Dagens fönster ...

"Det här fönstret fångade jag i lördags när det var öppen ateljé hos två konstnärer jag känner. Det är slitna kvarter som håller på att förnyas."

Så skriver annannan och jag säger  t a c k, för att du tog dig tid!

Och tänka sig, en inköpslista hittade hon också! 

Den som varit med här på bloggen - eller på den förra - vet att jag i många år samlade på inköpslistor och visade dem här på bloggen. En perfekt hobby, särskilt när man själv var kassörska. 

Man kunde också se skillnad på hur olika handstilar det visade sig vara, ja, från oli,ka länder! 

Så här, som på bilden, har jag nog inte sett någon svensk kund skriva.

Här skulle det köpas hem te, bananer, hårschampo, bläckfisk, grillspett och grönsaker.

Här kommer ett litet urval av till bloggen inskickade bidrag, vad gäller inköpslistor. 

Den här hittade Eva från Tyresö, just då på kortsemester i Marseille.

Och här en alldeles underbar liten lista, förfärdigad av Matilda, då 8 år. Det var hennes mamma - Sandra Åström - som värmdes så i hjärtat av dotterns prydligt nedplitade bokstäver och så omtänksamt mejlade dem hit.

Och så en lista från affären där jag själv arbetade. Det var tider det. 2 st mjölk för 18 kronor!  Och ost 59 kr/kilot. Ack ja.

Torsdag ....

Då agerar jag färdtjänst och skjutsar friherrinnan till lilla vårdcentralen i Harplinge (filial till den i Getinge), då hon har så ont i sin vänstra arm/axel, så det är rent obegripligt. 

Hon står och väntar på gården när jag kommer och det första som slår mig är att hon har blivit så tunn i ansiktet; ja, det är som om hela hon har krympt! 

Aj, aj, aj. Så mycket elände hon har haft sedan hon tackade för sig på Hemköp!

Ganska trivsamt är där i väntrummet .., men nu ser jag ju att soffan står snett ..., den borde väl stå under tavlorna! 

Bäva månde människorna i Halland och kanske mest av allt vårdpersonalen! Ett nytt journalsystem ska installeras. Man får hålla tummarna att det fungerar bättre än det som skulle installeras i Göteborg!

Och min älsklingshalsduk från Klippans yllefabrik i Skåne, ja, den får hänga med ännu ett tag. 

Det finns inget jag är så frusen om, som halsen.

Här har jag kommit åter från biblioteket i byn, allt medan friherrinnan hade akuttid hos läkaren - han som såg ut mer som en byggnadsarbetare på lunch -. 

Det är inte negativt menat, han bar bara inte vit rock och lullade liksom på mer avslappnat.

Det visade sig också att han hade sitt ursprung på Balkan och var väl tio år yngre än oss damer. 

På biblioteket skrev jag ut några bilder som får pryda vanligt A4-papper. 

Dessa avänder jag när det ska skrivas brev och då är bilden INTE sned och vind, som här .. , jag fattar inte hur det blir så här!

Börjar skriva längst uppe till höger och fortsätter sedan bara på arket. 

Somliga bilder blir som "banners" längst uppe - från vänster till höger - andra blir mindre.

Och papperet är kritvitt, inte så här beigefärgat. 

Nu ropar pv att jag ska göra mig klar, vi ska åka till Getinge och köpa mera virke!

Dagens fönster ...

Ännu en fångst i håven och även den här gången från Porto! 

"Utsikt från ett undervisningslabb jag är i ibland". skriver annannan som var avsändare. 

Tack snälla! säger jag.

Solsken, nån blir rosenrasande och våfflor i uterummet ...

Idag kom det tredje fönstret på plats. Det första är utanför bilden, till höger - på gaveln - och med utsikt mot öster. Har man väldig tur kanske man kan få se solen kravla sig ovanför åsen, men det tror jag inte, vi har träd som skymmer och grannens hus. 

Utsikten mot norr är den vi ser här .., och där är hästhagen, men en hel del träd i vägen, men vi kommer nog i alla fall att kunna se människor stavgå eller promenera i sakta mak där nere på Ejdervägen. Kanske ser vi De Tre Vise Männen, som är så ihärdiga med sina motionsrundor?

Kanske började pv bli aningen trött, ty när jag åkte till affären, hade han råkat sätta fönsterkarmen upp och ned och när jag kom hem igen, berättade han hur ilsken, rent av rosenrasande han blivit på sig själv! Bara att ta loss fönstret igen (som var rejält fastsatt). 

