Kväller i Skåne ...
Klockan är snart 23.00 och frånsett de båda föräldrarna - vilka båda arbetar nattpass - är jag den enda som är vaken i huset.
Sonen loog när han sade hejdå. "Ja, mamma .., du är väl som vanligt vaken när man kommer hem och ligger där och lyssnar till USA-podden eller något annat program ...?" sa han.
Nerresan gick bra. Först en sväng förbi pv:s bror Ulf för att gratulera honom en dag i förskott.
Det var på dagen 3 månader sedan nu, som han drabbades av en stroke och det är fortfarande kämpigt, även om det går framåt.
Värst är dubbelseendet och yrseln (det ena ger väl det andra), men nu går han - om än rejält vingligt - utan stöd, men är fortfarande såå trött.
Hade promenerat 2.5 km idag och kanske var det därför han var så slut på? Förstår inte hur han vågar ge sig ut i skogen ensam .., men han vill väl till varje pris känna att han klarar sig själv.
Vi hann knappt installera oss i Bunkeflo, så tackade A och M för sig. Vi har tittat på Bamse och Bluey och Alfons Åberg .., det har pärlats, tittat i det stora albumet och sist av allt har jag fått berätta om halva eller hela släkten och vidare än så, då först, sommnade båda gossarna.
Nu är här så tyst och stilla.
Underbart vackert på nerresan .., vacker grön höstsådd på ömse sidor av E6:an och blå himmel och tolv grader varmt!
Ser ni den lilla gröna kroken som Viggo håller i? Tänk, den följde med i ett dinousariepaket för två år sedan och dinousarien må ha varit hur fin som helst, men den här kroken har inte bara hållit - den är av tunn plast - den har dessutom varit till sån glädje!
Ps. Läste nyss i tidningen att Per-Inge och Margareta, paret som varit försvunna, nu är upphittade. De hade tydligen ramlat nerför en brant eller mer som ett stup. Skönt för anhöriga i alla fall, detta att veta vad som hänt. Hoppas att det inte är något brott bakom det hela. Ds.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar