lördag 15 januari 2011
Lördagmorgon ...
Och jag är som småbarnen och väntar med att öppna kuvert och paket som kommit några dagar tidigare .., så efter äggröra, bacon, färskpressad juice, samt ring-så-spelar vi (intresseföreningen hann väl med att notera ...?) så börjar jag sprätta kuvert.
Sicken glädje!
Och man ler för sig själv när den omtänksamme pensionatsvärden till sin moatjé - bland annat - har inhandlat vackra kalasbyxor - i en storlek som vore anpassad till en något anorektisk Barbiemadame.
Detta måtte tyda på att han antingen ser sin moatjé som betydligt magrare än hon är, alternativt ger en vink om att en drastisk minskning av omfånget vore önskvärt.
Och rara kunder hör av sig.
Ett finurligt arbetsschema finns med på Solbritts kort.
Det schemat ska jag minsann ta med till Hemköp på måndag.
Och tänk ..., från Ekerö kommer en svärm med dansande fåglar av den långbenta sorten ..,. och från Västergötland ..., en underbar liten rödhake!
Stort t a c k till alla raringar!!
Dagens fönster ...
Javisst, även detta kommer från Västergötland och från Mian.
Så här skriver hon på sin sida.
Bor man ute på landet, är det inte alltför gott om fönster att fånga.
Ni får mer än gärna ta fram er håv och ge er ut på jakt!
Maila i så fall bilden till bisse151@gmail.com.
fredag 14 januari 2011
Framför tv:n ...
Skavlan i 1:an och det diskuteras friskt.
En av oss tycker att Den Store Skådespelaren är enbart löjlig och har på gränsen till storhetsvansinne, nummer två tycker inte alls att det är så.
Och sen kommer Stieg Larssons sambo, Eva.
Då tror en av oss att den kvinnan nog är på gränsen till lika girig som herr Larssons far och bror och nummer två är inte fullt lika säker.
Om musiken tycker nummer ett och två ungefär likadant.
Skavlan i 1:an och det diskuteras friskt.
En av oss tycker att Den Store Skådespelaren är enbart löjlig och har på gränsen till storhetsvansinne, nummer två tycker inte alls att det är så.
Och sen kommer Stieg Larssons sambo, Eva.
Då tror en av oss att den kvinnan nog är på gränsen till lika girig som herr Larssons far och bror och nummer två är inte fullt lika säker.
Om musiken tycker nummer ett och två ungefär likadant.
Nästan som ett ....
"Och flaggan får inte släpa i golvet ..."
"Har du sett att ditt x är i tidningen ?" säger hon som läser Skånskan.
Nej, det har jag inte.
Men nu har jag.
Och antar att han under sexton dagar kommer att vara världens lyckligaste man.
Han, som i tonåren spelade handboll i Lycksele IF, så småningom i Västra Frölunda, därefter i Sollentuna och en period med stockholmslaget Bolton, och så avslutade han det hela med att träna pojkar f.-86 i Ystad och sist av allt: ordförande i Ystad IF.
Om man säger som så .., så var det handboll för hela slanten, ja, mer än så!
Och nu ska han - i Malmö -hålla koll på små och större pågar under handbolls-VM.
Sicken lycka för den mannen!
Här är han.
"Har du sett att ditt x är i tidningen ?" säger hon som läser Skånskan.
Nej, det har jag inte.
Men nu har jag.
Och antar att han under sexton dagar kommer att vara världens lyckligaste man.
Han, som i tonåren spelade handboll i Lycksele IF, så småningom i Västra Frölunda, därefter i Sollentuna och en period med stockholmslaget Bolton, och så avslutade han det hela med att träna pojkar f.-86 i Ystad och sist av allt: ordförande i Ystad IF.
Om man säger som så .., så var det handboll för hela slanten, ja, mer än så!
Och nu ska han - i Malmö -hålla koll på små och större pågar under handbolls-VM.
Sicken lycka för den mannen!
Här är han.
Konsum i Vilhelmina ...
Ännu en bild från skattkistan!
Ja, vi är väl några bloggare som minns hur det var att handla över disk.
Och tänk, 1986 när vi besökte Belgrad, då såg det ut så här - men så oändligt mycket färre
varor - i diskarna!
