Sitter på bryggan i kvällssolen vid sommarstugan och njuter.
Precis städat klart den lilla stugan som då kallas för just Lillstugan.
Den är sådär 6 m2 stor (liten) men det var plockigt för där finns allt ifrån metspön, luftgevär, cyklop, simfötter, badringar, flytvästar, badrockar och dynor.
Ja, en våningssäng och lite mer möbler också.
Men nu är det städat och fint.
Mitt i städet så fångade jag fönstret i Lillstugan till dig.
Någon stiger upp vid halv åtta .., lyssnar till P4 och jakten på att komma fram till Kalix .., ställer fönster på vid gavel .., ger sigge grädde på ett fat .., gosar med pElle .., dricker starkt Zoegaskaffe och kalasar på nöt, - och fruktbrödet från bageriet.
Någon annan lämnar det gula huset vid kvart över sex .., och återvänder tre timmar och tjugotre minuter senare.
Frun i huset - Margareta -, utan h. Skorpion. Nummer två av fem syskon. F.d. lågstadielärare. Tycker om ordning & reda. Ja, det är vad maken påstår i alla fall. "Och så är hon ärlig .., ja, du vet .., är det 50 km/timmen, så kör hon 49 ...", säger han leende.
På ett litet block på arbetsbänken ser jag detta.
Stigs hand. Han har också varit lärare ("folkskollärare hette det väl då?" säger han) och paret träffades på seminariet i Växjö - det var länge sedan - 1954!
Och ännu är äktenskapet ..., still going strong.
Stig är Vädur och mellanbarn.
"Och väldigt snäll ...", tillägger hustrun.
"Samhällsengagerad ...", säger pv.
Allmänbildad, säger jag.
Kanske är det barnbarnet som har skrivit detta ...?
Ibland tänker jag så här ..., ponera att jag vore ensamseglare och hastigt och mindre lustigt somnade in och så skulle någon människa komma och tömma min lägenhet - ja, om jag nu inte hade vare sig barn eller sambo -.
Och så börjar den människan att röja och i lådor och på skrivbordet och i rottinggkorgar hittar städerskan inköpslistor av alla de slag!
Och inte är handstilen densamma, heller!
Jo, då skulle han eller hon nog börja undra.
Och måhända skulle samma människa komma hem till sin familj på kvällen och vid middagsbordet börja berätta.
"Ja, ni skulle veta vilka människor det finns! Vet ni, idag tömde jag en lägenhet hos en kvinna som inte längre finns och ni kan aldrig ana .., där fanns hundratals inköpslistor som hon har sparat !!! Man kan ju fundera vad det är för slags sjukdom hon drabbats av ..?"
Ungefär så.
Det är då en himla tur att alla mina fönster inte ligger synliga.
// När det gäller den här listan tror jag så här: kvinna 73 år med permanentat hår.
Så här är det: pElle, han är den coolaste katt jag vet!
Visserligen morrrrrar han lite när jag lyfter upp honom från altangolvet (har katter och hundar ett sjunde sinne som gör att dom PRECIS PÅ PRICKEN vet - oavsett om man säger något om det eller inte - när det är dags för kloklippning eller bad (frånsett Lisettes hund som beredvilligt sträcker fram tassarna för manikyr ...) !?
Nå, men sen, väl i badkaret, låter han sig snällt duschas.
Ni vet väl om att inte bara fönsterbilder är välkomna hit, utan även bilder på inköpslistor!
Jaså, det hade ni ingen aning om, men nu vet ni.
Får jag önska en enda sak, så är det att det inte blir blixtbilder, annars är allt välkommet!
Inköpslistor från andra länder har jag aldrig haft .., kanske man skulle gulla lite extra med anna of sweden i USA (det är ju snart hemresa ...!), Anna i Sheffield .., annannan i Portugal eller madame Monet i Frankrike? Kan ni inte ta en extratitt nästa gång ni besöker affären?
Maila bara listan till bisse151@gmail.com, så ska jag lägga in den.
Ps. Ett tips: att hitta inköpslistor är som att leta svamp, man lär sig var dom finns. Jo, nära kassorna .., i hyllorna där godiset är, eller chipsen, där gömmer kunderna ofta sina då använda små lappar .., och såklart i kundkorgarna! Ds.
Skickar ner en inköpslista som jag hittade i dag på Coop i Karlskoga. Man kan undra om den som har handlat äter ute varje dag. Lagar inte folk mat?
