Påfyllning ...

Klockan är lite över sex när jag slänger på mig kappan och går ner till havet.

Innan jag vänder hemåt, kupar jag händerna och fyller dem med iskallt havsvatten.

Morgontvätt av ansiktet.

Blir man lycklig?

Svar: obetingat ja!

Idag ....

... fyller minsann den långbenta madamen från Skåne år.

Trettiofem.

Hon säger själv att hon ser ut som en nyponros och det tycker jag nog stämmer.

Stort grattis härifrån Linda!

Tidig morgon i april ...

Och ja, bilderna är klickbara.

Fredagsfönstret ...

... sitter i grannfruns fina bil, den med en stjärna i fronten.

Det är den där kvällen när vi eldar upp allt löv, som kvinnan i bilen stannar till och småpratar lite.

Bara några hundra meter bort längs gatan bor hon, men ändå rätt ensligt .., och dom flesta husen tillhör sommarfolket.

"Ja, jag är mörkrädd när jag ligger där ...", erkänner hon.

Jag säger att vi lämnar dörren till pannrummet öppen, så kan hon - om skräcken skulle bli för stor och rentav ohanterlig - sova i gästrummet, ja, det är bara att krypa i säng.

En alldeles underbar kväll är det.


Och pv eldar och eldar.


Och se, där kommer den blivande tvillingmamman promenerande med sina tre hundar.

Hon bor precis rakt över vägen - från det gula huset sett -.

Så blir det en stund småpratande med henne också.

Det är sånt jag tycker om.

Småpratet.

Inte nödvändigtvis kalas och fest och fint dukade bord .., nej, jag föredrar såna här små möten.

Det hade kunnat bli så fint, så fint ...

På väg hem från affären ligger dimman tät över det halländska landskapet.

Havet på vänster sida .., åkrar och trädsilhuetter .., å, så vackert det är!

Så jag stannar till och parkerar vid sidan av vägen .., letar reda på kameran och går ett hundratal meter för att fånga allt detta magiska på bild och få den rätta vinkeln.

Perfekt!

Det är då följande ord visas på displayen: "inget minneskort".

Så var det med den saken.

Återbesök ...

Idag blev jag presenterad för den rara lilla tösen som - igår och för första gången i sitt sexåriga liv - handlade allldeles själv.

En liter mjölk, var det.

Jag fick veta att hon heter Tyra.

Och Tyra hade glad i hågen berättat för sin mamma att tanten i kassan hade blivit stolt att få vara kassörska när hon (Tyra) handlade.

Då tänkte jag på en av cheferna jag hade i Ystad .., han som hutade åt mig och sa att jag skulle sluta prata med kunderna.

Han skulle bara veta.

Han skulle ha fått träffa Tyra.

Morgonsol ...

Och älsklingsanoraken är inne på sista svängen.

Ja, för den här säsongen, alltså.

(Fickorna är så stora, så man tappar bort sig i dem.)

Dagens fönster ...

..... kommer från Skåne, närmare bestämt från Landskrona.

Då anar ni nog .., jo, just det.

Det var stickmadamen Ulrika som höll i kameran.

"Men om vi skulle ...?"

På väg mot Slöinge ..., landet Halland, sommaren 2010.


Lite planerar vi inför sommaren.

Jo, det är skönt med mentala morötter som dinglar så där lockande framför en.

Invigningen av Gothia Cup och två nätter på hotell Rubinen i Göteborg och att få se Emmas lag spela någon match, ååå, så roligt! Jag har redan lagt in om ledigt och hotellrummet är betalt sedan månader i förväg.

Och Ystad Tattoo i augusti och kanske övernattning på hotell Saltsjöbaden alldeles vid havet, pratar vi också om .., och att promenera på Regementsgatan och säga hej till alla bekantingar och titta in i affären där man en gång arbetade.

Och så goda vänner som kommer på besök till det gula huset på kullen.

Och hopefully barn och barnbarn.

Kanske en tur till norra Bohuslän?

