Halland - Skåne tur och retur ....

Så här är det: via underbara Instagram (som inte är så underbart längre då det vimlar av reklam och ja, jag inser att inget är gratis här i världen, men ändå .,. det blir trist att ideligen klicka bort allt detta som man inte är ett dugg intresserad av!) har jag nästan varje dag kunnat titta in på Feldts bageri i Halmstad. (Jag har då klickat på myfeldt).

Gång på gång har jag sagt till pv att "ja, en gång s k a  jag ta mig dit, bara för att se vad där erbjuds!" och idag blev just den gången.

Mycket var slutsålt, men några kardeummabullar + ett bröd fick göra mig sällskap.
Granne till bageriet är en antikaffär och det kan jag säga .., att dit tänker jag återvända när kontot är välfyllt!

Vi hade siktet inställt på campingen i Mölle, där hemifrån-Agnetha (det finns två, det här är hon som var kund i affären där jag då arbetade) och hennes sambo Lasse just nu befinner sig. Så otroligt roligt det var att träffas och det är säkert tjugotre, tjugofyra år sedan senast!

Agnetha mötte oss på parkeringen - jodå, jag kände igen henne bums! - och så blev det någon timmes småprat utanför deras sprillans nya och superfina husvagn, ja, det var ju som en sommarstuga av bästa slag .., två ganska breda enkelsängar, kök med ugn (!) och plattor förstås .., dusch, toalett och trivsam sittavdelning!

Men vi satt utomhus i solskenet och pratade om allt och inget .., om alla som gått hädan hemmavid ., om sånt som jag aldrig haft en  a n i n g  om och som hände även under min tid i Malå .., om våra knäproteser förstås (även hon har protes i vardera benet) .., ja, om livet, helt enkelt.

Campingen var hur fin som helst och allra finast var speglarna i servicehuset, ja, där toalett och duschar fanns! Det är ju så att i vissa speglar blir man mindre anskrämlig än i andra; det är såna speglar som på något vis är lite "dova" eller ja, jag kan inte förklara det, men det finns verkligen såna och just på det viset var det i servicehuset! 

"Jag ska minsann kontakta Babsan i Uppsala, hennes man är glasmästare ., jag ska höra med honom om han vet vad den sortens speglar består av ..., om jag lyckas förklara, alltså!" sa jag till pv.

Efter campingbesöket och kaffet och allt pratet, ja, då tog pv och jag själv en sväng till själva Mölle, alldeles i närheten.

Mölle är verkligen nästan det vackraste jag vet i Skåne (ja, jag vet .., detta är superlativernas moder ...), men så är det! Första gången jag kom dit, då bara häpnade jag .., var det verkligen möjligt att nånting så ..., ja, så annorlunda mot för allt jag varit van vid, att detta fanns här, i Skåne?!
Tänk, det tycker jag fortfarande!

Och här kan man läsa om "Badskandalen i skånska Mölle".
Pv berättade att han flera gånger lagt till med segelbåten just här i Mölle och på en liten skylt kunde man läsa att det kostade 200 kronor per natt/båt, ja, om den höll den storleken, sen ökar det.

Och så kom vi hem och pv ropade "Elisabet, Hampus har kommit in på läkarlinjen!"
Så underbart för honom!
Men oj, så tråkigt för oss i affären!

Och jag tänkte att om tio, femton år kanske - om jag lever då - då kanske jag hamnar hos just Hampus som är färdig läkare och måhända är jag då dement som mamma blev och där sitter Hampus i sin vita rock och kanske säger han ..."Men hej Bettan, kommer du ihåg några plu-nummer ...?" och kanske att jag gör just det, kanske bananer 94011 .., eller purjolök 4629 .., och då faller några poletter ner och jag tittar storögt på honom och säger "ååå, är det du Hampus, jag kände nästan inte igen dig, det var väl du som en gång var min arbetskamrat på Hemköp och jag minns att jag tyckte så väldigt mycket om att arbeta tillsammans med dig, för du var så vänlig och omtänksam!"
Och han ska titta på mig med snälla ögon och säga att "precis så var det Bettan".

Kanske blir det just så.

Utekväll ....



Den första lediga dagen (inte av tre längre, men av två)  blev det jazz på Gillbergs Krog i Frösakull, ja, det var Sonja, friherrinnan, pv och jag själv och så en hel drös andra människor förstås.

Underhöll oss gjorde "Jazz i baljan"; ett antal äldre gentlemän, varav dom flesta är från Ljungby, förutom trumpetaren och sångaren Kurt Lönn (alltid, alltid så trevlig kund i affären) som bor här i krokarna.

