Vilken dag på jobbet! Efter helgen är nästan allt slut när det gäller färskvaror och det är inte långt ifrån att jag svimmar när jag ser mejerileveransen!
Först från Wapnö ..., sen kommer två
fullastade pallar med ost, sill och juice .., och en stund senare är det dags för Arla med all mjölk, fil, youghurt, creme fraiché och gud-vet-vad!
Och så brödet från Östras som ska tas in och vårt eget som ska gräddas och ordrar som ska skickas in i tid och därefter en kvart i fikarummet då vi -
bland annat -, pratar om glädjen i att ha kvar sina föräldrar.
Bodil, min chefs fru, hennes pappa är ofta och hjälper till i affären .., och mamman tittar nu och då in och hälsar på.
Nog minns jag en eftermiddag när Bodils pappa omfamnade sin 45-åriga dotter och sa - med så
otroligt mycket ömhet i rösten - : "åååå, min älskade dotter!"
Om det pratar vi.
Och detta att man saknar sina föräldrar, ofta har att göra med
barnen .., studentfester och avslutningar .., barnbarn som kommer till världen .., bröllop och husbyggen .., sånt.
Det är
då man önskar att dom hade varit kvar.
Sen blir det full fart igen!
Till min lycka har chefen ringt in den rara "Alex" som ska hjälpa mig med alla varorna och inte hinner jag med allt, men mycket ändå och när klockan är kvart i ett, då tackar jag för mig.
Tankar moppen .., och kör hemåt i lätt duggregn.Luften är mild.
När jag passerar Steninge kommer doften av tång .., jag ser en liten citronfjäril ., där är smörblommor och lupiner
(överallt lupiner!) och vackra stenmurar och nu kan jag köra med bara en hand och känner mig inte längre osäker.
Att ha moped och få susa fram genom ett somrigt landskap .., det är lycka det.
Men det visste ni förstås redan.