Själv fick jag rengöra de fönster som skulle komma på plats; för trots att dessa varit rejält inplastade sedan leveransen, har det trängt in hel del damm och ludd. 

Klockan två blev det kaffe med våfflor tillsammans med grannarna Birgitta och Annelie. 

Vi satt i uterummet och det var trivsamt som vanligt. 

Vad pratade vi om?

Jo, tågresor (förseningar eller tåg som på pricken hållit tiden), födelsedagar, ett nytt barnbarnsbarn för Birgitta - det åttonde i ordningen -, eventuella planer inför den kommande sommaren, Vasaloppet, kaniner i mängder och även rådjur (inte hos oss, jag som vill ha dem här!), fästingar, TBE-vaccin, höjda matpriser, Matpriskollen (hade Birgitta laddat ner) och hemska filmer på nätet som handlar om havererade segelbåtar. 

Sånt. 

Mellanbarnet Anna (oftast här på bloggen benämnd AP) har släktens bästa minne, eller i alla fall ursprungsfamiljens bästa minne. Bilden kom igårkväll på messenger från exet och bilden togs av mig. Kanske hade han kikat på gamla diabilder?

När jag berättade för AP om den, utbrast hon:"Ja, jag minns precis,  jag låg i gräset på Simon och Märtas tomt och hade på mig en tröja/t-shirt som tidigare varit rosa, men då var helt urblekt med lite glitter på" jodå, hon hade full koll. 

(

Bilden är från Kittelfjäll, där delar av mammas släkt kommer ifrån.

För övrigt har det blivit lite planerat inför våren och sommaren. 

Första veckan i maj blir det besök i Stockholm, första veckan i september (när pv fyller sjuttio) är han hamnvärd hela veckan, veckan dessförinnan är han på Åland med Halmstad kammarkör (fre-måndag). 

Vecka 29 kommer Maria och Emma på besök i en veckas tid och däremellan är det väl tänkt att vi ska hinna segla och kanske åka på bilsemester.

Det vill säga, om vi lever och har hälsan.

Det är ju just den biten som avgör det hela.

Dagens fönster ...

Ena dagen fönster från Porto, nästa dag kommer fönsterbild från Arvidsjaur! Så här skriver avsändaren, som är Guy: "De som bor i det här, relativt nyrenoverade, huset har inte lagt sina pengar på många fönster åt det här hållet."

// Nej, just det, jag får nästan panik när jag tänker på det (endast 1 fönster)! hälsar Elisabet som också säger tack du snälle Guy! 

Personligen har jag aldrig besökt Arvidsjaurs kyrka, den som på vissa bilder liknar ett pepparkakshus utvändigt. Altarmålningen är gjord av Ivar Hjertkvist - helt obekant för mig -.  Så här se kyrkan ut på insidan.  Så ovanligt med läktare runt om! 

Min syster arbetade under en tid på Folktandvården - just i A-jaur - och under två somrar var jag dagmamma åt hennes då lilla dotter Rita. 

Och här en film om Arvidsjaur. Eller i alla fall om skogen utanför Arvidsjaur.

Ett av de bästa programmen ....

Det tycker jag är Fråga Doktorn. En väldigt stor del i att det är så bra, är - i mina ögon - programledaren Sofia Rågenklint! Så ödmjuk, så chosefri och så öppenhjärtig! Å, vilket bra programledarbyte det blev, ja, när Sofia fick ta över!

Igår handlade det om "Existentiell hälsa" och var så himla intressant. 

Bra inbjudna gäster också, som bjöd på egna erfarenheter.

Naturens under ...

Finns det någonting som är så fint, som små blåsippor? HUR kan en liten blomma bli så vacker?

Nej, jag förstår det inte.

Till bilden längst nere till höger, fanns en text från den 30:e mars 2014, nämligen följande: 

"Och sist av allt .., några timmar senare: kaffestunden i Fallnaveka i Småland hos pv:s bror och svägerska .., och harry och kompisen Mylta som jagar varandra på gräsmattan och sen hittar var sitt ben (sonen i huset hade slaktat en gris häromdagen) och så sitter vi där vid söderväggen och äter hallonpaj med glass och i slänten blommar scilla och blåsippor och jag ser en sädesärla och vi pratar om den stundande operationen (bara en vecka kvar nu tills min andra knäprotes kommer på plats) och vi pratar om bröllopet i slutet av juni, då, när yngste brodern Göransson ska lova evig trohet till sin vackra chilenska fästmö och vi pratar också om tomatplantor och krånglande tvättmaskiner."

