... södra Frankrike, tänka sig .., att ett sådant kommer susande genom rymden och landar i en dator i Ystad.
Så här skriver fönsterfångerskan:
"Bilden är tagen i den lilla bergsbyn Evenos, strax norr om Toulon. Byn är nästintill övergiven .., ligger på hänförande höjd med utsikt över Medelhavet och hisnande bergstoppar och sänkor.
Om man sällskapar med en småländsk pensionatsvärd som dessutom är mattelärare, då är det kanske inte så underligt att man måste stanna till vid en byst av herr Pytagoras.
Därtill i staden Pythagoria.
Bloggmadamen har inga som helst problem med multiplikationstabellen eller vanlig huvudräkning, men se när det kommer till sånt här ..., då tackar hon för sig.
Men ta bilder av herr P och pensionatsvärden .., jo, men se det kan hon göra.
Då, på den tiden, låg ett gulnat urklipp i botten på klockan och urklippet var mina systrars mammas dödsannons.
Gunhild Nilsson ..."min kära maka .., Rigmor och Birgittas mamma", stod det.
Gunhild blev trettiotre år.
Jag tittade ofta på urklippet ., och funderade över varför vi aldrig pratade om henne ..?
Jo, där fanns ett fotografi av henne ovanför öppenspisen ., hon log in i kameran .., klädd i en norsk kofta och om huvudet hade hon en slags turban virad .., kanske för att dölja bristen på hår .., ty Gunhild dog på grund av en ilsken hjärntumör.
Så småningom hamnade även pappas dödsannons på klockans botten.
Och nu .., min mammas.
Där ligger också nyckeln.
En gång i veckan; varje söndagkväll .., drar jag upp klockan som en gång hängde i min pappas farbrors hem.
Det är den absolut enda sak som jag inte vill mista, förutom kameran.
"Äntligen fredag. Bra dag på jobb, ute alla åtta timmarna men skönt nu med ledig helg. Ska städa, mitt hem förfaller ;-). Frusen om fötterna, sol i hjärtat. Kram, kram."
Av sådana ord blir man glad, hälsar bloggmadamen sittandes i sin anorak i ett hem som också har förfallit.
Underbara snabbjobbande och alltid genom-butiken-springande Sanna, då, på den tiden det begav sig. En arbetskamrat så sprängfylld med energi!
... efter tio dagars ledighet .., går hur bra som helst.
Det är till och med roligt att träffa alla kunderna och många är rara och frågar hur det har varit i Grekland och var vädret fint och hur känns det att ..?
Sånt prat.
Och alla plu-nummer (förutom stjälkselleri och rödbetor i lösvikt) sitter som dom ska.
När klockan är lite över fem och jag cyklar hemåt, känns höstluften frisk och klar.
Solen flödar!
Jag ser två sädesärlor och tänker att hösten är fin den med .., och om några timmar kommer pensionatsvärden på besök och inte ett uns spår av tandvärk har jag haft.
... stod och vilade sig lite någonstans på den grekiska ön Samos.
torsdag 1 oktober 2009
Insikt nr 158 ...
En vecka i Grekland utan tv och radio och man tänker inte ens på det.
Men så kommer man hem och ligger på soffan Ektorp, slår på tv:n och slukar allt.
Där är Plus med ettrig Sverker .., Mitt i naturen .., där är ett norskt program om livet på landet - "Där ingen skulle tro att någon kunde bo .." - .., och så ett fullkomligt underbart danskt program där barn filmar och berättar om sin vardag; det handlar mycket om skilsmässor ..., och sist av allt ..., Debatt som ikväll handlar om riksdagspolitiker .., ja, rubb som stubb. (Och jag gillar Stig-Björn Lundgren som debattör, fast han säkert retar livet ur många ..., det är nånting med hans kynne.)
Norsk programserie från 2008. Reportage om människor som valt att bo långt från staden, men nära naturen. På fjällgården Fossdal, på gränsen mellan Møre og Romsdal och Sør-Trøndelag, bor tolv år gamla Anita Martinsen tillsammans med sina föräldrar och gårdens alla djur. Framtidsplanerna har hon redan klara, Anita ska bli författare, veterinär och fjällbonde.
Även i SVT1 4/10, SVT24 4/10 och SVT1 7/10
Av bara farten läser jag även tidningarnas webbsidor.
Hamnar på Aftonbladet som väl vill berätta om Viktiga Saker i vår värld.
Jo, jo.
Jag undrar jag hur många kvinnor som ikväll ligger på rumsgolvet och testar detta.
Själv har jag inte hunnit dammsuga, så det får vara.
