Onsdagsfönstret ....

Ett löv som fastnat i spindelväven ...,ja, det är också ett öde. 

Bilden är från vårt köksfönster alltså, där detta hände.

Vilken överraskning! 

Uppmärksamhet, mottagaren,

Styrelsen och ledningen för Royal Bank Of Canada önskar
informerar dig idag om att din utestående arvsfond värderad till
en totalsumma på 42 500 000 000 miljoner dollar som deponerades hos
vår bank här i Kanada, som står i ditt namn för många år sedan, har lagligen registrerats
godkänd och auktoriserad av Europeiska unionens utrikesutskott
Betalningsupplösning, följt av betalningsbefrielsebrevet vi
mottagen från Kanadas ambassadör i USA, för vidare överföring,
därför har en instruktion givits att kreditera ditt medlen till detta
Bank av (FRB) Federal Reserve Bank Of Scotland för omedelbar offentliggörande
av dina medel till ditt bankkonto.

Som den nyligen utsedda/ackrediterade internationella betalningsbanken har vi
instruerats av världens styrande organ, tillsammans med
Kommittén för internationell skuld och styrelsen för enheten för utländska överföringar,
Arvs- och kontraktsprövningspanelen, för att frigöra dina medel med
omedelbar effekt; med denna exklusiva videotransaktion
Nr: US/UN/WB/ICB/2011 och överföringstilldelningsnr: ICBPLC/X44/701LN/FRB/GB,
Lösenord: 339331, Postnummer: 78569, Meritintyg nr: 104, Friskrivning
Kodnummer: 0876.

Vi ska besöka Sthlm i helgen. Nu avbokar jag hotellrummet på Långholmen och tar Grand Hotel i stället.

Spridda skurar om gårdagens film .., och om en råmande ko. 

Igår blev det den senare filmvisningen, den som börjar 19.30 och ganska många filmstudiomedlemmar var på plats. 

Som vanligt berättar någon från styrelsen lite om filmen ("Hjärtat mitt") och den som gjorde det, var sååå bra. Vi fick bland annat veta att i huvudrollen som äldre släkting (Gela) till den unge gossen på 9 år, att hon heter Aurora Quattrocchi och hon visade sig vara 83 år när filmen spelades in. 

Åååå, så vacker hon var! (Det är denna Aurora som är på bilden.)

Foto: Roselena Ramistella.

Här en länk där man kan få ta del av Roselenas bilder. Makalöst fina!

Nå, men vad tyckte vi om själva filmen?

 Jo, vi fann den båda två ganska seg till en början .., slutet var bäst och MUSIKEN! 

De äldre kvinnorna, de som spelade väninnor till denna Gela var också bra och jag föll som en fura för interiören hemma hos Gela - det hela utspelar sig i södra Italien.

Filmen har överlag fått jättefina recensioner, ofta 4 av 5 i betyg. Pv sa, när vi strosade hemåt i kvällsmörkret, att "jag ger den en 2:a". Själv somnade jag några gånger .., bara kanske tio, femton sekunder, men ändå och jag var inte ensam om den saken, kan jag säga (dock inte pv). 

Fotot var ljuvligt! Jag ger den en .., 3:a.

Och så var det ju det här med kon som hade råmat halva natten mot igår och nästan hela gårdagen. Ett försök att få fatt i ägaren (samme man som hjälpte mig att skotta bort snön i vintras!) via mobilen, visade sig vara hopplöst, då inget telefonnummer fanns att tillgå. 

Då skrev jag ett mejl till det företag han är ägare till och undrade om någon vänlig själ där (det var stängt för dagen när mitt mejl gick iväg) kunde be denne man att slå mig en signal, eller om jag kunde få hans telefonnummer. 

Tidigt i morse ringde han upp mig och berättade att jo, han förstod att det kunde ha varit så här (själv bor han utanför Falkenberg), ty man hade tagit kalven från kon .., ja, det var därför. 

Å, så dum jag kände mig ..! 

Ja, då förstod jag ju, men ett så hjärtskärande råmande har jag aldrig någonsin hört tidigare och absolut inte mitt i natten!

Nu vet vi i alla fall och hittills idag har det varit tyst från hagen. 

Det var inte råmandet i sig som oroade, utan  S Ä T T E T  på vilket kon råmade.

Dagens fönster ...

(Ett garagefönster, alltså).

Bilden togs vintern 1976, ett halvår innan min pappa Ivar somnade in efter en hjärtinfarkt. Vi var hemma på besök i Malå .., Maria skulle fylla 4 år i början av augusti och här står hon och morfar vid garageinfarten på Ringvägen 29. 