Födelsedag ...

Ja, det är ju en evighet (49 år sedan) sedan min pappa dog och hade han ännu varit i livet, så hade vi firat med tårta och drömmar (älsklingskakorna) och önskat honom en fin 115-årsdag.

Bilden togs av en då 13-årig bloggmadame.

När jag tänker efter .., är inte det här din födelsedag Walkaboutsweden? Nej, nu vet jag, det var IGÅR! Grattis i efterskott, Barbro!

Och Sven Teglund, denne gudabenådade konstnär-vardagsfilosof, han vet jag bestämt firar idag.

Dagens fönster ....

"Skyltfönster. Ett franskt märke för barnkläder, tror jag. Inte alltid så här formella. Men oftast stiliga. Alltid fina skyltningar."

Så skriver annannan i Porto som verkligen varit flitig med håven. 

Stort  t a c k! säger jag.

Vårtecken ...

Såg första lilla lammet i hagen i Särdal idag. 

Och en humla brummade runt bland penséer och pärlhyacinter och på köksfönstret irrade en liten fluga runt, runt. Om den bara hade flugit 2 dm till höger, då hade den kunnat flyga rakt ut, ty det fönstret stod helt öppet. Men se, den gjorde den inte.

En måndag ...

Och pv har blivit självstajlad utan att det var meningen. Alla tre bröderna har kvar det mesta av sitt hårsvall. 

Och bygget fortskrider.

Fönsterna som i sju års tid vilat i garaget, har äntligen fått komma ut i friska luften - ja, inte alla - men i alla fall två. 

Jag tilldelades äran att rengöra dem, allt medan Sigge låg intill och höll koll, 

Brädor grundmålas och vi åker in till Krauta som nu heter KBYGG och där det mesta varit ett enda kaos (nyinvigning i maj) och pv köper flera brädor som kapas och lastas in i bilen. 

Han är duktig på att såga och fort går det också! Jag sitter i bilen och lyssnar till P1-prat - kommer inte ens ihåg vad det handlade om -. 

Tanken idag var att vi skulle hämta Ecke och Britt för våffelkalas, men jag ringde och berättade att jag är aningen hes och förkyld och jag vill på inga villkors riskera att smitta dem, men dom fick själva välja. Vi kunde ju sitta ute med lite avstånd. 

"Kan du ge mig tio minuter, så ringer jag  upp när jag talat med Britt ...?" säger Ecke. 

Så det gör han, ringer upp ..., och vi beslutar att skjuta upp det hela och veckan har ju knappt börjat, jo, det blir bra. Ska då passa på att höra med Birgitta och Annelie också, så blir vi många runt bordet. Grannarna vaknar liksom till liv när man kan sitta ute i solen. 

Ett bad i Skallkroken hann pv med (jag avstod, halva måndagsgänget av ideellt arbetande män stod precis vid stegen och diskuterade hur det skulle byggas på bryggan) och när vi gick mot bilen, hörde vi mässingklockan ringa .., jaha, då var resten av gubbarna uppe vid föreningshuset och avsierade att nu var det kaffe! 

Tänk, så trevligt det måste vara - och  v i k t i g t  - för många pensionärsmän att få träffas så här varje måndag och att alla har en uppgift, vilken syssla det än må vara! Och tänk, vad Skallkrokens båtsällskap sparar in pengar på detta!

Vid halv sex på eftermiddagen tittar rara grannen Annelie förbi, mest för att kolla vad som är på gång. Sedan någon gång i början av december, eller rent av i november, har hon varit i Sthlm, men även i Jämtland och kanske mer än så. 

Nu äntligen är hon tillbaka! Sån glädje! Och nej, hon ville inte vara med på bild, men det gick ju bra så här. 

Idag fyller Martin 60 år!

Martin är gift med bloggvännen Turtlan, dom båda bor i Karlstad och tänk, att vi blev bjudna på deras bröllop! Vilken glädje!

På bilden kan man tro att jubilaren friar till pv, men så var det alltså inte.

Martin är den mest romantiske man jag har träffat, men det är förstås hustrun som får den romantiken. 

Det är hjärtan av Ahlgrens bilar, eller ett hjärta på en frostig bilruta och det är rosor och ja, jag kan säga att vare sig mina barns pappa eller pv tillhör den sortens män.

