verkligen älskar .., men köper det sällan och tur är väl det. Får det ligga i sin papperspåse i 2 dagar, tycker jag att det är ännu godare, men problemet blir då att skiva brödet. 

Det hände en gång att pv hämtade en mindre elektrisk såg för att visa det vansinniga i att inte ha brödet i en plastpåse (men då försvinner ju själva känslan för mig). Hittills har allt gått bra. 

Om detta berättade jag alltså i en kommentar hos Barbro och hon gratulerade mig till att ha starka tänder. (Vilket jag aldrig har haft, men just vad gäller det här brödet, så har jag klarat mig.)

 Elva minuter senare ska vi dricka kaffe och jag skär med visst besvär en skiva av det torra brödet och tar en tugga. 

På EN ENDA GÅNG kände jag vad som hänt! En provisorisk fyllning tackade för sig. Så kan det gå.

Dagens fönster ...

För 12 år sedan kom det här fönstret susande från Porto och landade i min inkorg. Text följde med också ..., nästan som en morgonbetraktelse som kändes så .., varm och fin. 

Här är den. 

"Bara alldeles enkelt och just precis nu.

Lördagsmorgon och jag vaknar tidigt av ljus och fåglar (ja strax efter klockan 6, på våra breddgrader är det inte ljust tidigare) och vi har sovit med fönstret öppet som jag nästan aldrig får P med på att göra. Jag går upp och stoppar tvätt i maskinen och öppnar fönstren och gör te. Pratar en stund med pappa i telefon; han känner sig pigg och rask trots behandlingar han har gått igenom och idag ska han arbeta i trädgården tillsammans med min faster.

Katten kommer in genom det öppna fönstret och somnar bakom min rygg i soffhörnet medan jag äter frukost. Jag har fortfarande pyjamasen på, den med blommiga byxor som jag känner mig fin i. Inte ett skvatt måste jag göra den här lördagen men ganska mycket vill jag göra. Solen skiner en liten morgonstund på pelargonerna på balkongen på norrsidan mot gatan. Nu börjar dagen."

T a c k   annannan! Läs förresten hennes inlägg om hur det kan vara att införskaffa en så enkel sak som dammsugarpåsar.

Malå för någon dag sedan och rena trolleriet!

Maria på kvällsrundan med hundarna, tog bilden.

Så är det vardag igen. Låg lite längre än vanligt och lyssnade då på play till SR:s Fågelsångsnatten som är något av det bästa jag vet. Jag FATTAR INTE hur människor kan urskilja olika fågelarter. då. när det är ett enda sammelsurium av kvitter! 

För mig är fågelkvitter det bästa som finns .., och jag har sagt till pv att om jag blir medvetslös och hamnar på sjukhus eller om jag är döende, snälla, låt mig ha hörlurar och lyssna till vilket avsnitt som helst av Fågelsångsnatten och helst när det sänds från någonstans i Västerbotten. 

I helgen visade Karin mig nånting helt fantastiskt. Jo, det hade jag hört talas om, men inte testat själv, men det hade hon gjort. Den här bilden sitter på fotoväggen i vår hall. Det är mamma som sitter med händerna knäppta nära sin mormor. 

Men så hade Karin gått in på ChatGPT och bett "den" färglägga det svartvita fotografiet och då blev det här. 

Och plötsligt förstod jag .., ty mamma berättade ibland att hennes styvfar Haqvin brukade säga att "Ditt röda hår dej vittne bär, att du av rävasläktet är". 

Nu ska jag själv försöka få hela bilden i färg. 

Något helt annat: Alla vi som tittar på Nyhetsmorgon .., nog borde väl  Agneta Strandäng få betalt av tv4, för ingen har väl fått in så många vackra morgonbilder när det är dags för vädret.

Och nu går pv ut och arbetar i det nya rummet. Han har i det närmaste byggt in sig själv. Dörren in till lill-hallen ska nu tas bort och då kan två fönster komma på plats, sen är det inomhusjobb som gäller.

Ps. Ett underbart måndagsinlägg från Portugal, kan man finna här.

Några minuter senare testade jag själv. Bad ChatGPT att färglägga bilden. Rena trolleriet!

Dagens fönster ...

Ännu ett fönsterbiudrag från Eva i Jämtland, detta från maj 2013.

Det var då det ....

Det allra bästa med att arbeta i butik .., det var detta att helt fritt få texta skyltar! 

Det behövde inte ens handla om extrapriser, utan det kunde vara gratulationer till Charlotte Kalla när hon vunnit något stort lopp .., eller när Kronprinsessan och Prins Daniel gifte sig .., eller att sädesärlan äntligen uppenbarat sig. 

Den biten kan jag verkligen sakna. 

Och när det röjdes i omklädningsrummet i butiken, hittades den här skylten och av kilopriset på bananer att döma, kan man ju ana att det var många, många år sedan den här gjordes och detta av någon som verkligen hade konstnärliga anlag! Och bara detta att få till själva skylthållaren, måste ha tagit lite tid! 

Ingen visste vem som hade textat skylten,

Och på bussen i själva Liverpool och stopp vid ett rödljus, hann jag ta upp mobilen och fånga det här fönstret, där någon verkligen hade textandets gåva! Såååå snyggt och nästan som att läsa tidningen!

Efteråt ....