Eller Ekerö för att se huset som dotter och måg nu ivrigt väntar på.

Och Upplands Väsby till dr Böhlander och hennes familj.

Eller kaffe och mackor nere vid havet här, där vi själva bor?

Det behöver inte vara så märkvärdigt.

Bara detta att göra nånting annat.

Jo, det känns bra.

Och ni .., vad drömmer ni om?

Sportigajenny sa...

Att sommaren i Gränna blir bra! Men varför skulle den inte det?

Vilken fantastisk sommarort och Visingsö alldeles inpå knuten.

Det finns även planer på att besöka Alvastra kloster, Ödeshög, och Vadstena.

Kanske hinner vi med Motala när vi ändå är igång.

Det är vad jag drömmer om. //sportigajenny

Ruta Ett sa...

Om att jag ska få komma med på Stickstämman i Önnestad utanför Kristianstad i juli med föreläsningar, kurser, utflykt till Österlen och vackert väder.

Ulrika sa..

Jag längtar till sommarens stickläger i Fattigskogens vildmarksby i Dalarna.

Och till alla besök hos vänner jag tänker göra och till besök jag ska få.

gunnar i vaplan sa...

Mina sommarprojekt:

# Pyssla i trädgården.
# Se till att alla mina bin jobbar bra.
# Bygga ett hönshus och skaffa höns.
# Måla huset som jag bor i.(falurött.
# Paddla kajak.
# Stockholmsbesök.
# Hälsa på min son på hans sommarställe.
# Kajakpaddling i StAnnas skärgård
# Hälsa på bloggvänner.
# En tur till ett gult hus i Halland.
# Kajakpaddling vid Hallandskusten.
# Hälsa på FaceBook-vänner.

Hmm... ser ut som om sommaren inte räcker till ;-)
Tur att man är pensionärsledig..!

Härs och Tvärs sa...

åka till Tromsö på kurs/konferens: lära nytt, bekräfta det jag redan kan OCH träffa goda vänner från hela norden

flytta in i stadshuset - lära känna huset - nosa på staden

ridning på Island med syster och far; vilken ynnest, vilken gåva attt få göra det

kanske kanske en vecka i landet halland i slutet av sommaren

Anitha sa...

Vad jag egentligen drömmer om är orealistiska drömmar (som t.ex vrida klockan tillbaka), så här är de som åtminstone går att förverkliga (kanske)

* Att flytten är avklarad
* Tid att hämta andan, hinna känna efter och ta in vad som har hänt. Tid att bara vara... utan måsten.
* Ett jobb
* Sol
* Värme
* Grönt gräs
* Resa till landet Halland sa...

Bloggblad sa...

Jag drömmer om båtväder och skrivro.

Och att jag ska få lust att rensa i garderober...

Men du, Söderköping är inte helt fel heller - och om ni åker mot Sthlm är det bara en omväg/genväg på 1,5 mil... med vätskekontroll! Om vi inte är ute med båten förstås...

Eva på Frösön sa...

* Präst- och diakonvigning i Östersund. En fin vän vigs till präst.

* Flytta ut till stugan i skogsbrynet.

* Påta i trädgården.

* Åka en tur till Härjedalen, över till Röros och en tur i Norge.

* Fira äldsta dotterns bröllo

Ikväll i kassan ....

Liten tös står framför mig och tittar lite blygt mot kassörskan - som är jag -.

"Vet du ...? Det här är första gången i mitt liv jag handlar själv, jag är sex år ..., mamma har bett mig ...", säger hon leende.

"Men vad säger du ..:!! Första gången du handlar själv och jag får äran att vara din kassörska, du förstår så stolt jag blir!" svarar jag.

Och så sträcker hon fram en tjuga och tar växeln precis som alla mindre barn gör, det vill säga, dom tar pengarna uppifrån .., håller alltså inte ut handen.

Så glad hon blir.

Och stolt.

Och kunderna som väntar på sin tur ler varmt.

Liten blir stor ...