Å andra sidan är jag ju inte heller så värst romantisk, så det är ju tur att kaka söker maka.

Stort grattis till denne sjöräddare, företagsutvecklare, uppfinnare och inte minst vänlige man!

Så här den här dagen varit.

Dagens fönster ...

Kom ut från duschen vid åttatiden .., hörde hur det borrades .., gick till vardagsrummet och tittade ut. Jo, minsann .., där stod han (och står ännu) och ordnar med plats till det som väl idag ska bli det första av tre fönster på rummets långsida. 

Soligt och fint även idag, men sen lär det vara slut på det roliga.

Söndag ... 

Vaknar tidigt av någon underlig dröm som "oriver" en inombords. Det är ju förunderligt vad drömmar kan betyda. Vad drömmar kan ställa till med! 

Sen blir det bättre. 

Vid 12-tiden kommer Hilda och Edvin på besök. Edvin ritar, snickrar och hjälper sin morfar med däckbytet på Hildas lilla Toyota. Själv gjorde jag köttfärssås redan igår - utan kött - och det kan jag säga, att det var precis lika gott, om inte godare än min vanliga variant, men oj, så jag fick krydda extra för att få till det. Gott till spaghetti. 

Här finns ett recept som jag tyckte var så bra, plus att jag använde mig av krossade tomater med chili/örter i stället för enbart tomatkross, plus en slatt rödvin, lite stekt svamp, sambal oelek och färsk röd chili i små, små, små bitar. 

Pv sätter nu reglar för fönstren som ska på plats i det som ska bli ett större vardagsrum. Den dåliga stämningen från i förrgår har tackat för sig och jag försöker serva honom med kaffe och annat, så gott det nu går.

Och så har påven vinkat från balkongen, står att läsa i en notis hos SVT. Det hade man inte sett komma.

Dagens fönster ...

"Kvällsfönster från tidigare i veckan. En tisdag, faktiskt, var det så är fullsatt", skriver madamen i Porto. 

Tack snälla! säger jag.

En förmiddag i mars ...

Som jag tycker om detta med att vi har en "familjechatt", särskilt som vi ju är utspridda i landet. En i Västerbotten, en i Uppland, en i Halland och två i Skåne! Det är ett så perfekt och roligt sätt att ta del av ursprungsfamiljens dagar! 

Så här såg det ut idag på morgonen.

Maria började sitt pass på sjukstugan klockan 08.00 (slutar kl. 17.00) och jag tycker fortfarande att det är en sådan fantastisk service att ha lördags,-  och söndagsöppet hemma i Malå! På en hälsocentral/vårdcentral/sjukstuga!

I Uppland var Anna uppe tidigt och då kom den här bilden! Kylig morgon kanske .., med tanke på hur rosiga kinderna är?

"Vi har jobbat på utebanan ..", skriver hon 

Och den här bilden också. Tristan är såå otålig att hans nya hag-kompis ska komma och göra honom sällskap

Bilden är ett egentligen från ett filmklipp och ni kanske kan höra inom er hur han gnäggar ... 

Anders skickar den här bilden, som är egentligen också är en film och här står han vid vardagsrumsfönstret med nån av pojkarna intill sig och visar vem som just nu är på besök hos grannen mitt emot. 

Egentligen var det två rådjur och oj, så fina!

En till - det gäller sonen -. Detta är hans nya hobby - att fixa med sin 3D-skrivare! 

I veckan har vi fått flera bilder och man frågar .."men vad är det du har gjort för nånting ..?" och så berättar han ..., "jo, men det är ju till ...!".

Så var det. 

Det är sånt man kan ha en familjechatt till. Jag älskar den!

Dagens fönster ...

"Det ösregnade, och jag och den här katten som är drottningen av sin gata skulade (tog skydd från regnet) på min väg till jobbet." 

Vem som skrev detta? Jo, hon som tittar fram där nere till vänster .., såklart annannan! 

Tack! Underbart med såväl fönsterfångerska som drottningkatt i bild!

(E skriver: Ordet skula var totalt obekant för mig innan jag kom till Skåne. Låter det inte danskt, egentligen?)

Idag ....

.. hörde jag honom. 

Herr Gransångaren. 

Nästan så att jag blev glad.

Full sprutt på Edjervägen ...

Hos grannen Alexandra pågår någon slags markarbete och det grävs och jord och grus flyttas utan att jag riktigt får någon hum om vad som är på gång. Alexandra som en gång arbetade på en oljeplattform utanför Norges kust, ja, "bangen" är hon inte.

