Söndag ... 

Vaknar tidigt av någon underlig dröm som "oriver" en inombords. Det är ju förunderligt vad drömmar kan betyda. Vad drömmar kan ställa till med! 

Sen blir det bättre. 

Vid 12-tiden kommer Hilda och Edvin på besök. Edvin ritar, snickrar och hjälper sin morfar med däckbytet på Hildas lilla Toyota. Själv gjorde jag köttfärssås redan igår - utan kött - och det kan jag säga, att det var precis lika gott, om inte godare än min vanliga variant, men oj, så jag fick krydda extra för att få till det. Gott till spaghetti. 

Här finns ett recept som jag tyckte var så bra, plus att jag använde mig av krossade tomater med chili/örter i stället för enbart tomatkross, plus en slatt rödvin, lite stekt svamp, sambal oelek och färsk röd chili i små, små, små bitar. 

Pv sätter nu reglar för fönstren som ska på plats i det som ska bli ett större vardagsrum. Den dåliga stämningen från i förrgår har tackat för sig och jag försöker serva honom med kaffe och annat, så gott det nu går.

Och så har påven vinkat från balkongen, står att läsa i en notis hos SVT. Det hade man inte sett komma.

Dagens fönster ...

"Kvällsfönster från tidigare i veckan. En tisdag, faktiskt, var det så är fullsatt", skriver madamen i Porto. 

Tack snälla! säger jag.

En förmiddag i mars ...

Som jag tycker om detta med att vi har en "familjechatt", särskilt som vi ju är utspridda i landet. En i Västerbotten, en i Uppland, en i Halland och två i Skåne! Det är ett så perfekt och roligt sätt att ta del av ursprungsfamiljens dagar! 

Så här såg det ut idag på morgonen.

Maria började sitt pass på sjukstugan klockan 08.00 (slutar kl. 17.00) och jag tycker fortfarande att det är en sådan fantastisk service att ha lördags,-  och söndagsöppet hemma i Malå! På en hälsocentral/vårdcentral/sjukstuga!

I Uppland var Anna uppe tidigt och då kom den här bilden! Kylig morgon kanske .., med tanke på hur rosiga kinderna är?

"Vi har jobbat på utebanan ..", skriver hon 

Och den här bilden också. Tristan är såå otålig att hans nya hag-kompis ska komma och göra honom sällskap

Bilden är ett egentligen från ett filmklipp och ni kanske kan höra inom er hur han gnäggar ... 

Anders skickar den här bilden, som är egentligen också är en film och här står han vid vardagsrumsfönstret med nån av pojkarna intill sig och visar vem som just nu är på besök hos grannen mitt emot. 

Egentligen var det två rådjur och oj, så fina!

En till - det gäller sonen -. Detta är hans nya hobby - att fixa med sin 3D-skrivare! 

I veckan har vi fått flera bilder och man frågar .."men vad är det du har gjort för nånting ..?" och så berättar han ..., "jo, men det är ju till ...!".

Så var det. 

Det är sånt man kan ha en familjechatt till. Jag älskar den!

Dagens fönster ...

"Det ösregnade, och jag och den här katten som är drottningen av sin gata skulade (tog skydd från regnet) på min väg till jobbet." 

Vem som skrev detta? Jo, hon som tittar fram där nere till vänster .., såklart annannan! 

Tack! Underbart med såväl fönsterfångerska som drottningkatt i bild!

(E skriver: Ordet skula var totalt obekant för mig innan jag kom till Skåne. Låter det inte danskt, egentligen?)

Idag ....

.. hörde jag honom. 

Herr Gransångaren. 

Nästan så att jag blev glad.

Full sprutt på Edjervägen ...

Hos grannen Alexandra pågår någon slags markarbete och det grävs och jord och grus flyttas utan att jag riktigt får någon hum om vad som är på gång. Alexandra som en gång arbetade på en oljeplattform utanför Norges kust, ja, "bangen" är hon inte.

Riset längsts till höger, vid varningsmärkena, är björnbärsris som växer lite som dom vill. I det hiet får pv husera .., allt fastnar taggarna i!

