Dagens fönster ...

Så här skriver Bert som alldeles nyligen var på vift: "Hej. Ett fönster från Gallipoli på Italiens klack. Här är sommar, så gott som. / Bert."

Man borde gå oftare på krogen ....

Härligt krogbesök blev det igår, då, när vi firade Hildas 38-årsdag på Franz Bistro & Bar i Halmstad. 

Så himla trevligt det var! Det var i fjol under Medeltidsveckan på Gotland som Hilda och Martin gifte sig och av bilden att döma, så var det nog ett lyckat val av partner, för båda två. 

Intill mig satt Sara, barn,- och ungdomsvän till Hilda och så rar och fin. (Ja, fortfarande vän, förstås). Det är hennes hand som klappar Martins hund Otto. 

Otto låg under bordet och blev ompysslad enligt konstens alla regler. 

Tänk, så härligt att man även i vårt land - i alla  fall på vissa restauranger - får ha med sig sin hund, i alla fall om den är väluppfostrad.

Sara och hennes fot. 

Maten var underbart god! Två valde råbiff (antingen vegansk eller vegetarisk), pv tog hamburgare, Martin och Mymmel  risotto och jag själv "Chilistekt linguine, handskalade räkor, bakad tomat, smörad hummerbuljong, pangritata, örter, samt riven parmesan."

Tänkte efteråt att ..., så härligt att bo centralt och kunna slå sig ner och ta ett glas vin eller som igår - när det var dagen för Gin & Tonic - (tog Hilda) , ta ett glas dylikt. 

Jo, men det blev några trivsamma timmar tillsammans. 

På väg till Slottsparkeringen där bilden stod och väntade ..., stannade jag till vid annonspelaren. 

Orup i Tylösand i slutet av juli. 

Och mitt på gågatan stod stora planteringar av tulpaner.

Dagens fönster ...

Ja, det ska i alla fall bli två fönster på den här västra sidan, den mot grannens sommarhus. 

Mycket jobb blir det för pv. Den gamla panelen har han nu tagit bort och ny ska på plats och så då två fönster. 

Med sex fönster enbart i det här blivande vardagsrummet, kommer Eriks Fönsterputs att ha fullt upp - om jag någonsin tycker mig ha råd att betala för månatlig rengöring av fönstren -.

Helgen som gick ....

Från lördagförmiddag till söndagförmiddag hade vi besök av den här gossen. 

Katterna flydde för livet (men återvände efter hand ....) och pv fick hjälp med bygget av nya rummet (bäst var skruvdragaren!), det målades, tittades på Bamse på någon slags barnkanal som jag knappt visste att vi hade och han fick lära sig att humlor inte är det minsta farliga och att alla små djur, även myror, måste få leva.

Våfflor var smaskens och när vi fick trivsamt besök av Hilda, Edvin och Martin, samt hunden Otto (springer spaniel), satte sig 3-åringen i en solstol på gräsmattan. Plötsligt blev han blyg. 

När mamman återvänt efter väninneträffen med övernattning i Tylösand och tagit med sig sonen åter till Skåne, infann sig Den Stora Tystnaden. Testar med ram på bilderna. Nja. För många år sedan fanns i redigeringsprogrammet en ram som hette "mirror" och som jag tyckte sååå mycket om. 

Då såg det ut så här och jag tycker fortfarande att det blev så fint. Den möjligheten plockades bort i mitt red.program. Sååå synd, tycker jag. 

För övrigt strålar solen denna måndag i april, då Hilda fyller 38 år. Ikväll blir det tillsammansmiddag på restaurang inne i Halmstad. Hilda var i 20-årsåldern när jag kom in i bilden och har alltid varit så rar och fin. Ja, alldeles enkelt kan det väl inte vara, detta när ens förälder får en sambo och tillvaron förändras.

Ajöken, sa fröken.

Dagens fönster ...

.... finns i mitt sovrum och döm om min förvåning när jag vid 6-tiden i morse upptäckte lilla Vickan som kurade på fönsterbrädan och höll koll på världen där utanför.

Idag hände det ...

Pv upptäckte två sädesärlor ute på vår gräsmatta. 

Lägg därtill två citronfjärilar - kanske just dom som svirlade omkring för ett par veckor sedan -, men ändå.

Och så blev det då fredag ...