Riset längsts till höger, vid varningsmärkena, är björnbärsris som växer lite som dom vill. I det hiet får pv husera .., allt fastnar taggarna i!

Igår blev det väldigt dålig stämning när vi satt ute i solskenet och jag frågade när pv möjligen hade tänkt ta sig an det gamla uterummet - ja, på allvar -. Det har tagit oändligt många år av stillestånd vad gäller bygget (eller rivningen av det gamla) och under tiden har han ju byggt ett uterum på andra sidan huset, det där rummet som vi tycker så mycket om. 

Mitt i allt sammans när han (säkerligen i vredesmod) lämnat  trädgårdsstolen och den urdruckna kaffekoppen och jag själv fyllde på med två säckar plantjord i rabatten, hörde jag plötsligt hammarslag. Då var han plötsligt igång! Och den dåliga stämningen igår, den försvann när vi åkte till Skallkroken (och tappade min mobil) och idag är det som bäst. 

Från vårt vardagsrum finns ett fönster, det är därifrån jag tagit bilden. Taket i bygget, det kommer att täcka en del av fönstret och pv tycker att det är bara att ta bort det hela och göra en hel vägg på den sidan i vardagsrummet. 

"Men då har vi bara ett enda fönster här inne .., det kommer ju att bli hur mörkt som helst och det då enda fönstret vetter mot havet och vår, sommar och höst döljs ju det mesta av av eken och dessutom har vi då fönstret bakom oss!" utbrast jag häpet.

Jo, det tyckte han kunde gå an. I det fönstret som då skulle bli del av en vägg, har jag ställt fyra krukor med gröna växter .., det är hur fint som helst! Då slog det mig att vi ("vi .?") kan ju riva väggen mellan vardagsrummet och rummet närmast köket; då blir det öppet och fint och vi får då ljusinsläpp från  totalt tre fönster; två från väster och ett från söder. 

Om han blev lycklig över mitt förslag? 

Gissa två gånger.

När grannen fyller år ...

Jo, idag är det Birgittas tur att ha födelsedag! Birgitta - som sitter till höger på bilden - är världens snällaste granne, född i Dalarna, har arbetat som kanslist på bland annat den skola där Ecke var rektor och här sitter hon vid vårt bord på altanen, tillsammans med Eckes Britt. Båda är alltid lika tjusiga. 

Att Birgitta fyller åttioåtta kan ingen människa begripa!!

Grattis på födelsedagen, du kära Birgitta!

Återseendets glädje en torsdagkväll i mars ...

Jo, då kom mobilen tillrätta! 

Den hade tydligen legat längst uppe i badväskan (en blå Ikeakasse, där vi har badskor, neoprenhandskar, handduk och min baddräkt) och pv, som bar väskan, tror att telefonen trillat ut när han lastade in den i baksätet. 

Det är inte asfalt heller där vi står med bilen, utan fjolårsgräs. 

På kvällen skrev jag på Haverdalssidan och berättade vad som hänt och om nu någon skulle upptäcka den, så kunde hen höra av sig till pv på hans mobil. 

Så blev det också. Den kvinna som hade parkerat sin bil intill vår, hade - när hon åkte hemåt - skymtat något lilafärgat på marken, men hade brått till jobbet och drömde väl inte om att det var en telefon där nere. 

Vid tiotiden på kvällen körde vi återigen till hamnen .., och där låg den så fint, längst ner på Bengts båtkärra. Så omtänksamt av den som hittaat den!

Nu är det fredag. Vi hade lika många rätt på DN:s Nutidsquiz, men idag vann jag med 1 ynka rätt över pv på Ordquizzen. Strålande solsken ute. Pv är igång med det gamla uterummet och Sigge sover på soffan Ektorp.

Dagens fönster ...

Fönstret fångades i Dikanäs i min mammas barndomshem. 

Kanske är det barndomsminnen därifrån som gör att jag tycker så oerhört mycket om såväl humle som hundkäx?

På trappan till min lägenhet i Ystad brukade jag sommartid ställa ett stoooort krus med just hundkäx och å, vad det gjorde mig glad!

Bilden togs i juni 2014, då vi var på bilsemester norröver.

Eländes elände och lite annat. 

Allt är förstås relativt här i livet, men att förlora sin mobil och utan att man har den blekaste aning vart den tagit vägen, känns inget vidare. S o m  vi har försökt ringa in var den höll hus när vi (mobilen och jag själv) hade kontakt! 