Det gamla passet.

En liten Anders.


Och tjugo år senare ....

På väg långt bort.

"Säg mig .., hur var hon egentligen ..?"

Den riktigt uppmärksamme besökaren måhända noterar att jag inleder dagen med ett upplyftande besök på hemtidningens familjesida; avdelningen dödsfall. Ett ålderstecken så gott som något.

Ibland tänker jag så här, att när man träffar en ny man eller kvinna som tidigare har haft längre eller kortare förhållanden, så borde man kunna ringa till deras respektive ex och fråga hur personen ifråga har varit?

Ja, ungefär så där som när man köper begagnad bil.

Tänk, så praktiskt!

Problemet är väl bara att man - i alla fall inte det första året som ensamseglare - skulle få så där överdådigt fina recensioner av sin före detta, ty det där med oerhört lyckliga skilsmässor - det tror jag inte så mycket på.

Jodå, det finns, men jag tror inte att det är det allra vanligaste.

Hur som haver .., så i morse när jag satt här vid datorn och råkade titta längst ner på skärmen och såg alla flikar där jag hade varit på besök .., då loooog jag för mig själv och det var i det ögonblicket jag kom att tänka på det där med att ringa upp och höra sig för.

För det kan jag lova er, att detta (att ha en massa öppna flikar) var nånting som den lurvige i Helsingborg irriterade sig över, ja, han ansåg mig vara rent av obildbar i det fallet.

Den punkten ..., hade garanterat kommit med på min "inte-så-bra-lista".

(Jag kan tänka mig en massa andra saker också .., så där som ..., att alltid ha samma kläder .., han skulle säkerligen ha pratat om en anorak och om att vara enjängd och inte bry sig i att vara sexig.)

För övrigt har jag mailat honom bilden, så där för att visa att jag fortfarande är obildbar och gör som jag vill ,-)

Just det.

// Det var den här eminente bloggaren jag tittade in hos när bilden togs.

sigge på äventyr ...

Det är när jag står och diskar, som jag upptäcker två skator i slänten.

Skatorna går och rotar i marken och tycks väldigt upptagna och se där, där ansluter en kråka!

Och sigge nilsson har fått frukost och vill gå ut .., står i hallen och jaaamar.

Jag öppnar dörren och han stannar till; som förstenad.

Sen smyger han ögonblickligen till slänten, där skatorna och kråkan nu flaxat iväg och sitter i träden alldeles intill .., ilskna och omåttligt irriterade på den där kattslyngeln som nu förstörde alltsammans!

Själv hämtar jag kameran.

Jaha .., det är så det är, dom har ett hittat ett litet musbo.

Onsdagsfönstret ...

Madamen med det osedvanligt goda minnet, Cecilia N, har besökt Trondheim och det ska jag säga er, att en mer flitig fönsterfångerska vet jag inte om där finns i vårt land!

En hel fönstersvärm, ja, nästan så där som Gunnars bin, kom svischande till inkorgen.

Så här skriver Cecilia:

"Räven fick mig att tänka på din Sigge som kommer travandes.
På dörren till den affären fanns en affisch om begivenheten som vi var där för.
Det visade sig att ägaren sjunger i kören som vi skulle sjunga med."

Vid tiotiden ...

Pannrummet, där jag numera känner mig helt hemmastadd.
Men för något år sedan eller mera, då, när jag hade fått nytt knä och var sjukskriven .., då var jag livrädd för alla spakarna och pv fick sätta lappar och markera hur jag skulle hantera dem.


Och pv har, efter kvällens körövning, cyklat hem (22 km enkel väg) i becksvart mörker och ösregn.

Ja, ja .., det finns många olika sorters sjukdomar här i världen.

Men glad i hågen är han och berättar - medan han eldar i pannan - om vad kören övat på ikväll.

"När blir nästa konsert ...?" frågar jag.

"Det blir ingen fler i vår, vi har ju redan haft två", svarar han.

Jaha, ja.