Tack för en underbar blogg som du har. Det blir många a och o och jag ler ofta framför datorn när jag vet var du varit och hur det ser ut där du är och så kan jag se dig framför mig komma susande på din moppe.
Jag kan nämna att om du i stället för att köra rakt fram i Ugglarp och ner i Skällentorpsbacken, kan du åka över Äskered och även komma den vägen till Slöinge.
Det är även denna väg som man kan köra över berget om man vill till Getinge,
En kontorsnisse, det tror jag. Säkert jobbar han på det som en gång var Bofors. Fil till frukost, sju dagar i veckan. Och frukt är bra att ha. Luncherna äts ute. Alltid. På det som hette mässen eller på golfrestaurangen. Sena arbetsdagar. Bara kvällsmacka när han kommer hem. Med mjölk. Eller eventuellt te med mjölk i.Bor ensam. Runt 50 år. Minst. Och det är en "han", det syns väl. ;)
Idag bestämmer sig pv för att ta ut lillbåten, den som är tänkt ska användas till fisketurer.
Det är en Askeladden som kan användas enbart som motorbåt, men man kan också segla med den och det är det pv har i tankarna.
En enda gång har jag varit ute med den här .., då rodde jag själv och pv satt intill och så snart vi lämnade den lilla hamnen och kom ut på öppet hav, ville jag vända om!
Så förfärligt harig jag var!
Och jag har väl inte bestämt mig helt för att följa med idag heller .., nu ska det seglas lite .., men vinden är nästan obefintlig och ja, det känns aningen bättre.
Så jag hoppar i. ("Hoppar i" = vinglar mig ombord).
Men åååå, så roligt detta var!
Innan vi kommer ut från hamnen, ror pv. På hemvägen seglar vi (ja, "vi" och "vi" ....) ända in mot kaj. Då sitter jag vid rodret.
I kanske en och en halv timme blir vi ute .., vi passerar fågelön och stranden och går mot Glassvik, söderut alltså.
Vi dricker vatten och kalasar på pv:s kokoskakor och säger ..."men varför tog vi inte med oss kaffe och mackor och kikaren!"
Det är pv som är kapten.
Han sitter vid rodret och själv solar jag - liggandes på rygg på knöligt underlag - eller sitter med uppdragna knän och tittar ut över havet.
Vi ser ett sällskap ejderhannar - tjugo stycken kanske - komma flygande i våldsam fart alldeles ovanför vattenytan och vi ser en fiskmås som ser ut att "loppa av sig" i vattnet .., och hela tiden hör vi fiskmåseskrik och seglet som fladdrar bara lite, lite i vinden.
"Snart ska jag göra ett slag ...", säger pv.
"Ett slag ...?" säger jag och tänker att då får jag nog vara beredd, så jag inte får seglet/bommen i huvudet.
Och så frågar jag när slaget ska bli av?
Ja, detta säger väl allt om hur van seglare jag är.
Det var det här jag hade längtat efter .., att ta moppen och ta sikte på lilla bageriet i Slöinge.
Åååå, sicken glädje!
Morgonen är ljummen och där är - som alltid - kossor och hästar och får och vid vägrenen upptäcker jag en överkörd grävling .., nästan framme i Slöinge ser jag en ung tös som är ute och rider sin häst .,. jag passerar viadukten över motorvägen till Göteborg (eller Malmö, välj själv) och jag tänker att på Höga Kusten-bron, där skulle ingen människa få mig att köra moped!
Mera dofter! På vägen ligger utspilld gödsel från någon traktor och jag aktar mig noga för att inte få sladd i "leran".
Lupinerna blommar!
Parkerar utanför bageriet. Kön ringlar sig ut genom den öppna dörren. Här är ännu morgontrötta människor .., särskilt mycket prat är det inte.
Och jag köper frukt, - och nötbrödet och en stor Levain och kör hemåt - lycklig -.
Ja, så är det.
Och ja, jag vet.
Det kan vara på gränsen till kräkframkallande att ideligen behöva läsa om hur ljuvlig tillvaron är .., men så här är det och moppen .., åååå, det är ju en frihet som inte i ord går att beskriva helt enkelt!
Nu är det ju så att det är omöjligt att beskriva ett landskap med en bild. Jag kan det i alla fall inte. Men Halland är vackert .., mjukt och inbjudande .., som en blandning av Bohuslän och Skåne.
