... fyller den här lilla pigan - hon på bilden - tjugotvå.
Det är ju helt sanslöst, men får man barn i unga år, då kan man få vara med när barnbarnen blir vuxna. Underbart! Bilden visar när vi var ute på äventyrsresa .., vi tog Djurgårdsfärjan och åkte fram och tillbaka och det var så spännande så den där lilla fröken höll på att kissa på sig; det är därför hon sitter som hon gör. Nu läser inte Emma här, men jag gratulerar mig själv till att ha fått en sån underbart fin dotterdotter. Grattis Elisabet! Ja, men tack så mycket!
Idag åkte vi in till Flygstaden för att handla skor till mig.
På väg dit svängde vi förbi återvinningen vid mitt jobb. Åååå, så fint och välstädat där var!
Och i affären - bakom delidisken - stod en ny kollega (ja, till dom övriga), en sååå rar och till synes fin ung man som närmar sig trettio .., glad och alert och såg trygg ut. Pratar aningen mindre brett än jag själv, har föräldrar som är från Ångermanland, men själv är han uppvuxen i Höllviken, i Skåne.
Ungefär som min Anders, som trots alla år i Skåne, inte pratar skånska.
Jo, men den killen blir nog bra för affären!
Åter till containrarna: icke ett skräp så långt ögat nådde!
Två par skor hittade jag och detta kommer väl att få friherrinnan att falla avsvimmad till marken.
(Hon har under flera år hört talas om mina stundande sko-inköp, vilka aldrig blir av).
Det blev ett par Ecco-sandaler med slejf där bak och ett par Ecco-promenadskor, men typ mjukare och lättare än vanliga promenadskor (jag avskyr tunga och varma skor!). Lyckan blev fullständig när det visade sig vara 25% på alla skor, så det blev som bäst.
Så blev det en sväng förbi Haverdals golfrestaurang där pv bjöd på lunch.
Jättegott.
Champinjonsoppa till förrätt ..., därefter biff stroganoff med ris och massor med grönsaker (groddar, bönor och annat) och eftersom man tar maten själv (typ buffé), så äter man ju det man tycker bäst om.
Kocken heter Jonas och har arbetat på samma skola som pv, så det är alltid lite raljerande jargong dem emellan och man sitter och småsmajlar.
Kom hem till post som gjorde hjärtat glatt!
Två omgjorda konservburkar som blivit dekorerade av Babsan i Uppsala.
Ni vet (eller inte) det här med decoupage .., minns jag inte fel sysslade Eva på Frösön med sånt här.
Så fina! Perfekt till påsk och dessutom fanns där fina små påskservetter!
Titta, så fint!
Mera glädje!
Ett vackert kort med handskriven text på insidan.
Nu var det Solbritt i Ystad (solupp på instagram) som fattat pennan!
Och ännu mera!!
Ett finurligt vikt och egengjort kuvert .., vilka kreativa vänner!
Det här - plus ett långt brev - kom från Eva i Tyresö.
Tänk, vad man blir glad av vanlig post!
Tack till er alla!
Med Babsan diskuteras grått hår.
Så här såg jag ut i håret 1986 när ättapjötten (han som blir pappa i dagarna) kom till världen.
Några grå strån skymtar i luggen.
Som ni ser var Anders mörk som liten, ja, han var nog den klart mörkaste i håret av våra tre barn.
Maria var blond, Anna mittemellan och Anders BLEV kritvit i håret när han var i tre, fyraårsåldern.
Själv idkade jag hårfärgning under en drös av år.
Väldigt mörkt för något år sedan eller två.
Nej, det var inte bra, det ser jag ju nu, men åååå, så fint jag tyckte att det var!
Och när man färgar håret, så blir det ju så himla glansigt!
Och mjukt.
Och ja, ni behöver inte påpeka det, jag ser ju tydligt att det inte alls stämmer med färgen på hyn.
Men Nelly älskade mig ändå, fast det inte stämde.
Nu är det så här.
Ja, det är skönt att ha kastat färgmedlet överbord.
En slags befrielse.
Om fem år är jag sjuttio, det är ju bara så.
Jag bestämde mig samma dag jag gick i pension, att nu får det vara nog.
Nu inväntar jag bara att håret där bak ska klippas och klippas och klippas - allt eftersom - då, till slut, är det ju också grått.
Min mormor hade ungefär samma hårfärg, men jag är betydligt mer gråhårig än vad min mamma var vid nästan nittio års ålder.
Nåväl.
Slut på hårskådning.
Så här såg det ut på tomten för några timmar sedan .., brudspireor på väg att slå ut .., nu är det inte långt kvar! Och vilket kvitter om dagarna! Bofink, gärdsmyg, rödhake, gröngöling, fiskmåsar, finkar av olika slag ., talgoxar och blåmesar! Och duvor som koooorrar och herr och fru Kaja som sitter på skorstenen hos Ecke och Britt; på deras lillstuga.
Idag var vi båda helt fria och även i helgen.
Några planer?
Nej, inte särskilt.
Vi ska köpa jord ., och lite blommor .., en säck solrosfrö till fåglarna och kanske bjuda Ecke och Britt på nygräddade våfflor, ja, om dom är här i morgon.
Ja, ungefär så.
6 kommentarer:
Det är för mig en gåta varför inte alla återvinningscentraler ser ut sådär. Ska det vara så svårt att styrsla sig?
Synd också att någon(?) har "kastat färgmedlet överbord". Det borde också ha blivit inlämnat på ÅVC.
😎
Bert Bodin: nu ser det inte alltid ut så där, men ofta. Det är på söndagkvällarna det spårar ur, när dom som har sommarhus lämnar sina sopor och åker iväg. Då kan det vara belamrat med flaskor och annat. Men just igår var det fantastiskt!!
Här ser det alltid förskräckligt ut vid återvinningen. Alltid ligger det osorterade sopsäckar runt containrarna tillsammans med trasiga möbler, elektronikprylar och annat som inte alls hör hemma där. Vid ett par tillfällen har jag också varit återvinningspolis (eller snarare surtant) -är jag där och ser att folk kastar alldeles galet kan jag inte låta bli att säga något.
Jag har alltid sagt att jag aldrig i livet kommer att färga bort de gråa hårstråna när de kommer... Förut, innan de kom alltså.
Nu har de börjat komma och jag tänker att lite färg nog inte är så dumt ;)
Men åh vilken gladpost du fick! Jättefina burkar Babsan skickade dig. Jodå, jag har pysslat lite med decoupage genom åren, längesen nu. Vilken snygg grå färg du har på håret. Min mamma var heller inte lika grå som vad jag är.
Mossfolk: jo, det är lätt att säga "aldrig!" när man inte är där ..,-)
Båda mina döttrar säger sig vara rejält gråhåriga, men dom kämpar emot. Min ena syster blev helt vithårig innan hon var fyrtio! Lycka till!
Eva på Frösön: jo,jag minns hur mycket fint du gjorde när du höll på som mest!
Skicka en kommentar