Det blev en trivsam historia och bandet har den egenheten att dom - innan spelningen tar sin början - delar ut A4-blad med lite drygt 100 låt-titlar nedskrivna och så får man fundera ut vilka melodier man vill att bandet ska spela .., man ropar upp numret och har man tur, spelas just detn.
Ja, ungefär som på bingo.

Suveräna musikanter är det, som hållit på ett bra tag!

En härlig kväll blev det!

Dagens fönster ...

Så här skriver Cecilia N: 

"Men innan jag hittade åt telefonen!

Fick inspiration när jag såg solnedgången i grannens fönster, men tänker att de inte bett att få det fotograferat. Så jag tog ett eget. 

Magiskt var det."

Och så kom fönstret hit. 

Tack snälla! säger jag.

Ledig dag, nr 1 av 3 ...

En något moloken Ingrid Bergman ....

Jodå, det gick hur bra som helst att arbeta min ordinarie tid igår, från halv tre till halv tio ungefär.
Vi var ett bra gäng där det flöt på utan bekymmer och det kändes som om vi hann med precis allting!
Så underbart härligt!
Och mängder med trevliga kunder var det; såväl dom vanliga - dom trofasta - som handlar året om, som alla turister och så förstås, dom år efter år återkommande sommargästerna.

Sms:ade pv vid åtta och påminde om att vi skulle ses i Steninge vid halv tio, så kunde jag ta ett kvällsdopp och få skjuts hem. Det märks att det är lite kyligare nu om kvällarna och då är det skönt att få åka bil sista biten.

Ett alldeles ljuvligt kvällsdopp blev det och det kändes som det längsta doppet hittills!
Simmade in mot land, i stället för att ta stegen upp.
Härligt!

Men det är rent förunderligt hur trött man blir av att arbeta, ja, när man inte är van!
Kom hem vid tio, tog lite fika (pv hade plockat in jordgubbar), gick sedan i säng före honom och somnade inom några minuter!

Nu väntar tre lediga dagar.
På förmiddagen blev det en sväng till Falkenberg, där pv köpte virke och målarfärg och jag själv - håll i er - två par skor!!! I Falkenberg finns nämligen "Kullens skor" och den som inte hittar ett sko-par där .., ja, den gör det bra!

Och nere i vår slänt, där en gång segelbåten stod parkerad, där är det nu trädgårdslysingens tur att blomma! Och almöken!

Utanför färgbutiken, Ringström & Son stod dom här tre svamparna.
Himla trevlig personal är där också.

Ååå, vad jag tycker om dom som tänker till ett varv extra!
Så här ser det ut inne i färgbutiken och hur enkelt och bekvämt hade det inte varit att enbart ställa fram ett spa-bad och visa upp det? Men HUR mycket mer lockande är det inte när man går förbi och ser vattnet röra sig och fantasin sätter fart och nog skulle man väl kunna tänka sig ..?

Himla finurligt, tycker jag.
(Men ack .., om vattnet skulle forsa ut i butiken!)

Tittade även in på Willys, i akt och mening att köpa bröd ., och kunde konstatera att det mesta i till exempel fruktväg var betydligt dyrare än hos oss på Hemköp, i alla fall den här veckan.

Ute på en gräsplätt nära butiken, där satt en man och tillverkade korgar - flätade dem, alltså - hur fina som helst och det slog mig att det var nog den mannen som friherrinnan pratat om tidigare, men då satt han utanför Coop i Getinge.

Och så hemåt.
Tittade in i växthuset .., och insåg att den här sommarens skörd blir minimal och inte är det ett dugg bättre det som finns i pallkragen! Bedrövligt! Kanske har vi gödslat för lite eller inte visat tillräckligt med omtanke på annat sätt .., det enda som verkligen frodas, det är vindruvorna i växthuset!

På Instagram upptäcker jag att Agnetha som en gång bott i Malå, men flyttat till Skellefteå, är på gång söderut. När jag väl får tag i henne, ja, då har dom redan passerat Halmstad och är nu på väg till Danmark och Tyskland! Rackarns! Nåja, kanske möts vi i Tyskland i stället och kan ta en kopp kaffe tillsammans?

En mig närstående dam, Oxe och mellanbarn, är för tillfället i Skåne och tittar på hästar.
Ja, det är ju Falsterbo Horse Show!
Ett helt gäng kvinnor är dom som delar det här intresset och oj, så trevligt dom verkar ha det!
Att en lillkille också är med - son till verkligt hästengagerade föräldrar - gör förstås det hela ännu trivsammare!
Vänsterhanden tillhör mellanbarnet.

