onsdag 5 oktober 2022

Svante och lite till ...

När jag natten mot idag absolut inte kunde somna, valde jag att lyssna till olika program från P1. 

Det första var Söndagsintervjun där Martin Wicklin intervjuade den nyligen utsedde Nobelpristagaren i medicin - Svante Päbo -. 

Programmet sändes den 15:e december 2019 och hur intressant som helst var det att ta del av denne herr Päbos uppväxt, karriär och allt  vad det nu handlade om. 

Här är en länk till programmet om någon är intresserad.

Och liiiite roligt var det att nu i början av oktober få en God Jul-hälsning av programledaren. 

Nackdelen med att välja ett radioprogram att försöka somna till, är att det kan bli på tok för intressant och på så sätt blir det ju om möjligt ännu knepigare att somna. 

När klockan var halv fyra, valde jag i stället Naturmorgon från den 4:e september 2021. 












Foto: Thomas Öberg. En båk (ett sjömärke) på Pite Rönnskär, med fyr och fiskarstugor i bakgrunden. 

Det avsnittet handlade om en flyttfågelsmorgon på Pite Rönnskär, beläget mellan Piteå och Skellefteå och just den lördagmorgonen för ett år sedan låg jag - aningen ångestfylld - på Halmstad sjukhus och då blev det här programmet (som kändes som en hemifrånhälsning) till någon slags mental trygghet. 

Flera nätter därefter låg jag ihopkrupen i den obekväma sängen och hade hörlurar i öronen, allt medan jag lyssnade till pratet. Om och om igen samma program. 

En sån oändlig trygghet blev det och kanske var det Lars Sandbergs dialekt som bidrog?

Nå, hjälpte detta ett år senare? Ja, kan man tänka sig! Jag somnade!

Så har Tommy nu på förmiddagen kommit från Göteborg och vi tog en promenad med hundarna nere vid havet och en mer aktiv hund än Lykke (mycket bordercollie i henne) har jag aldrig träffat. 

Hon uppför sig precis som vallhundar .., springer hit och dit och hit och dit ..., nosen i backen hela tiden och såååå ivrig!

Lyckan är förstås maximal om hon råkar upptäcka en kaninhåla .., och då stoppar hon in så gott som hela huvdet, så där "ho-ho-där-inne!"

Men nu har hon åkt sin väg, denna lilla, fina Lykke .., som är så underbart snäll och fin! (Men Sigge skulle hon nog gärna äta upp till lunch).

Milda vindar ute. Comfortvindar brukade jag kalla dem. 

Och jag har plockat in dom allra sista (?) buketterna och oj, så glad man blir av lite blomster.

Ungefär så.

5 kommentarer:

Bert Bodin sa...

Men varför sover du inte på nätterna?

Elisabet. sa...

Bert Bodin: ja, du käre herr Bodin, om jag det visste. Men i vanliga fall somnar jag bums och vaknar vid fyra-fem. Det här var ju rent bedrövligt. På sjukhuset var jag orolig. Och då såg jag ett inslag på tv:n som satt på väggen framför min säng, att människor med dålig sömn får ett kortare liv. Då sov jag ännu sämre :).

Anonym sa...

Igenkänning! När det är svalt i sovrummet sover jag i regel gott hela natten, men på sommaren är det precis som för dig, vaknar vid fyra-fem och har ofta svårt att somna om. Och använder mig av podcast! Och det är ett trixande att få rätt balans. För intressant = vaknar till, för ointressant = håller inte tankarna borta! Och så måste det vara säkert att det inte kommer plötsliga ljudförändringar som musik, för då vaknar jag igen! Egentligen har jag som ambition att lära mig fler dikter utantill för att recitera i huvudet är också jättebra. Jag kan bara en, sedan tonåren. Hoppas jag ännu har kapacitet att lära fler!

Anonym sa...

Och Annannan var det som kommenterade anonymt!

Elisabet. sa...

annannan: när jag berättade vad jag lyssnade på, glömde Naturmorgons fågelsångsläten. Varje avsnitt är på bara några minuter och tar upp olika sorters fåglar - finkar, mesar, etc -. Det absolut enda jag kommer ihåg, är att bergfinken låter som en såg :)
Apropå dikter. Mamma var en hejare på sånt .., ibland satt det små lappar vid telefonhyllan med någon dikt som hon tyckte passade mig - ofta när jag i tonåren gjort eller sagt något som kanske sårade henne - (oj, nu får jag ont i hjärtat av ånger).
Jag kan säga att det tog långt mycket bättre än om hon rasat mot mig.
Lycka till med dina dikter!