Överallt har vi letat! I växthuset där jag röjde och gjorde lite fint, eller vid trädgårdsstolarna där vi satt och drack kaffe och där jag pratade med Eva i Tyresö .., eller följde den med när vi tog eftermiddagsdoppet i Skallkroken ..., eller kan den ha trillat bakom soffan ..., eller mellan bilens säten ..., kanske i badväskan .., ? 

Ingenstans finns den. 

Nåväl, den som hittar den måste ju kunna min pin-kod för att ta sig in i telefonen och samma sak är det ju med bank-id, så egentligen är jag inte orolig, men det är ju så ONÖDIGT. Kommer den inte fram, så blir det ju sååå mycket krångligare att installera allt igen i en ny telefon! 

Nåväl. Det är krig i Ukraina, bomber och granater faller på Gazaremsan och den amerikanske presidenten har många ytterligare år kvar att ställa till oreda, så vad är en förlorad Iphone? 

Att solfångarna strulat gjorde väl också sitt till. Nu får vi invänta expertis vilka lär ska komma "nån gång nästa vecka". Nån gång nästa vecka, låter inte alltför hoppfullt. 

Men annat har varit desto bättre! Vilken underbar promenad det blev idag! På väg till Skallkroken släppte pv av mig mitt emot väderkvarnen i Särdal .., gick prick rakt ner mot havet till .., hörde inte bara EN, utan flera lärkor .., framme vid havet tog jag av söderut - solen i ansiktet - och hamnen långt där framme.

Gick längs havet och förundrades över hur oerhört många snäckor där var på stranden, små vita och så mängder med blåmusslor och innan jag var framme hos pv som höll på med båten, upptäckte jag strandskator, fiskmåsar, skrattmåsar och gravänder. 

Lägg därtill en husbil och en husvagn och senare ikväll hade husvagnen försvunnit, men ytterligare två husbilar kommit. 

Det lär nog bli blil fullt på den parkeringen i helgen, då det utlovas sol och mera sol! 

Tog ett dopp senare i eftermiddag. Eller: jag tog två, pv avstod. Sju grader plus i havet. Ingen ångest alls. Djupandades och tog det lugnt.

Nu två havskräftor och ett glas vin, bara för att. Resterande tar vi i morgon.

Uppdatering: Allt löste sig till det bästa!

Dagens fönster .....

... finns i det gula huset och vetter mot väster, mot havet till. Detta är mitt sovrum. Och SOM jag älskar det gamla trägolvet och jag älskar också tavlan, målad av Bodil Hedlund. 

Om ni tittar noga, så kanske ni upptäcker någon som tycker väldigt mycket om att ligga i den gamla knarriga korgstolen. Just det. Sigge. Den grå (söndertrampade (så där som katter gör tramp-tramp) pläden är Sigges; den sover han på de gånger han behagar ligga på sängen. 

När man är lättfångad ...

Under en tid har jag haft en superbillig prenumeration på Svenska Dagbladet, men nu var den på upphällningen och jag tänkte att nej, det får vara. Det blir helt enkelt för dyrt. 

På väg hem från Falkenberg förra veckan ringde min mobil. Det visade sig vara en man som befann sig i Östersund och som erbjöd mig en billig digital prenumeration på just SvD. Jag skulle då betala 179:-/månaden och det lät väl i och för sig ganska bra. Ordinarie pris är 229:-. 

Pv som då var chaufför .., loooog när han insåg att säljaren hade mig på kroken och jag tänkte själv att det var nog just för att han var så himla trevlig (LÄT trevlig) som jag tackade "ja". 

Senare på dagen greps jag av ånger. Försökte då via min sida på SvD hitta ett sätt att ångra köpet, men det var sannerligen inte det enklaste. Precis som när man vill säga upp Viaplay eller något annat, så får man verkligen kämpa för att - på ett enkelt sätt - avsluta kontot och det är ju såklart uträknat. Förmodligen hoppas prenumerationsavdelningen att man ska tröttna på att leta och till slut ge upp. Nåja det lyckades till slut. 

Igår fick jag ett nytt erbjudande på mejlen. SvD i 2 månader för totalt 2 kronor, därefter 99 kr/månaden om jag vill fortsätta. Om jag nappade på erbjudandet ....? Det kan ni tro!

Apropå de två astronauterna ....

Ja, de som nu lyckligen återvänt till jorden, efter nio månader ute i rymden. 