Ja, så har den här dagen varit.
Och dom här tre dagarnas ledighet på raken, den blev inte långvarig.
Precis nu ringde stackars schemaläggaren på jobbet och frågade om jag kunde tänka mig ...?
Jag sa att det kunde jag .., i alla fall fredag förmiddag, sen blir det arbete lö-sö-må-tis-tor-fredag och SEN ..., semester!
Man får - som vanligt - tänka på den kommande lönen.

Ajöken, sa fröken.

Ps. Nelly åt just upp en liten nyckelpiga som hon nog trodde var en liten matbit som trillat ner på altangolvet .... Ds.

Tisdagsfönstret ...

Ett vårfönster taget för några år sedan .., och en rosafärgad hälsning från rara Annika Engström i Kävlinge; den sitter kvar ännu.

Resumé ....

Fyra månaders rehab hemma.
Två veckor med bara tre arbetstimmar, fyra gånger i veckan.
Och nu .., halv tre till halv tio (blev det) och jag kan säga att redan halvvägs var jag döslut på, men det gick - allt går förstås - och jag hade inte det minsta ont i benet, inte förrän vi stängde och det var drags att dra in flera hundra kilo vattenmelon på pall .., hur många kilo gurka som helst på lastpall, jordgubbar och salladslök, även dom på pall (men lätta) och så vedvagnen och grönsaker på en vagn.

Ringde hem till pv och bad honom hämta mig; nej, jag ville inte cykla och dessutom faller mörkret fortare nu.

Han kom som den snälle pv han är .., hämtade mig (harry stod på lastbryggan och viftade så glatt på svansen ...) och så tog vi ett kvällsdopp i havet och sen fick man livet åter.

Men tänk .., inte det minst ont fram till stängning, bara det här tunga med att dra in grejor, men det ska jag prata med chefen om och förklara .., att det går nog bara inte.

För övrigt allt gott och väl.
Trevliga kunder ., ett par från Piteå, en kvinna från Boden, en man från Australien, tyska turister, ganska många norrmän och så alla andra från vårt avlånga land.

Måndagsfönstret ...

.... finns i Dikanäs och det här var min mamma växte upp.

Mormors trappa - farstukvist -.

Det här med kroppsspråk ....



Jo, men jag tycker verkligen att det är så intressant det är med hur vi människor rör oss.
Om jag har kläder på mig som jag trivs i; som är bekväma och som jag känner mig fin i, då upplever jag helt klart att jag rör mig på ett annat sätt.
Säkrare.

Här, i den  här lilla svängen ner mot havet i landet Halland, rör jag mig också betydligt mer avslappnat, än när jag i en storstad och tappar bort mig själv.
Där känner jag mig bara ful och tjock.
Här hemma, nej, då glömmer jag bort det där, eller jag bryr mig inte.

När jag på sociala medier såg den här filmen (jo, den finns i ett tidigare inlägg) där den polska "first ladyn" - presidentens fru alltså, hälsar på det amerikanska presidentparet, fascinerades jag av vilket otroligt säkert intryck denna Agata ger!
Vilken underbart härlig energi och kraft hon utstrålar!

Läser lite på Wikipedia om henne.
Aha .., född 1972 ( som min äldsta dotter), lärare i tyska och anses vara mer liberal än sin make, Andrzej Duda.

Sen undrar jag ännu mera vad man applåderar åt?
Först Trump, därefter hans fru och så - lite tveksamt - den polske statsministern.

Söndagsfönstret och fem minuter tankar för dagen ...

P1-programmet "Tankar för dagen" är som små guldkorn.
Idag var det författaren Katarina Kieri som berättade om hur hon kurade under täcket i en hotellsäng på andra sidan Atlanten och vad hon då reflekterade över.

Om denna Katarina Kieri kan sägas att hon är född i Luleå, utbildade sig till fritidspedagog ., att hon gjorde litterär debut 1993 och så en annan sak: vi fyller år på samma datum, den femtonde januari!

Fönstret kommer från Anundsjö hembygdsård och titta, så finurlig barnstolen är!
Bara att sätta pottan där under!
Tack Ulrika!

// Ett annat - helt ljuvligt - "Tankar för dagen", är detta, av Birgitta Hübinette!

I rabatten mot norr ....

... där vi aldrig är på besök .., där vi knappt passerar under hela sommaren, jo, när vi hämtar Sias glassbåtar från den stora frysen, där växer det så det knakar. (I rabatten, alltså).

Och jag tycker att dom här enkla "hostorna" är så vackra, så vackra!

Kväller ...