Igår blev det väldigt dålig stämning när vi satt ute i solskenet och jag frågade när pv möjligen hade tänkt ta sig an det gamla uterummet - ja, på allvar -. Det har tagit oändligt många år av stillestånd vad gäller bygget (eller rivningen av det gamla) och under tiden har han ju byggt ett uterum på andra sidan huset, det där rummet som vi tycker så mycket om. 

Mitt i allt sammans när han (säkerligen i vredesmod) lämnat  trädgårdsstolen och den urdruckna kaffekoppen och jag själv fyllde på med två säckar plantjord i rabatten, hörde jag plötsligt hammarslag. Då var han plötsligt igång! Och den dåliga stämningen igår, den försvann när vi åkte till Skallkroken (och tappade min mobil) och idag är det som bäst. 

Från vårt vardagsrum finns ett fönster, det är därifrån jag tagit bilden. Taket i bygget, det kommer att täcka en del av fönstret och pv tycker att det är bara att ta bort det hela och göra en hel vägg på den sidan i vardagsrummet. 

"Men då har vi bara ett enda fönster här inne .., det kommer ju att bli hur mörkt som helst och det då enda fönstret vetter mot havet och vår, sommar och höst döljs ju det mesta av av eken och dessutom har vi då fönstret bakom oss!" utbrast jag häpet.

Jo, det tyckte han kunde gå an. I det fönstret som då skulle bli del av en vägg, har jag ställt fyra krukor med gröna växter .., det är hur fint som helst! Då slog det mig att vi ("vi .?") kan ju riva väggen mellan vardagsrummet och rummet närmast köket; då blir det öppet och fint och vi får då ljusinsläpp från  totalt tre fönster; två från väster och ett från söder. 

Om han blev lycklig över mitt förslag? 

Gissa två gånger.

När grannen fyller år ...

Jo, idag är det Birgittas tur att ha födelsedag! Birgitta - som sitter till höger på bilden - är världens snällaste granne, född i Dalarna, har arbetat som kanslist på bland annat den skola där Ecke var rektor och här sitter hon vid vårt bord på altanen, tillsammans med Eckes Britt. Båda är alltid lika tjusiga. 

Att Birgitta fyller åttioåtta kan ingen människa begripa!!

Grattis på födelsedagen, du kära Birgitta!

Återseendets glädje en torsdagkväll i mars ...

Jo, då kom mobilen tillrätta! 

Den hade tydligen legat längst uppe i badväskan (en blå Ikeakasse, där vi har badskor, neoprenhandskar, handduk och min baddräkt) och pv, som bar väskan, tror att telefonen trillat ut när han lastade in den i baksätet. 

Det är inte asfalt heller där vi står med bilen, utan fjolårsgräs. 

På kvällen skrev jag på Haverdalssidan och berättade vad som hänt och om nu någon skulle upptäcka den, så kunde hen höra av sig till pv på hans mobil. 

Så blev det också. Den kvinna som hade parkerat sin bil intill vår, hade - när hon åkte hemåt - skymtat något lilafärgat på marken, men hade brått till jobbet och drömde väl inte om att det var en telefon där nere. 

Vid tiotiden på kvällen körde vi återigen till hamnen .., och där låg den så fint, längst ner på Bengts båtkärra. Så omtänksamt av den som hittaat den!

Nu är det fredag. Vi hade lika många rätt på DN:s Nutidsquiz, men idag vann jag med 1 ynka rätt över pv på Ordquizzen. Strålande solsken ute. Pv är igång med det gamla uterummet och Sigge sover på soffan Ektorp.

Dagens fönster ...

Fönstret fångades i Dikanäs i min mammas barndomshem. 

Kanske är det barndomsminnen därifrån som gör att jag tycker så oerhört mycket om såväl humle som hundkäx?

På trappan till min lägenhet i Ystad brukade jag sommartid ställa ett stoooort krus med just hundkäx och å, vad det gjorde mig glad!

Bilden togs i juni 2014, då vi var på bilsemester norröver.

Eländes elände och lite annat. 

Allt är förstås relativt här i livet, men att förlora sin mobil och utan att man har den blekaste aning vart den tagit vägen, känns inget vidare. S o m  vi har försökt ringa in var den höll hus när vi (mobilen och jag själv) hade kontakt! 