"Tur att kvinnan inte visade sig vara gravid i alla fall, ja, utifall att hon inte hade en konstaterad graviditet just vid uppskjutningen", konstaterade pv. 

Och själv funderade jag på vad som händer om någon av besättningen plötsligt skulle bli svårt sjuk eller avlida? Tänk,en hjärtinfarkt när man snurrar där runt jorden, det är långt värre än de tio milen malåborna har till närmaste lasare

Men dessa funderingar har säkerligen Rexxie svar på, jag bara väntar. 

Dagens fönster ...

.... fångades i Stationens  frukostmatsal i Ystad. 

Endast några få rum var uthyrda natten mot söndag, så det var gott om plats och bara att välja bord.

Pv föredrar ofta att sitta mjukt (typ, som på bilden) om möjligheten finns, medan jag själv vill sitta på en stol.

Bäst på morgonen ....

"Människor känner sig som gladast på morgonen och har mest ångest kring midnatt, visar en studie gjord av forskare vid bland annat University College i London. Och tvärtemot vad många kanske tror så visade sig måndag vara en toppendag i sällskap av fredag. Känslor av lycka och meningsfullhet var högre på måndagar och fredagar än på söndagar. Känslor av ensamhet var däremot konstanta över veckan."

Nu vet vi det. 

Utdrag från SvD nu på morgonen.

En bättre dag ...

Tisdagar tillhör inte favoriterna. Tisdag blir som en mellandag. Men om solen flödar och det blåser lite lagom bara, så där så man kan sitta i trädgårdsstolen och lyssna till vågor som slår mot land - det är inte ofta det hörs ända hit - och man kan lyssna till fiskmåsar och förbipasserande motionärer som går med stavar .., ja, men då blir det ändå en bra dag. 

Hann med det mesta som jag tänkt mig. Tvättade bilen, ..., gosade med Sigge .., slängde mattor i maskinen och hängde upp dem på klädstrecket. Gjorde fint i uterummet. 

Vissa dagar finns gott om energi. Med andra är det precis tvärtom. Eller kanske beror det på att det nu inte är så mycket skidåkning på tv?

Med posten kom ett härligt brev från Eva i Tyresö och med ett "hemgjort" kuvert - förfärdigat av Evas dotter Maja -. Hon använder sig ofta av sidor från utrangerade böcker .., eller som här; när Aspuddens skola firade sjuttioårsjubileum och då visade den här bilden från 1948, ja, som omslag på skolkatalogen! Denna Maja är så  kreativ, precis som sin mor. Och man kan undra vad det blev av barnen på bilden? Dom borde vara i åttioårsåldern eller lite mera, om dom ännu är i livet?

På tv ikväll: Utrikesbyrån med underbara programledaren Rebecca Randhawa. En av gästerna är Cecilia Khavar (tidigare SR:s utrikeskorrespondent), så det programmet ser jag fram emot. 

För övrigt lär Donald Trump ha samtalat med Putin och det lär ha gått bra. Säger han. Pv är helt övertygad om att ryssarna har någon hållhake på den amerikanske presidenten.

Ännu mera för övrigt: Läste på fjolårets kalender att jag såg sädesärlan på grannens gräsmatta, just det här datumet. Det har jag inte gjort idag, däremot upptäckte jag två lugnt spankulerande rådjur på vår gräsmatta, det var i morse när jag stod och fixade frukost och slängde en blick ut mot slänten. Härligt!

Dagens fönster ....

... fångades i helgen och visar den gamla järnvägsstationen, den som nu innehåller dels en restaurant, men även Stationens Bed & Breakfast, ja, det är alltså där vi alltid bor när vi besöker Ystad. Fönstret längst uppe till höger, i det rummet bodde vi och kunde höra plinget när bommarna gick ner och Pågatåget var på ingång, eller strax skulle ge sig av.

Under mina år i Ystad fanns biljettförsäljningen fortfarande kvar och det var i den nedre delen av byggnaden.

Bakom Stationen finns färjeterminalen (Polen och Bornholm) och havet.

Husdrömmar ...

Tittar på kvällens program som har texten "Livsprojekt i Lye" under huvudrubriken. Ja, gode tid. Jag satt mest hela tiden med något som påminde om ångest - från början till slut - och säger bara att måtte dessa ungdomar orka hela vägen!

"Ja, men du får tänka på att vi är sjuttio år och dom är unga och fyllda med energi!" säger pv. 

Själv tänker jag på pv:s gamla utrerum som efter hur många år som helst, ännu inte är klart.