Sigge ., tar tillvaron med ro.
Ligger han inte och sover i garaget, längst uppe på den karl-johan-soffa jag köpte på auktion för flera år sedan, så tronar han i pannrummet eller som ikväll .., i trädgårdsstolen i växthuset.

Och vi har ätit middag (kokt lammkött med ljus grundsås till, gjord på buljongen + lite grädde) ute i kvällssolen .., pv kämpar på med sitt - från tidig morgon till sena kvällen -, grannarna från Stockholm spelar golf eller tillbringar tid på stranden .., ja, ungefär så har vi det här på kullen.

Dagens sommarpratare, Linda Boström Knausgård, somnade jag ifrån.
Det är ju rent hopplöst!
Nu gör jag ett nytt försök ikväll.
Men minns jag rätt tyckte jag om musiken.

Ps. Att Jesus återuppstod, därom tvista de lärde och säkerligen de mindre lärda också. Men att
Barbro i utkanten av Borås - eller i alla fall hennes blogg - har återuppstått, om detta råder inget tvivel. Ds.

Ledig lördag ...

Och så här vackert ljus var det igårkväll .., och där ute på gräsmattan sitter harry som aldrig vill gå in om inte husse också gör det. Hela dagarna, när pv bygger och har sig, är harry ute hos honom. Oftast ligger han då i skuggan under äppelträdet eller under spireabuskarna .., eller sitter längst uppe vid vägen och spanar ner mot världen .., och reser ragg när Farliga Hanhundar passerar, men stannar kvar på tomten .., eller vet inte till sig av lycka när Alice och Elsa kommer på besök - en rundmagad brun labrador och en svart-vit dalmatiner.
Båda tikarna är förälskade i Harry .., men Elsa i särklass.
Ja, kärleken är för övrigt besvarad från Harrys sida.

Så blir det lördagmorgon och jag har ledig helg.
Kokar fisk till sigge och säg den katt som blir kvar på samma ställe när en kamera närmar sig - sigge gör det  i n t e -, då ska han komma nära, nära!
Vilken skön känsla det är när två hundar och en katt fått mat; då först blir det egen frukost.

Gårdagskvällen blev en kväll med strul.
Först försvann tv-bilden .., när den återkom, ja, då tackade internet för sig.
Så blev det en hel del prat med 90 200 (Telia) och nu på morgonen hade vi tv, men fortfarande ingen wi-fi. Efter diverse felsökning visade det sig (oj, vad det "visar sig"!) att en liten mottagare som sitter på hårddisken hade kommit ur läge, jaha, så enkelt var det alltså!

"Förlåt Telia att vi har upptagit er tid ..!" sa pv till den vänlige supportmannen.

Och på bordet ligger dagens korsord i DN som - tidvis - känns som ett barnkorsord och på förstasidan finns en bild av herrarna Putin och Trump som på västerbottensvis sitter och "bresar" med benen.



Annat ..?
Jo, Polens first lady, Agata Kornhauser-Duda hamnade i många nyhetsprogram igår, då hon under det amerikanska presidentparets besök i Polen, först hälsade på Melania Trump och därefter på en något snopen herr Trump,vars utsträckta hand fick vänta på sin tur.

Och i kassan igår hade jag en kvinna som hette just Agata och var uppvuxen i Polen.
På min fråga hur hon uttalade sitt förnamn, fick jag en liten gratislektion.
Det andra a:et, det skulle nästan inte höras!

Mitt eget förnamn uttalas på helt olika sätt - beroende på var i landet jag befinner mig -.
Här: Eliiiisabet och hemma Elisabet (ungefär som elisabätt).
Värst är det med Anders, som i Skåne förvandlas till "Andörrrs".

Nu blir det elvakaffe!

Lördagsfönstret ....
 

Och det fönstret finns i Anundsjö hembygdsgård och det var den semesterfirande madamen från Närke som agerade fönsterfångerska.

Tack snälla! säger jag.

Fredagkväll ...

Så har jag avverkat den allra sista halvtidsdagen när det gäller jobbet; nästa vecka ska jag upp på min ordinarie tid, det vill säga, då blir det från halv tre till kvart över nio (oftast halv tio sommartid) som gäller. Liiite bävar jag. Måtte det gå bra med benet!

Ibland tänker jag att "ja, men det måste ju vara enklare att arbeta förmiddag!"
Det tänker jag inte längre.
Nej, det var lika mycket full fart - om inte mera - men å andra sidan var vi ju många fler som arbetade, säkert det fyrdubbla!

Elise och Emma (friherrinnans kusindotter från Ludvika) i kylen ..