/Fotograf var Åke Sörlin och bilden togs 1950 eller -51.
Medan tiden går ....
Ny film med en av mina favoritregissörer - Mike Leigh - och i Svenska Dagbladet läser jag en intervju som är bara så totalt (ja, nu kommer det!!): underbar!
Här är den.
Ny film med en av mina favoritregissörer - Mike Leigh - och i Svenska Dagbladet läser jag en intervju som är bara så totalt (ja, nu kommer det!!): underbar!
Här är den.
Fredagsfönstret ...
Är det inte läckert, så säg!
Det var den rara madamen från Västergötland som skickade fönstret och som berättade att det tog ett tag innan dom förstod varför småfåglarna var så stirriga, den där sommardagen.
Om man tar sig en titt på vem som sitter i fönstergluggen .., så förstår man nog.
/Bilden är klickbar.
Mian sa...
Hej alla och tack!
Kattugglan satt ofta där i fönstret, när vi anlände med bil till Jans torp.
Nu är dessvärre den gamla ladugården riven och ugglan får hålla tillgodo med faluröda nysnickrade holkar.
Ofta sitter den i något träd ganska nära torpträdgården. Det är sällan något problem att lokalisera ugglorna: småfåglarna blir som galna och sitter och varnar i närheten hela tiden.
torsdag 13 januari 2011
Fler bilder ...
"Lisa Ahlenius i kistan", är allt som står i bildtexten.
Och jag blir sittande och tittar mig omkring .., på dom kraftiga händerna längst till höger i bild, på kvinnan i den rutiga klänningen .., och på lillpojken, måhända ett barnbarn till den döda kvinnan?
Och efteråt.
Maken Kristian och sonen Henning på väg till Fatmomakke, Vilhelmina.
På släden, i kistan, ligger Lisa Ahlenius.
Inget årtal, inget om vem som var fotograf.
Det var just så min morfar fraktades på hästsläde från sjukstugan i Stensele, hem till Dikanäs.
Mormor hade suttit på en släde bakom och berättade om hur hon i många år kunde frammana ljudet av tyget som fladdrade runt kistan. Det var en iskall dag i början av januari och mormor hade bara några månader tidigare fått sitt tredje barn, en liten pojke vid namn Ivan.
Sånt tänker jag på när jag tittar på dom här bilderna, båda från Vilhelmina kommuns fotoarkiv.
mellansystern sa...
Vilket öde vår gemensamma mormor fick.
Det som hände sedan?
En stilig dräng kom från Tresund kom och tycke uppstod.
Min mamma föddes 1930 och fyra år senare föddes min moster.
Mormor berättade att min morfar sa att om du inte gifter dig mig mig så kräver jag 6 års obetald dränglön. Det blev giftermål och så småningom så föddes vår morbror. På ålderns höst gjorde vår mormor klart för oss att hon ville begravas tillsammans med hennes första man.
Mormor (Anna Fransiska Elisabet, f. Hansson) dog 1980, 81 år gammal, och begravdes med sin första man.
Kram från kusinen
Viktväktarna nästa!
Ack ..., om man hade haft den figuren!
Jahapp, så har jag tittat in i affären där jag ska börja arbeta på måndag.
Byxor och tröja ligger nu på sängen i gästrummet och väntar på provning.
Till min fasa upptäckte jag att tröjan är insvängd i midjan.
Någon sådan - midja - har jag inte sett skymten av på flera år och nu blir det till att ge sig ut på skallgång.
Förhoppningsvis finns syrgastuber utplacerade lite här och där i butiken, utifall att man inte orkar hålla in magarna hur länge som helst och på så sätt tappar andan.
Detta blir en pärs.
Helt klart sevärd ...
Ikväll kl.20.00
SVT 1
"Maria Larssons eviga ögonblick" .., en film som jag tyckte var rent ut sagt jättebra!
Och aldrig hade jag sett Persbrandt bättre!
Lite mer om den här.
(I alla fall om människors eviga ögonblick .., härligt att lyssna till).
Och här berättar Jan Troell om sitt arbete med filmen.
Glimtar ur själva filmen ...
Ikväll kl.20.00
SVT 1
"Maria Larssons eviga ögonblick" .., en film som jag tyckte var rent ut sagt jättebra!
Och aldrig hade jag sett Persbrandt bättre!
