söndag 8 oktober 2017

Mitt eget bästa ...


Den här veckan har varit så övermåttan fylld av glädje, så där så jag nästan inte mäktar med det.
Så där så det känns som att nu sprängs hjärtat.
Det började med ett stort vadderat kuvert landet Närke.
Där i låg en så fantastiskt fin bok som heter "I love Instagram" med bilder av Christoffer Collin - wisslaren på Ig -, signerad och allt.
S o m  jag har tittat i den och njutit!
Tack du omtänksamma Kattis!!


Sen råkar jag - även det på Instagram - se en bild som Solbritt i Ystad lagt ut och jag skriver "den här skulle du kunna sälja som vykort!" Dagen därpå .., vad ligger i postlådan om inte ett stort vykort, ja, samma kort som jag föll pladask för!
Ååå, tack snälla Solbritt! (Nu är den inramad och sitter på fotoväggen i hallen).


Nästa glädjeämne var förstås Toughest i Göteborg.
Det var mulet och regnade och lerigt nånting hemsk.
Här just innan start; Anna tar sig en banan och dold under kapuschongen står hennes farbror, den snälle Leif. Och så Micke i förbgrunden.


Vi var många på plats som hejade; det var mina barns pappa och hans fru Karin /(den här bilden har hon nog tagit) och det var Majas föräldrar som kommit från Vetlanda och så Leif  och en faster och kusin till mina barn (bor i Göteborg) och det var bara såååå roligt!

Banan är nästan 1 mil lång och består av en massa hinder som vi inte såg, men här stod vi .., och det var i början av loppet tror pv och det ser ju himla trivsamt ut. Pv i röd toppeluva, Sen Maja, Anna, Anders. Micke lyckades balansera på kanten.


Emil - som nu tillfrisknat - hade biljett, men den fick Micke överta och här står kapten Lintott och deras hund Charlie.
Hur underbart är det inte att han är på benen igen!!


Och Marias stövlar var helt täckta av lera innan allt var över.
Maria, som i fredags bakade en chokladkaka/tårta som var överjordiskt god och som vi bjöds på efter det här äventyret ., kakan serverades med vispad grädde och hallon.


Ett av hindren var att hoppa från kanten av det här hindret på bilden ovanför och rakt ner i rena lervällingen! Det var tillräckligt djupt för att någon våghalsing skulle slå en saltomortal och det var inte så att man bottnade. Ååå, så många som  t v e k a d e  och försiktigt kikade ner.
Fyra av fem i Tauruslaget hoppade och den femte, han tog sin röda luva, klättrade ner och sa i morse att "nä, nu ska här tränas på att hoppa från såna här höjder i simhallen!"


Efter 1 timme och 50 minuter var Toughest Taurus i mål!
Det man inte klarade av, ja, då fick den springa en straffrunda.
Så här glada var dom efteråt ...
Åldrarna på lagets medlemmar är: Maja 27, Anders 31, Anna 41, Micke 46 och Pv 62.
Om ni visste hur spralliga dom var och det här skulle dom minsann göra om!
Heja!


Och så här ...


Och så här ...


Men det som gjorde mitt hjärta allra varmast, det var när Anders enkelt sprang upp för den här rampen och sedan drog upp andra som hade det knepigt (ja, jag kände mig så  glad, så omtänksam han var!!) och när jag ser den här bilden där han hänger ut över kanten och även drar upp AP, ja, då blir jag så rörd så det kan ni inte tro!

Sen åkte vi alla hemåt, åt ljuvligt god middag (tack mina barns pappa!) och efterrätt som Maria gjort (världens godaste chokladtårta/kaka med vispad grädde och hallon) och satt uppe till en bra bit in på natten och här var då precis alla; även Majas föräldrar.

Idag  lammfärsbiffar till lunch till dom som stannat kvar och nu är det plötsligt tomt och tyst och pv har sovit på soffan (även harry och nelly) och jag har diskat bort och dammsugit.

Vilken underbar helg!
Tretton personer till bords och fyra hundar som sprang omkring- vilken glädje -!
Ja, det var mitt bästa.
 


5 kommentarer:

Walkaboutsweden sa...

Förstår att hjärtat svämmar över!
❤️

AP sa...

Ja bästa helgen på alla vis! Instämmer på alla plan ❤️ chokladkakan och pitan - bättre än all restaurangmat dessutom! TACK ❤️

Evas blogg sa...

Oj vilken tuff tävling. Så bra jobbat!! Förstår att det var härligt med alla samlade kring matbordet. Livet när det är som bäst.

Kattis sa...

...och jag ska övervinna min telefonskräck, och han @wisslaren sin talarskräck, och tillsammans göra något riktigt bra i högstadieträsket, där som jag personligen befinner mig varje dag! #skapandeskola

Elisabet. sa...

Evas blogg: här är vi (jag) inte bortskämd med att ha alla samlade, så, jo .., oj, så roligt det var!

Kattis: oj, har du telefonskräck! Lycka till med projektet tillsammans med herr @wisslaren! Det blir säkert kanonbra! Och än en gång: tack för finaste boken!