Och trevligt att träffa  andra kunder.
Småbarnsfamiljer .., underbara småttingar (William och Teodor till exempel som jag lätt kunde äta upp till middag. Deras pappa har varit kolonialansvarig i affären tidigare och deras faster Johanna var en klippa att arbeta med - nu sommarjobbar hon på socialkontoret -, och deras yngre farbror har även han sommarjobbat hos och deras äldste farbror, Joakim, han är vår nuvarande kolonialansvarig .., så alla syskonen har arbetat i butiken!) och där var mannen som frågade hur det var fatt med mitt knä och som, när jag undrade hur han själv mådde, berättade att det upptäckts en tumör bakom hans vänstra öga och nu väntar operation på S:t Eriks sjukhus i Stockholm.

"Vill du ha en kram ...?" frågade jag.
Jo, det ville han.

Och på kvällen kan det vara nästan tomt ....

När klockan var tolv var jag klar för dagen.
Handlade hos Hampus som satt i kassa tre och han sa att "ja, men Bettan det är ju för att det är fredag som det är så många kunder och så soligt och fint ute" och jag tänkte, senare när jag körde hem, att stackars Hampus vet inte att det är torsdag idag!

Det är så att i alla år har jag arbetat förmiddag, antingen varannan eller varje torsdag, så det var väl det jag tänkte på.

Kom hem och hjälpte pv att plocka bort med det han är sysselsatt med .., kände mig trött och sliten .., hade värk i benen och var stel, men så kom regnet och det var väl det förstås .,. och vi åkte till Göstas och åt middag .., pv valde som alltid deras vrålgoda hamburgare med jättegoda pommes frites, själv tog jag fisksoppa och det ångrade jag sannerligen inte! Sååå läcker! Men inget för dig kära friherrinnan, ty där var gott om timjan!

Nu mot soffan Ektorp!
Och vår tv fungerar inte. Det var ju kul.

Dagens fönster ...

Nu är Ulrika på holiday - på resande fot - och har hamnat i det fagra Ångermanland, där hon hälsar på den evige lunchätaren "mrkludd", ja, Micke.

Raskt visade han henne Höga Kustens pärlor, däribland Barsta Kapell.
Och där .., tog hon fram håven!

Tack Ulrika!

Lisas handlingslista ....

Jessica, hon som arbetar på Ica i Västerås ., och älskar sin katt alldeles omåttligt .,. som alltid tycks ha så ombonat hemma och som trivs så bra med sitt yrkesval .., hon är på semester och har inköpslistehåven med sig!

Tack snälla! säger jag.

Dagens fönster ...

... är pyramidformat och fungerar som ett ljusinsläpp på ett utedass i Österbotten i vårt systerland Finland. Och det var ellem som tog fram håven! Och det var deras utedass. Så fint!

Tack snälla! säger jag.

Kväll i Skallkrokens hamn ....

Så blir det bestämt att vi ska äta kvällsmat i segelbåten, tillsammans med friherrinnan och hennes kusindotter Emma; en dalkulla som sommarjobbar i affären och således är min kollega.

Vi tar cyklarna och är där någon halvtimme innan damerna från Steninge kommer.
Så här ser det i början av hamnen och där uppe till höger, där bilarna står, där finns hamnkontoret och en enklare servering .., dusch och toalett och senare på kvällen ska där stå MÄNGDER med motorcyklar, vilka kommit mullrande längs den lilla vägen som löper längs havet och alla stannar dom till där uppe och kanske lyssnar dom till musiken - mest Spotnicks -, Amapola och Last Date, sånt jag själv lyssnade till i min ungdom.




Just den låten hörde vi igårkväll.
Bland många andra.
Ljuvligt att sitta i båten och följa livet runt omkring.
Ja, man kanske skulle satsa på bryggsegling ...,-)

Här ligger pv:s båt och vilar.
Ser ni avståndet mellan fören och kajen? Å, det känns ibland som en hel ocean!
Och i veckan kommer nog masten på plats .., så länge vilar den i båtens innandöme.

Det blir som ett slags knytkalas .., jag har gjort paj och friherrinnan står för desserten; en ljuvlig pannacotta på björnbärn och så färska nektarinbitar ovanpå! Underbart gott!

De allra mest underbara händer ...

I ett par timmar drygt blir vi där .., sitter där uppe och pratar om jobbet och om musiken som spelas ., pv hittar några sjökort och pekar ut Anholt - känns igen från väderleksrapporten, "Anholt nord" -  och båtgrannen kommer och gör sig redo för seglats till Grötvik, inte långt från Skallkroken och vid ett vindskydd uppe på piren/kajen sitter en man och kvinna och kalasar på grillad kyckling .., längre bort badar småttingar, under överinseende av mormor eller mamma och pappa.