Överallt har vi letat! I växthuset där jag röjde och gjorde lite fint, eller vid trädgårdsstolarna där vi satt och drack kaffe och där jag pratade med Eva i Tyresö .., eller följde den med när vi tog eftermiddagsdoppet i Skallkroken ..., eller kan den ha trillat bakom soffan ..., eller mellan bilens säten ..., kanske i badväskan .., ? 

Ingenstans finns den. 

Nåväl, den som hittar den måste ju kunna min pin-kod för att ta sig in i telefonen och samma sak är det ju med bank-id, så egentligen är jag inte orolig, men det är ju så ONÖDIGT. Kommer den inte fram, så blir det ju sååå mycket krångligare att installera allt igen i en ny telefon! 

Nåväl. Det är krig i Ukraina, bomber och granater faller på Gazaremsan och den amerikanske presidenten har många ytterligare år kvar att ställa till oreda, så vad är en förlorad Iphone? 

Att solfångarna strulat gjorde väl också sitt till. Nu får vi invänta expertis vilka lär ska komma "nån gång nästa vecka". Nån gång nästa vecka, låter inte alltför hoppfullt. 

Men annat har varit desto bättre! Vilken underbar promenad det blev idag! På väg till Skallkroken släppte pv av mig mitt emot väderkvarnen i Särdal .., gick prick rakt ner mot havet till .., hörde inte bara EN, utan flera lärkor .., framme vid havet tog jag av söderut - solen i ansiktet - och hamnen långt där framme.

Gick längs havet och förundrades över hur oerhört många snäckor där var på stranden, små vita och så mängder med blåmusslor och innan jag var framme hos pv som höll på med båten, upptäckte jag strandskator, fiskmåsar, skrattmåsar och gravänder. 

Lägg därtill en husbil och en husvagn och senare ikväll hade husvagnen försvunnit, men ytterligare två husbilar kommit. 

Det lär nog bli blil fullt på den parkeringen i helgen, då det utlovas sol och mera sol! 

Tog ett dopp senare i eftermiddag. Eller: jag tog två, pv avstod. Sju grader plus i havet. Ingen ångest alls. Djupandades och tog det lugnt.

Nu två havskräftor och ett glas vin, bara för att. Resterande tar vi i morgon.

Uppdatering: Allt löste sig till det bästa!

Dagens fönster .....

... finns i det gula huset och vetter mot väster, mot havet till. Detta är mitt sovrum. Och SOM jag älskar det gamla trägolvet och jag älskar också tavlan, målad av Bodil Hedlund. 

Om ni tittar noga, så kanske ni upptäcker någon som tycker väldigt mycket om att ligga i den gamla knarriga korgstolen. Just det. Sigge. Den grå (söndertrampade (så där som katter gör tramp-tramp) pläden är Sigges; den sover han på de gånger han behagar ligga på sängen. 

När man är lättfångad ...

Under en tid har jag haft en superbillig prenumeration på Svenska Dagbladet, men nu var den på upphällningen och jag tänkte att nej, det får vara. Det blir helt enkelt för dyrt. 

På väg hem från Falkenberg förra veckan ringde min mobil. Det visade sig vara en man som befann sig i Östersund och som erbjöd mig en billig digital prenumeration på just SvD. Jag skulle då betala 179:-/månaden och det lät väl i och för sig ganska bra. Ordinarie pris är 229:-. 

Pv som då var chaufför .., loooog när han insåg att säljaren hade mig på kroken och jag tänkte själv att det var nog just för att han var så himla trevlig (LÄT trevlig) som jag tackade "ja". 

Senare på dagen greps jag av ånger. Försökte då via min sida på SvD hitta ett sätt att ångra köpet, men det var sannerligen inte det enklaste. Precis som när man vill säga upp Viaplay eller något annat, så får man verkligen kämpa för att - på ett enkelt sätt - avsluta kontot och det är ju såklart uträknat. Förmodligen hoppas prenumerationsavdelningen att man ska tröttna på att leta och till slut ge upp. Nåja det lyckades till slut. 

Igår fick jag ett nytt erbjudande på mejlen. SvD i 2 månader för totalt 2 kronor, därefter 99 kr/månaden om jag vill fortsätta. Om jag nappade på erbjudandet ....? Det kan ni tro!