måndag 17 oktober 2016

 Som att öppna en skattkista ...


I Åkersholm - inte långt från Ängelholm - i en gammal lagård eller nåt sånt, där ligger självaste paradiset,  i alla fall om man är det minsta intresserad av saker som inte nyproducerade.
Där inne (i liksom tre rum) finns travar med manglade lakan och örngott ( allt vackert ihopknutet med röda band) ..,  där finns kaffekoppar från långt tillbaka, tomtar av alla möjliga slag, byråer, stolar, lampor, trasmattor, skolplanscher, leksaker, burkar, bestick, fåtöljer, ullfiltar, ja, nästan allt man kan tänka sig!


På Instagram finns butiken under namnet #antikkulan, men skylten vid vägen visar till Antik & Design. Där har jag köpt åtminstone tre saker som jag tycker sååå mycket om; en liten äggkopp från Arabia, en assiett från jag vet inte var, bara att jag älskar den .., en väckarklocka som tickar så hemtamt, plus - nu blev det fyra - en bjällra som används i Sälen för att heja fram Team Taurus och andra Vasaloppsåkare.

Apan på bilden längst upp, den som putsar skåpet, har liksom blivit ett med instagrambilderna och när den en dag var försvunnen funderade vi vart den nu tagit vägen?


Nåja, det hade vi inte behövt göra, för där - bakom kassadisken - satt hela familjen Apa och tittade på oss och det gick bra att ta en bild, ja, se så fina dom är!


På ena väggen upptäckte jag en tavla - den på bilden här ovanför - och pang! sa det, så hade jag fallit pladask! När jag tittade närmare efter .., så visade det sig vara en slags minnesord över en förlorad
liten dotter och det är tydligen pappan som har skrivit och tecknat, eller om han bara har tecknat och målat och det är flickans mamma som skrivet texten.
Papperet är gulnat - allt är målat på vanlig makulatur känns det som - och det är betydligt mer gulnat än på bilden här ovanför.


Titta, är det inte helt fantastiskt så fint det är ...?

Så här står det: "Som blomman uti våren varm med fägring träder fram, så hafver jag som litet barn invid min moders barm, jag slumra trygg till sista stund då härran tog mig bort, jag fick ej lång tid slumra där, hos mamma som jag höll så kär; min barndoms tid blef här så kortt, och nu jag bärs till grafven bortt. jag är nu i mitt bässta hem  hos Gud i Himlens sal! bland englaskaror tusental, inför wår gud i helig skrud av ewig fröjd lofsjunga!!!

Farwäl min ömma far och mor; Farväl med dig min kära bror; Wi sär nu ej på jorden här hvarandra mer; Dock hoppas bed wår härre gud som syndare förlåter så får vi träffas åter!

Till mine ar wår elskade dotter som med döden afgick den 30 Mars år 1898.

Anna Josephina Rydman."



Längst ner står att läsa: "Ritad och täcknad af en djupt sörjande fader  ... G (?) F .O Rydman."


Ja, nu önskar jag bara att jag hade kunskapen att ta fram vem flickan var och och var familjen bodde.
På nåt sätt ska det väl ändå gå.

Visst är den fin?

Här en länk till detta lilla paradis ....


9 kommentarer:

Anonym sa...



Elisabet, har du hort talas om Rotter (ska vara två prickar over o:et) som drivs av Sveriges Släktforskarforbund,där kan du nog få hjälp med att hitta flickan och hennes familj.Släktforskarna som håller till där är så kunniga och duktiga, jag har själv fått hjälp med att hitta mina anor långt tillbaka i tiden.
Gå till http://www.genealogi.se/ klicka sedan på ordet "Anbytarforum" hogst upp. Då kommer du att se flera olika rubriker. Om du vet vilket landskap familjen bodde i lägg in din fråga under det,annars be om hjälp under rubriken "Hur gor jag/".

Lycka till!

Lillan i Cornwall




Anonym sa...


Glomde att säga att du måste registrera dig innan du kan ställa din fråga på Rotter. Tryck på knappen hogst upp på forsta sidan så får du se hur du skall gora.

Lillan



Anonym sa...


Josses så mycket fel det blir, det märks att jag är hemskt trott. Glomde ännu en sak...det står Registrera på knappen som du skall trycka på.

Lillan


annannan sa...

Fantastisk!

Ruta Ett sa...

Vilket konstverk och så rörande!

Elisabet. sa...

Lillan i Cornwall: tack för tipset; det ska jag försöka mig på! Så omtänksamt av dig!

annannan och Ruta Ett: visst är det! Det är så underbart fint!

Evas blogg sa...

Vilken skatt du hittade! En underbar tavla, fast så sorglig. Men tänk ändå vilket jobb de har gjort, en fin bekräftelse till den lilla dottern som inte finns med dom längre.

Elisabet. sa...

Eva på Frösön: ja, men visst är det! Jag blev så tagen av texten och målningarna!

Moster Mjölgumpa sa...

Om du tror att det kan stå J.F.O som pappans namn, så tror jag att jag hittat den lilla flickan i dödboken.