Just nu övas det bara för skojs skull.

Och detta är vad han nynnade på där han stod i vardagsrummet.

Detta är alltså vad kören - bland annat - sjöng ikväll.

(Och nu ligger Skellefteå AIK förskräckligt risigt till i hockeyn ..., ajajaj .., det blir kanske till att gratulera den här madamen om några dagar ...).

Ungefär så här liten ...

... kände jag mig när Johanna sa att "Bodil vill prata med dig, Elisabet."

Bodil är chefens fru.

Så jag lämnade kassan och gick till fikarummet, där även chefen himself befann sig och Bodil frågade om jag ville ha kaffe och jag sa att nä, det behövdes inte.

Sen blev det en halvtimmes prat.

Om hur jag trivs i affären och med arbetskamraterna och inte minst med chefskapet.

Sånt.

Hela tiden satt jag nära fönstret - i hörnet - och jag snurrade den röda hemköpspennan fram och åter och en gång tappade jag den på bordet och alldeles solklart kände jag igen symptomen .,. en slags osäkerhet.

Och så fick jag svara på en fråga.

"Ja, gärna!" sade jag.

Så till den som undrar om man vid femtiosju års ålder möjligen kan få ett nytt arbete och till och med fast anställning, vill jag bara säga: ja, det kan man!

Bilden: bloggmadamen, hon med harhjärtat, är väl tre, fyra år och besöker för första gången fotografen i Malå, Åke Burwall. Håret är lockigt och ganska blont. Med tiden ska det mörkna rejält.

Somliga får spritt i benen ...

"Titta fröken, där är solrosor!" ropar lilltösen när hon ser blommande raps.

... av en tågresa från Malmö till Ystad.

Småttingarna på bilden, till exempel.

Det är första gången på tåget för en del av dem och ååå, så spännande och vilket äventyr och alldeles stört omöjligt är det att sitta så där stilla som fröken säger att man ska.

Och somliga får spritt i själen bara av tanken på en resa till Indien.
(Bloggmadamen, t.ex.).

Andra ... gör slag i saken, kollar passet och ger sig av.

Som sonen.

I morgonbitti klockan sex-noll-noll-pip lyfter planet från Kastrup.

Sjutton timmar senare är han framme i Los Angeles.

Glädjen är säkerligen densamma, som för ystra småttingar på ett Pågatåg.

... är det ju, att det ösregnar.

Vid tiotiden ....

Hällregn ute och gomorron-tv inne.

Den till synes så sympatiska Yukiko Duke recenserar böcker.

En debutant tilldelas "fem solklara solar".

Högsta betyg, alltså!

Jag beställer den bums.

Och tidningen Smålandsposten har intervjuat författaren som berättar om sin skapelse.

Förläggaren Svante Weyler som gav ut boken, visar sig vara bloggare. Här.

Dagens fönster ...

... har kommit susande från södra Frankrike och sedan tagit sig raka spåret till landet Halland och därefter snirklat sig in genom sängkammarfönstret som står på glänt och - sist av allt - pustande lagt sig till ro i min inkorg!

Och se där .., där finns även en hälsning från fönsterfångerskan!

Så här skriver hon:

"Hej i den halländska vårsolen!

Hoppas ni har fortsatt lika fint väder.

Här strålar solen och det blir lika varmt idag som hela veckan, upp mot 28-29 grader.

Det är precis på gränsen till att vara skönt - jag klarar inte för hög värme så det blir en pärs i sommar!

Såg att du efterlyste fönster.

Här kommer ett franskt av mera modernt slag, taget i området där vi bor. Så här ser det ut överallt på förmiddagarna.

Man hänger ut täcken och lakan på vädring, så som man gjorde förr i Sverige.

Lite dumt just nu kan jag tycka eftersom vi har pollen överallt - det bildas ett ljusgult lager inom ett par timmar på våra utemöbler trots att vi torkar och torkar.

Hur blir det då inte att sova med detta pollentäcke?

Kram från Monica."