Elisabet

Plötsligt händer det ...

Igår kom pv bärande på dagens post och nog loooog han väl lite mer än vanligt när han överräckte ett vitt kuvert märkt "Hässleholms sjukhus" och jag öppnade det bums och konstaterade att det där telefonsamtalet kanske hjälpte, ty den första februari har jag nu fått tid hos den kirurg som en gång satte in den konstgjorda protesen i mitt knä och kanske - äntligen - att det nu blir nån form av operation och att det blir bättre?

Så här har mitt vänstra högra ben sett ut i flera års tid, ja, det är sju år sedan jag fick protesen och det blir inte bättre, om jag säger så. Såväl i Halmstad på ortopeden och i Hässleholm har läkarna haft svårt att sätta fingret på vad som egentligen felas .., ja, tills för ett år sedan ungefär, då vi fick veta att nånting liksom glidit isär och alldeles enkelt är det kanske inte att veta vad som ska göras?

Det första året efter operationen hade jag ett helvete med .., ja, det kändes som om jag fick elektrisk ström i knäet om jag hade suttit stilla och råkade röra på benet! Jag tog kontakt med kirurgen och frågade om det verkligen var meningen att det skulle vara så här och han sa att det absolut skulle gå över, och det gjorde det. Stor lycka.

Sen har det varit år med låsningar .., dagar då jag inte kunnat räta ut benet och gått strak-bent ..,sen fick jag ortosen som kanske skulle rätta till det hela, ja, då blev det fel på ett annat sätt - nu har jag mest ont på baksidan av knäet, hela skenbenet och i vaden.

Jag tycker verkligen om personalen i Hässleholm och jag inser såklart att alla operationer inte blir lyckade, men förhoppningen är att jag åtminstone ska få det så pass bra att jag kan gå på en längre promenad och att jag ska slippa halta mig igenom timmarna på jobbet.

Och om någon som ska genomgå knäledsplastik har googlat och hamnat här, så vill jag säga att i mitt vänstra knä sitter en protes som sattes in 2014 och den fungerar helt perfekt! Inga som helst problem har det varit med den!