Såväl friherrinnan som jag själv tar ett kvällsdopp i det utan tvekan varmaste vattnet hittills i år!
Och tänk, en liten ljuslockig tös på kanske fyra år - hon heter Vera - tar helt frimodigt min hand i sin och följer mig ut på djupare vatten!
Vilken tillit .., som gör mig så rörd!
Att - utan att ha förtjänat det - "bli godkänd" av barn ..,vilken underbar känsla är inte det!
(Det är likadant på jobbet. Jo, det blir så varmt i hjärtat när vänliga kunder hälsar en välkommen tillbaka, men när småttingar ler och vinkar eller kommer nära och säger snälla saker, det betyder så alldeles omåttligt mycket!)

Vid halvniotiden cyklar vi hemåt.
Och på bryggan blir den som bara är 164 cm över havet hur lång som helst och huvudet blir knappnålslitet! Mina ben är visserligen svullna, men inte fullt så raka och kantiga. Har man klänning och cyklar (hela sommaren bär jag klänning, jag har fyra stycken jag alternerar mellan!) blåser lätt nedredelen upp och välgödda michelin-lår exponeras frikostigt för mötande bilister, nej tack, det vill jag bespara dem, därför blir det tights vid cykelturer, ja, under klänningen.

Längre upp, närmare parkeringen, skymtar Emma och friherrinnan.

Liiite kyligt är det på hemväg .. , men jag pinnar på så gott det går ..,  hejar på några svartvita kossor i Särdal .., möter en hundrastande herre i Steninge och blir omkörd av hur många mullrande motorcyklar som helst.

Och nu är det torsdag och arbetsdag och kanske får vi lika mycket sol och värme som igår?
Pv har fullt upp med sitt och jag sköter markservice och gräsklippning.

I morgon arbetar jag förmiddag, n ä s t a n   den enda på hela sommaren!

Dagens fönster och några ljud .....



Till mitt instragramkonto kom ett fönster susande från London.
Det visade sig vara pv:s brorsdotter Joanna Kindeberg som ställt sig vid hennes och Ollies fönster och så spelade in ljuden som kom där utifrån.

Helt hopplöst var det att få originalfilmen hit, så jag lät pv filman från min Iphone.

Men ljuden kan ni förmodligen lyssna till!
Lite längre bort på gatan finns ett dagis .., ja, det hörs nog.

U n d e r b a r t! tycker jag.

Spridda skurar, planering, kryss i kalendern.

Tiden susar iväg!
Den andra arbetsveckan går allting så mycket bättre!
Nu är man liksom tillbaka i den vanliga rollen, osäkerheten har tackat för sig och att komma till kassan klockan sex på kvällen och mötas av en varm kram och en arbetskamrat som säger "ååå, så härligt att du kommer Bettan!", det kan väl knappast bli bättre.
Nej, inte för mig i alla fall.

Nu har sommargästerna verkligen anlänt och det är full fart precis hela tiden!
Och tyska och norska turister och några amerikanare! 
Egentligen ska jag ha femton minuters rast på mina ynka tre timmar och en kvart, men jag tycker aldrig att jag hinner - eller vill - sitta av den tiden.
Nåja, det kan man ju vänja sig vid. Kanske.

Kommer hem vid halv tio och faller ihop på soffan Ektorp.
Inte ont någonstans!! I n t e  ont  n å g o n s t a n s!
Lyssnar lite till Ulf Ekmans sommarprat, men får ideligen börja om - jag lyssnar nu också, när jag skriver det här - det vore väl sjuttsiken om man inte kan lyssna till slutet?

Ännu har ingen sommarpratare fått mig på fall, men många återstår ju ännu.
Har kryssat för den trettonde juli i alla fall; då Birgitte Bonnesen, VD för Swedbank, står på tur. Jag hörde en liten trailer inför hennes program och föll pladask.
Moa Herngren som ska prata om bonusfamiljen, ja, hela familjebegreppet, tänker jag inte missa!
Den artonde juli talar Johan von Schreb .., ett kryss för honom också!
En månad senare är det Annakarin Nybergs tur och det har jag också kryssat för.

Ja, det finns säkert flera, men jag tycker att det vimlar av skådespelare eller regissörer och jag är egentligen inte så värst intresserad av att höra ideliga framgångssagor (och då tänker någon, ja, men Swedbanks VD då, är det inte en sån ..?).

Lyssnar ännu till Ulf Ekmans prat .., oj, vad han har bråttom!
Och sigge har varit inne och fått kokt fisk ..., tänk, är det möjligt att fotografera en katt utan att den inte kommer promenerande mot en? Ja, det ska vara när det vankas mat då!