Vykortet - som gjorde mig så glad - kom från Eva i Jämtland - och det var 2013

Tre dagar med inte enbart kalasfirande, men även gäster och fullt runt matbordet i uterummet och mycket prat och skratt och i lördags lunchbuffé på Tylöhus och allt som hör till och Sonja som hamnat på medicinakuten och Britt (som tillsammans med Ecke hade tänkt komma hit i lördags, men så blev Britt sjuk), ja, efter allt detta, sov jag två timmar rakt av när allt återgått till det vanliga. M e n .., så trivsamt det har varit! 

Vi har förunnats helt underbart väder alla tre dagarna, så det har varit full fart på de skånska pågarna; det har spelats fotboll och det har kappsprungits och Elliot har försökt sätta rekord på att springa runt huset (20 sek)  och det har lekt skola (Anna som fröken). 

Men nu är det över.

Och katterna kom och hälsade på gammel-matte, men kanske inte så fort som hon hade önskat. Det är väl därför vi tycker så mycket om katter - vi som har dem - dom gör som dom vill. 

När vi sagt hejdå och plockat undan lite, bryggde vi kaffe och körde till sjukhuset där Sonja nu ligger på avdelning 61. Hon hade vaknat på morgonen och hade liksom ingen styrsel på benen och ingen vet väl riktigt vad som drabbat henne, men i morgon blir det någon slags vårdplan i alla fall. 

Själv är jag väl också redo för inläggning .., tre dagar utan ett blogginlägg! Eller så vittnar det om att man blivit mer normal.

Snart helg ...

Bild från boken "Den gamle mannen och valen", av författaren/illustratören Stian Hole. 

En fin dag. Besök på ortopedmottagningen i Halmstad och där kände jag mig hemma. Två handledsbrott har jag fått gipsade där och så var det där jag skrevs in inför knäprotesoperationen. 

Nu var det pv:s tur. Suturerna skulle tas bort, handen och fingrarna tvättades så fint .., nya kompresser (typ med silikon, påminde om en tjock wettextrasa) som lindades runt fingrarna och sist av allt på med gipsen och det blev så fint, så fint. 

Därefter hemåt. 

Pv har kånkat på rockwool-balar och fått in dem där fönsterna ännu lyser med sin frånvaro .., och jag har klippt gräsmattan - eller delar av dem - tills den bara avled. Det visade sig vara fel på sladden, men det fixade han med sin enda hand, nå, liiite fick jag vara honom behjälplig, men därefter startade den utan problem. 

Plötsligt har maskrosorna dykt upp - bara så där -. Jag klipper runt dem .., och likadant blir det med små, små styvmorsvioler som var år tjoppar upp nedanför potatislandet. Minns hur glad jag blev när jag i början var här på besök och upptäckte att pv sparat små sällskap  dessa violer. 

Minns också Åke Burwall i Malå, fotograf och organist och pappa till min klasskamrat Gudrun, som på deras gräsmatta undvek att klippa små bestånd av blåklockor! Tänk, att bli ihågkommen för en sån sak!

Något helt annat. Den 9:e maj 2013 hade pv:s yngre bror Ulf varit med om något ovanligt. Så han skrev av sig på Facebook. Så här var det. 

Igår hände något.
Ulf, denne nattuggla som i alla år haft sömnproblem, kom i förrgår i säng ovanligt tidigt

Det är då det händer.
Han vaknar tidigt.

Och skriver, från sin utsiktspunkt på landet utanför Lund ....

"Vaknar kl 04,10 går upp och pissar och försöker somna om, efter 25 minuter ger jag upp,
Stiger upp å kokar kaffe.
Släpper ut hönsen ( äntligen har han fattat att vi vill ut tycker dom) tar på mig skorna, hundarna yrvakna , va fan håller han på med. Går ner till skogen , hundarna lösa! Bokskogen möter mig nästan helt utslaget!
Gud har öppnat katedralen!!!
Ut på ängarna , solen bryter upp morgondiset. Jag fylls av en euforisk känsla ! Lycklig som en lärka uti majsolens sken!
Nu blir jag riktigt känslosam ! Tack mor och far för arvet ni lämnade efter er som gjorde det möjligt att ha ett så fint hus!
Tänker på er alla mina vänner i livet! Ines min själs älskade, mina barn Hannes och Joanna!
Denna känsla har jag haft nån gång förr i livet men inte många gånger!
Jag skulle kunna dö nu!! Skjut mig !!! Det gör inget jag är lycklig fri och euforisk!!
Jag älskar er alla !!
Jag vet jag är patetisk men va faan!!
Ulf"

Det här skrev han alltså på Facebook och kommentarerna som ramlar in efteråt är underbara! 
Där är musikervänner som raljerar friskt och avråder från droger tidigt på morgrnarna och där är andra som talar om hur oerhört älskad den här filuren är.

Malå, torsdagmorgon ....

Foto: Maria på sedvanlig hundpromenad.

Och Tjamstaberget längst till vänster, och om den södra sidan av berget är det - och har varit länge - en väldig diskussion huruvida den delen ska exploateras för att locka eventuella turister till Malå. Själv är jag på tok för lite insatt i det hela; skulle helst vilja se en 3D-bild av hur det är tänkt att bli. Å andra sidan är det ju människorna i Malå som kommer att påverkas - oavsett hur det blir -.