Veckans första dag ...

Bilden: Det var då det. Minns jag rätt togs bilden 2001 och att det var i Bjäresjö och två år innan jag blev ensamseglare, jo, så var det nog. Nästan varje dag den sommaren körde jag till havet och lyssnade då i bilen till Uno Svenningsson som sjöng den här sången. 

Längst till vänster i övre raden står min syster Birgitta som kommit på besök från Australien, så är det AP, Peter och så min äldsta syster Rigmor (som bor i Hörby). På undre raden är det Anders, min systerdotterdotter Natahlie (längst av alla, tror jag), jag själv med lilla Emma, Maria med Emil och min systerdotter Rita.

Igår, när vi hade lämnat av Viggo i Bunkeflo, tog vi sikte på Västerstad. Vi körde förbi Lund, därefter mot Hurva, Löberöd, Västerstad (såg kyrkogården och sa till pv att .., tänk, där ska väl troligen R begravas den dagen hon inte längre är i livet), sen vänster ut på vägen som kommer från Sjöbo och så är det bara någon kilometer innan vi ska svänga vänster mot ridskolan och då är man framme. 

Det var skidskytte på tv eller kanske längdskidåkning och min syster satt på sin vanliga plats i soffan och med dalmatinern på golvet intill. Vi pratade om hur det gick med minstingen att övernatta på hotellet .., men också om eventuella resor till sommaren ("kanske Egypten, kanske att glida fram på Nilen ...?" sa min systerdotter som i fjol besökte Uzbekistan av alla jordens ställen!) .

Jag berättade att Kammarkören ska ha några konserter på Åland i slutet av augusti, kanske kommer Emil med kompisar hit precis som två tidigare somrar .., Maria planerar att ta hundarna och hälsa på och hoppas då på besök från Skåne och så är det ju seglingen förstås. Kanske att segla omkring runt Danmark, alltså inte Jylland, men Själland osv. Ja, ja, inget vet man om framtiden.

För övrigt idag?  Jo, jag har känt mig som en God Husmor och köpte en stor färsk kyckling, klöv den i två delar och har snart kokat båda halvorna. Perfekt med ris och stark currysås; det blir minst två middagar! Bregott på extrapris (45:-) fick följa med hem, liksom en påse mandelpotatis, en falukorv (ska bli stroganoff)  och lite annat. 

Postade även det långa brevet till Eva i Tyresö. Vi pratade länge i morse om den förfärliga mardröm hon hade haft natten mot idag och som gjorde hennes alldeles "oriven" inombords. Fy, så hemskt. Och pv har varit bosatt nere i slänten (eldar det sista), men har även sågat ner diverse fläder, ekplantor modell tonåringar, några aspar och vänt potatislandet och jag tog mig an mitt sovrum. Med andra ord har det varit fullt upp. 

När jag svängde förbi friherrinnan tidigare idag, hade hon inte ord nog att berömma hur fint det blivit där nere vid vägen, särskilt nu när själva berggrunden kom i dagen! Så glada vi blev!

Efteråt ...

Det var i fredags som jag pratade lite med Per-Ola, min bästa kompis från ungdomstiden, han som i flera år kämpat mot cancer, men som nu inte hade mer att sätta emot. 

Det blev ett kort samtal - hans son som då var där, satte sin mobil på högtalarfunktion och höll i den, så där så att P-O kunde lyssna - men det kändes knepigt tyckte jag och föreslog i stället att jag skulle skicka filmen till sonen, som då kunde visa den för P-O. Ja, det var inga problem, han skulle få se den på en gång, sa den vänlige sonen. 

Så det gjorde jag, pytsade iväg filmen, den som avslutades med "Puss och kram från Potentilla Fruticosa!"

Senare på dagen upptäckte jag en en sms-hälsning från hans son. "Pappa blev jätteglad när han såg din film. Han ville se den igen efter en stund", stod det och jag blev så varm inombords.

Igår, just när vi nästan var hemkomna från Skåne, fick jag ett meddelande på mobilen. 

"Pappa har gått bort idag på morgonen. Ville bara meddela dig om det. Mvh M."

Så gick det alltså. Fyrtiofem sekunders prat till en ungdomsvän, blev till en allra sista hälsning.

Måndagfönstret ...

... fångades på biblioteket i Harplinge i fredags. 

Det sitter någon slags plast på fönstrets utsida, kanske håller det värmen ute?

 Nåja, så värst mycket till värme har det inte varit hittills, men det kan ju bli.