Och i min Iphone får jag meddelande från Emma.
Tre dagar ska hon och två väninnor vara här i juli - då är det festkvällar i Tylösand som gäller - och kanske ska då pv vara ute och segla med några goda vänner, om vädret är okej.
Själv arbetar jag.
Hemifrånfrämmande kommer också hit i mitten av juli - två övernattningar - så otroligt roligt det ska bli!

Nu ska jag skriva ett brev till min syster i Australien.
Äntligen, äntligen får hon stödja på benet, ja, rent av gå .., hon får också köra bil och tänk, vilken lättnad det blir!
Jag märker att hon är trött .., aldrig har så många engelska ord blandats i texten.

Uppdatering: tack Rexxie för påminnelsen om dagens sommarpratare Richard Tellström! 
Det var hur intressant som helst!

Dagens fönster ...

"Hej!

Kanske inte den bästa bildkvalitén på den här fångsten!

Jag fick se ikväll (skrivet den 26/6 hur vårt badrumsfönster på övervåningen speglade sig i duschdörren. Vårt badrumsfönster ligger mot nordväst där himlen är otroligt vacker ikväll.

Hursomhelst. Jag tog fram fönsterhåven och skickar ner det till dig. Är bilden alltför dålig för bloggen så är det ok :-)

Gokväller från Karlstad."

//Ja, så skrev Turtlan och nej då, jag blir så glad av era fönster! Tack snälla!

Det här med seglingen ....

Emil och Emma på väg från Ystad till Kåseberga, ja, på pv:s segelbåt.

I ett tidigare inlägg blir det kommenterar om detta med segling; om segelbåtar som mest ligger i hamnen och guppar och lite sånt. Jag tänkte att det är lika så gott att jag förklarar hur det ligger till här.

Så här är det: pv började segla vid tolv års ålder och innan han träffade mig, eller fick mig i huset, ägnade han i princip hela sommarlovet åt att vara till havs med sin båt, ungefär två tusen sjömil varje sommar. Någon hund eller katt fanns inte då och goda vänner gjorde honom sällskap mellan varven.

Var har han seglat?
Runt hela kusten och upp till Ångermanälven .., han har seglat härifrån och upp till Stavanger i Norge,  till Bohusläns och Sankt Annas skärgård, till Gotland, till Bornholm med min före detta man och till Tyskland, även det med Tommy .., till Anholt i Danmark .., till Köpenhamn och Helsingör och Gilleleje i Danmark, till Grenå och till Skagen och han har, tillsammans med delar av släkten, seglat i Kroatien.

När jag flyttade hit stod båten nere vid vägen och där har den stått i sex år, kanske sju.
Pv ville ha hund och harry kom till familjen .., jag har aldrig mer än tre veckors semester på somrarna och att sätta mig i en segelbåt med en man med ett flimrande hjärta, det vägrade jag.

Är jag rädd för att följa med?
Nej, inte alls, inte nu, när han inte haft ett enda flimmer på ett helt år.

Maria, äldsta dottern, följde med oss från Ystad till Kåseberga. Så roligt!

Problemet är att här finns ingen skärgård; så att bara ge sig ut på öppet hav är inget som lockar och hade vi haft mer gemensam ledighet, hade det ju fungerat. Det vill säga, om vi haft någon som tagit hand om växthus och sigge och huset och vi får väl se hur bra det fungerar med två hundar ombord; då vill det till att vi är i nån skärgård så dom kan komma i land och rastas/göra sina behov.

Men nu ligger båten i alla fall i sjön och det känns bra.
Jag arbetar i tre veckor till, sen åker vi till Holland och Tyskland och när vi återvänder hem, ja, då börjar pv att jobba. Vi pratar om att segla på Göta Kanal, kanske nästa sommar.

Ännu en sommar arbetar jag .. men sen .., om vi är friska och krya .., då öppnas ju helt andra möjligheter!

Så förhåller det sig med seglandet.

Söndag i början av juli ....

Jo, men jag har ju  b e s t ä m t  mig för att nu måste det bli ordning på promenerandet, så när pv har åkt för att hyra släp och köpa virke till den inglasade altanen, går jag johanssonrundan.
Just när man passerat bäcken som mynnar ut i havet (undrar hur det känns för en liten bäck ...?), tar jag paus här på lilla "bänken" som inte är nån riktig bänk, mer som bara brädor på marken, men det går lika bra det.

Och nej, jag är inte trött, men att bara susa förbi det här vackra .., det är en omöjlighet för mig.
Kanske fyller det också någon funktion? Jo, men det tror jag.