Lite mer om den här.
(I alla fall om människors eviga ögonblick .., härligt att lyssna till).
Och här berättar Jan Troell om sitt arbete med filmen.
Glimtar ur själva filmen ...
Vid lunchserveringen ...
Men tro inte att ensillaget är populärt.
Äpplen däremot, är ju rena delikatessen!
I skattkistan ...
"Utanför ålderdomshemmet i Dikanäs byggdes en kåta, så att lapparna skulle känna sig hemma", står det som bildtext.
Precis som en outtömlig skattkista är Vilhelmina kommuns fotoarkiv.
I timmar kan man bli sittande och klicka sig fram bland tusentals och åter tusentals bilder från förr!
Kvinnan (övre bilden) i sköterskeuniform är föreståndarinnan Signe.
Ännu en bild från åldersomhemmet i Dikanäs.
Titta så vacker dörren är och snickerierna just ovanför dörren!
På pappas Amazon var registreringsnumret AC 40420.
Norrbotten hade BD.
Rumsmålaren ..., eller inte.
Erik August Vesterlund är det i alla fall, enligt bildtexten.
August som var bror till min morfar.
August - fjärdingsman i Dikanäs och gift med Hanna -, syster till min mormor.
"Tänk, så snäll min fars bror August var som målade mitt rum så vackert grönt!" sa mamma om och om igen, ja, det var den första tiden på gruppboendet.
Då, när Alzheimer ännu inte hade gjort henne stum.
"Men mamma ..., farbror August har varit död i många år!" sa jag alltid till en början.
Inte för ett ögonblick trodde hon mig!
En dag tänkte jag att jag skulle spela med .., varför hålla på och ideligen rätta henne?
"Ja, det verkligen snällt av farbror August att måla ditt rum ...", sa jag och kände mig ytterst vänlig och klok.
Då tittade mamma på mig med häpen min.
"Farbror August? Men lilla Eliza, han har ju varit död hur länge som helst!" säger hon då.
Ojdå, kära nån.
Dagens fönster ...
... kommer även det från Västergötland, från "väschötskan" Mian.
När jag tänker på Mian, då tänker jag på ordspråket "bättre än fågel i handen än ...".
Ja, nästan i alla fall.
Titta bara!
Det är nästan magiskt!
Och så tänker jag på grönt, för det tycker hon om.
Visst ser det härligt ut det här (bilden, menar jag ..), vilopaus och utsikt mot björken där fågelmaten hänger.
onsdag 12 januari 2011
Kanal 4 Fakta
Dokumentär från Australien - en traumaavdelning -, svåra olyckor och allt möjligt kusligt.
Det är alltså sånt här man kan titta på, med alla nya kanaler.
Ont i magen får jag, men vill ändå se hur det går.
Och aldrig, för en miljon kronor i månaden, att jag skulle vilja arbeta på en akutmottagning!
(Men vilka hjältar som står där och tar emot alla patienter!)
Dokumentär från Australien - en traumaavdelning -, svåra olyckor och allt möjligt kusligt.
Det är alltså sånt här man kan titta på, med alla nya kanaler.
Ont i magen får jag, men vill ändå se hur det går.
Och aldrig, för en miljon kronor i månaden, att jag skulle vilja arbeta på en akutmottagning!
(Men vilka hjältar som står där och tar emot alla patienter!)
Hallå, hallå ...
Å, jag älskar Anitha.
Jag älskar hennes sätt att vara.
Och jag tänker på hur olika människor reagerar.
Och kan - inom mig - höra hennes lugna, lugna röst.
Å, jag älskar Anitha.
Jag älskar hennes sätt att vara.
Och jag tänker på hur olika människor reagerar.
Och kan - inom mig - höra hennes lugna, lugna röst.
Hos nabon ....
Någon som har besökt norska Röros ...?
Inte jag.
Men när jag tar vägen via Småland och ser detta, då kan jag nog tänka mig att åka dit.
Mer om Röros finns här.
Och här ... (man svimmar nästan!)
Någon som har besökt norska Röros ...?
Inte jag.
Men när jag tar vägen via Småland och ser detta, då kan jag nog tänka mig att åka dit.
Mer om Röros finns här.
Och här ... (man svimmar nästan!)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)