Pappa, hade då varit pensionär i tre år, hade köpt sitt livs första jeans och träskor hade han plötsligt också. Polotröja bar han ofta. 

Han var sextiosex år .., hade äntligen vant sig vid det annorlunda livet som icke-arbetande .., ledde en kurs i jaktvård och även i gammaldans.

Efter att i nästan hela sitt vuxna liv ha kört Volvo, bytte pappa till en Saab 99, efter att Volvoförsäljaren i Skellefteå vägrade pruta vid det stundande - men avbrutna - bilköpet. 

Så var det med den bilden.

Det man lärde sig i skolan ....

Bilden från 1992 och från Fåborg i Danmark, där vi hyrde ett litet sommarhus under en veckas tid. Anders funderar över om där är några "äckliga maneter i havet ...?"

Berättade igår för min syster i Australien (hon är ju, precis som Eva med make, född på 40-talet) om ramsorna man lärde sig. Så här skriver hon: 

"Psalmverser skulle man kunna rabbla och jag fick bakläxa då jag inte kunde Danmarks städer i rätt ordning, enligt Irene Bergström.  Sån onödig idioti!  Och inte kommer jag ihåg dem i dag,

jag vet bara att det skulle sluta med "och Roskilde".  

Irene B var också stenhård med grammatiken, som jag tyckte var urtråkig - ett ord som "Pluskvamperfektum" har jag då aldrig kommit i kontakt

med sen och det är helt otroligt att jag alltid fick bra betyg  i både geografi och svenska."

Googlar och letar på någon ramsa från 50-talet när hon gick i skolan.

Köpenhamn har ett herrans liv,
i Aarhus tar vi tågen.
Till Odense med korta kliv,
i Aalborg spänns nu bågen.

Vid Esbjerg möter havet land,
i Horsens fängslas blicken.
Längs Randers flod och Koldings strand,
går Vejle bäst i skicken.
Till sist i Roskilde vi står,
och räknar Danmarks tio spår!

Nej, den slutar ju inte rätt, ser jag.  

Och i det hyrda huset i Fåborg vimlade det av getingar .., detta viktiga berättade jag om i brevet hem. 

Kvällens film ..., nr 4 av 10. 

Och det är den här som vi ska titta på, men det blir på den senare föreställningen, den kl.19.30.

Baserat på recensionerna tror jag att det kan vara en film som jag tycker om.

Här en (trailer) länk till Hjärtat Mitt. 

För övrigt idag ..? 

Jo, en klänning ska kortas och läggas upp (utan symaskin .., hur ska det gå ...?), Dr Indre Nånting ska ringa upp mig mitt på dagen (gäller förmodligen flimmer-medicinen) ..., flickan som får hjälp av pv med matten kommer klockan 16 och ja, det är väl allt. 

Apropå klänningen ... varför tillverkas klänningar såååå himla långa numera? Jag är ju inte kortast i landet, men klänningen når nästan till anklarna! (Gudrun Sjödén).

Måndagsfönstret ...

Nu fångat utifrån .., det är alltså Hotell Drott i Karlstad som lockar besökare på det här viset. 

Tack Annica/Turtlan som tog dig tid!

Tankar idag ...

Den amerikanske presidenten förnekar sig  a l d r i g. Detta, att han anser att Ukraina bör utlysa nyval, byta ut presidenten, kapitulera och lämna fältet fritt för ryska soldater, är så vanvettigt dumt så det är inte sant. Men det är klart .., nu gäller det att göra det amerikanska folket glada och inte höja priset på diesel, så ja, ja, vem bryr sig om sanktioner mot Ryssland, nej, vi handlar gärna med er! tänker tydligen presidenten.

Hur är det ens möjligt? 

Två år till med denne man. 

Måtte tiden gå fort.

Söndagsfönstret ...

Två stycken, ja, närapå tre .., fångades på vårt nötta trädgårdsbord för flera år sedan. Det var då jag inte kunde tänka mig hur uterumsdelen skulle komma att se ut, så till slut blev pv less på att förklara, hämtade lite kartong och så plötsligt kunde jag se - på riktigt - hur det var tänkt. Perfekt! 

Det var en hel del som var slut på det himmelska skapelselagret, då, när det var dags för min hjärna att utformas och en sån egenskap var detta att inom sig själv kunna se hur nånting ska bli när det är klart, det är nästan helt omöjligt. 

Sicken tur att man då blev sambo med en snäll man som kan förklara!