Och nu, efter allt regnande, så har triften börjat om att blomma, eller kanske är det helt nya blommor?

Blåklockor i mängder .., i stooora sällskap står dom där tillsammans, så fina, så fina!

Idag tog jag den jobbigare rundan, det vill säga, det blir uppförsbacke på hemvägen, men det fungerade också. Liiite ont i det högra knäet, men inte mycket och det kan lika gärna vara träningsvärk sedan igår och att jag fixade med en hel del på jobbet.

Plockade några kvistar gulmåra .., finns det någon doft som är så ljuvlig och somrig?
Nu står dom i en liten vas här vid datorn.

Nu är jag nästan hemma, ska bara svänga vänster och så upp för backen som inte syns här.
Det lilla gula huset tillhör Britt och Ecke och var, när tomten köptes, hönshus och svinstia!
Bostadslängan ligger kanske tjugo meter ytterligare till höger, utom bild.

Bakom raden av postlådor upptäcker jag några förvildade vallmo.
Tänk .., nog är det ofta så att det självsådda är det allra vackraste .., håller ni inte med?

När detta skrivs är klockan drygt tre .., pv har kommit hem med virket och åkt för att lämna igen släpvagnen .., därefter blir det middag på Göstas i Steninge och sist av allt arbete för mig - från 18 - 21,15 - tillsammans med fina, rara, goa Cornelia!

Dagens anslagstavla ..

Så här är det: jag formligen älskar anslagstavlor och så snart jag har möjlighet brukar jag stanna till vid såna, ja,, även utomlands där jag ibland inte begriper ett skvatt av vad som står på de olika anslagen.
I Grekland brukar där ofta var dödsannonser eller i alla fall bilder på avlidna och så information om deras ålder, ja, jag tycker att en anslagstavla är som själva livet på ett sätt.

Lite mera närbild.

Det var så här att ellem i Skellefteå berättade att hon och maken skulle åka tvärs över Kvarken till Österbotten och då bad jag henne att ta med anslagstavle-håven .. jaha, det visste ni inte att såna finns, jodå, det gör det!

Och  t ä n k .., att hon KOM IHÅG denna min önskan!

Så alldeles omåttrligt omtänksamt och rart av dig, ellem!
Stort tack! säger jag.

Dagens fönster ....

Ett lagårdsfönster i morgonljuset .., skriver Ulrika.

Tack snälla! säger jag.

Idag blir Anders trettioett ...




Vätternrundan tillsammans med pv som mer eller mindre lockat dit honom ,....
"Bland det värsta jag gjort ...", sa en mindre gladlynt Anders i regnet.

Lite gladare när regnet upphört ....





Stafettvasan klarade han galant, trots att han inte stått på annat än slalomskidor hemma i Malå.
När pv vallat hans skidor lite och bad honom testa hur det kändes, ja, innan Micke skulle komma och bli avlöst, tog Anders på sig skidorna .., log och sa ..."fast . ja, jag vet inte riktigt hur det SKA kännas". Så roligt vi har haft åt detta.




Och vi hejade så det nog hördes till Eldris, då, när han klarade av Vasaloppet!

Grattis på födelsedagen till världens finaste son som sprider så mycket glädje!
Ett kort från tjugofem kilo tillbaka, men vänta bara ....

Kväller ....

Idag var det nåt helt annat att arbeta .., ååå, det gick så bra och jag var inte det minsta trött och inte fick jag ont i benet heller, nej, allt bara rullade på!

Fyllde in frukt, stod i kassa 2 .., tog mig an mejeriet så gott det gick .., gjorde tidningsreturerna (hur många kvällstidningar som helst i retur .., fick dela upp i flera buntar med samma sort i) och så allt annat. Trevliga kunder .., däribland ett norskt par som skulle vidare till Köpenhamn och så var där mängder med kunder som jag inte kände igen .., säkerligen sommargäster.

En långbent man visade sig vara från Umeå, men var gift med en halländska och i femtio års tid hade dom varje sommar kommit på besök till Halland och mannen pratade lyriskt om Hemavan och Tärnaby och kunde för sitt liv inte förstå att jag inte längtade hem. Det är lite knepigt det där; det är ju inte för att det inte är fint eller trevliga människor där uppe, nej, jag trivs bara så bra här nere i södern!

Efteråt, när vi stängt, cyklade jag så snabbt jag kunde, då jag hade stämt träff med pv nere vid havet i Steninge. Jo, han var där .., men jag fick allt bada själv.

G u d o m l i g t  med kvällsdopp, ja, det är nästan det allra bästa badet.