Nej, så här ser det inte ut ännu .., allt växer så långsamt .., så långsamt! Lite börjar det skira i grönt i buskar och en del träd, men oj, vad det tar tid i vår. Nåväl, lika så gott det .., ibland exploderar ju våren och sommaren och det känns mer som om allt vore över innan sommaren ens är på gång. 

Nästan dagligen pratar vi om detta att det känns som om småfåglarna har försvunnit. Nu hör ju inte pv kvittret, men på måndag .., då! Då får han sin nya hörapparat och det ska bli intressant att se om fågelsången då uppenbarar sig för honom. 

Alldeles strax ska vi åka till Falkenberg och göra oss av med det allra sista (hopefully). Elva eller tolv sopsäckar ska tömmas, samt diverse annat "rat". Och ja, ni har helt rätt .., det tar aldrig slut.

Dagens fönster ....

... fångades av mig själv. Det var många år sedan, men jag hade nog stannat till vid det även idag. 

Tack Elisabet, säger jag.

Läsvärt ....

Såååå fint han skriver om vardagligheter och våren och alla fåglar och fjärilar. 

Bilden visar en björktrast ., målad av denne man som har sån fin hand med bokstäverna. 

Tavlan hänger nu inramad i vår trappa till övervåningen. Belyst så vackert. 

Här kan man ta del av konstnärens senaste inlägg, det som bland annat handlar om just björktrasten och regnet.

Finalen ...

Medan pv hade den unga flickan D här (matte-träning), tittade jag på finalen av Demenskören. Det var nu de skulle uppträda på Södra Teatern i Stockholm och Drottning Silvia fanns på plats och det tycktes vara hur mycket publik som helst. 

Jag vill inte spoila om någon ännu inte har tittat på programmet, men kan ju säga som så .., att har du lätt för att bli gråtmild/rörd (som pv, t.ex som alltid får torka tårarna när han tittar på Barnmorskorna i East End i London), då är det läge att ta fram en handduk eller hushållspapper och ha i beredskap innan programmet tar sin början. 

Tidigare på eftermiddagen hade vi spontant besök av Eva och Ulf. Det var väl mest den senare som var intresserad av hur det går med cementgolvet i uterummet och efter titt där inne (eller utifrån), blev det kaffe med gott fikabröd från Börjes Konditori i Harplinge och prat om precis allt möjligt. 

Ulf har såväl forskat som undervisat på KTH i kemi och kom nu att ta upp detta med hur det forskas om hur man  separerar koldioxid från luften (till intresseföreningen kan sägas att han tittade inte på mig när frågan kom upp) och själv vittnade jag om den häpnad jag kände, då, i min ungdom .., när jag insåg att det vatten vi dricker är samma vatten som funnits på jorden i miljarder år, det vill säga, att inte vattnet kom uppifrån bara, om och om igen. Ja, just det, så lite förstod jag då. 

Då tänker jag på besöket hos frisören, t.ex, där det färgas hår och allt färgmedel som spolas ut i avloppet  - tänk, all världens frisörbesök och hårfärg som ska renas - för att inte tala om hur många miljarder människor som äter blodtrycksmedicin och därefter kissar ut resterna av detta! Allt detta och mycket mera tänker jag på var gång jag borstar tänderna och jag önskar sååå att jag inte visste hur det går till, detta med att vi dricker det vatten som varit med om så mycket. Hu!

Vi kom även att prata om Ernst Thiel och Thielska Gallerit på Djurgården i Stockholm. Eva hade under en period i sitt yrkesliv arbetat i Hassela och då fick ungdomarna/eleverna någon gång besöka Thielska Galleriet och om detta berättade hon livfullt. Själv googlade jag herr Thiels namn och oj, vilket liv den mannen hade levt. Nu måste jag försöka hitta en biografi om honom. 

Numera är Eva rejält handikappad av sin reumatism och hon är den som förr i tiden var den som lagade vansinnigt goda middagar. Sedan något år eller två tillbaka är hon så förvärkt, hennes högra hand fungerar ytterst dåligt och då blev det maken som tog vid vad gäller matlagning. 

"Ni skulle bara veta vilken underbar vitvinssås han gör när vi har fisk till middag!" brukar hon säga lyriskt. 

Och nu går han inte längre enbart efter recept, utan vågar sig på att laga mat lite mera på känn. Tänk, så bra .., en man född 1944 som gör karriär i hemmets vrå!

Bilden här ovanför hittade jag på nätet och nu kommer jag inte ihåg  v a r? Om ni känner igen den och vet som målat detta, hojta gärna!