Två bilder från en lördagkväll ...

Krukorna på fönsterbrädan ska bytas ut. Jajamen.

Så här är det: jag har jättesvårt för sånt som är smalt och avlångt, eller högt.
Blommor i vas - typ höga liljor -, jo, men jättevackert, men inget för mig!

Och möbler som har oregelbunden form (barock eller rokoko .., ja, ni vet, sånt som bullar ut och slingrar sig) .., samma sak där.

Såna här moderna gardiner som är straaaaaama och hänger släta som strykbrädor - jo, jättefint - men inte nåt för mig.

Jag tycker om b r e d d och att hålla ihop rummet på nåt vis.

Herr Pensionatsvärden är egentligen tvärtom.

Gissa då hur det kändes för honom att mot sin vilja sätta upp först gardinstången som är 3 meter lång .. ("men ska du ha den utanför fönstret ...,? va? ända mot väggen nästan ...!!") och därefter hjälpa till att hänga upp fyra styck gardiner av märket Lenda från Ikea ..., ja, det var inte det lättaste.

Inte mentalt, i alla fall.

Efteråt sa han flera gånger att "ja, kanske att jag vänjer mig ..?".

Själv tycker jag att det blev så bra!
Rummet - och framför allt fönstret - känns så mycket bredare och större!
Och nu kan vi dra för när solen står lågt och lyser rakt in mot tv:n!

Nackdelen är att pianot tar sån plats, att soffan hamnar lite på sniskan framför fönstret och jag tycker ju om symmetri.

Nåja, det löser sig väl så småningom.

Medan jag har arbetat, har pv även målat sängkammargolvet - nu andra varvet -, samt satt upp en utomhusbelysning.

Härligt, härligt!



Att sigge nilsson och harry är bästa kompisar, det har jag vittnat om tidigare.

Ikväll delade dom på en portion mosad potatis/kokta morötter/lever och sås.

Jag ä l s k a r dem båda och sigge är en sån personlig katt att jag skulle kunna äta upp honom!


Uppdatering: pv hälsar att han "redan håller på att vänja sig".
Jo, jo .., det säger han just innan sänggåendet .., man undrar om han försöker ställa in sig på nåt vänster ...?

Till er alla:

OM ni bara visste hur roligt jag har haft med detta lotteri .., ja, jag har t.om berättat för somliga kunder vad vi sysslar med och för en del bekräftar det förstås bara vad dom har trott - nämligen att kassörskan från norr är mer eller mindre prillig -, men det bjuder jag så gärna på!

Det blir fyra dragningar - en varje lördag - och ni som redan finns i tillbringaren får ligga kvar.

Jag har inte hjärta att säga nej till er som tillkommit; alltsammans är ju bara på skoj ändå, så jag fyller på lite i bringaren, även om herr Notarius Publicus anser att jag tar lite för lätt på reglerna, han är ju så principfast av sig ,-)

Således gör jag nya lotter till er som anmält er nu efteråt.

Men ni som redan har vunnit, ni får nu slippa trängseln i tillbringaren och kan sväva runt lite som ni vill .., och tusen tack för att ni var med!

Grattis igen till Eva från Tyresö ( i vars sommarhus i Haverdal vi bjudits på trivsamt kvällsfika!) och grattis även till Ellem från Skellefteå - som för övrigt har hängt med länge här på bloggen och bidragit med mängder med fönster -, och vars trevlige svåger jag haft som kund i kassan!

Och till er alla: ni är komplett u n d e r b a r a som låter mig hållas med sånt här!

(1:a-prisvinnaren: paketet har redan lämnats in på posten .. med lerfat och allt, det är inte så farligt, jag ska ju inte ha utlottning året runt och detta går på glädjekontot!)

And the winner is ...

Ja, detta var den första dragningen av fyra (det förstod inte NP ...), så nästa dragning kommer då nästa lördagmorgon.

Stort grattis och varm kram till vinnarna!

Glöm nu inte att maila mig era adresser!

Ps, Ni som inte vann, är förstås med i nästa dragning ... Ds.

Lotteriet ...

Det tar ovanligt lång tid med uppladdningen av filmen, så det kan dröja några minuter över elva, innan resultat visas här på bloggen ...., hälsar producenten.

Och detta tipsar Cecilia N om ....

Så här skriver Cecilia:

"Hej!

Tänk vad man kan hamna.
Det började med får, som kom från en ö på Frankrikes Bretagnekust, Ushant på engelska.
En ö som oftast ligger i ett stormigt hav, sisådär en sjundedel så stor som Fårö.

Och där bor tydligen(?) en konstnär som gör så fina tavlor."

Det är den här konstnären Cecilia menar.

Lördagsfönstret ...

.... kommer från Närke, närmare bestämt från Örebro.

Fönsterfångerska - idog sådan - var Ulrika.

Titta ...

... så här ser era lotter ut!

Visst är dom fina?

(Ett hjärta för var och en).

Alla ska dom vila i tillbringaren inatt och vill flera vara med i lotteriet, så kom ihåg att sluttid är klockan tio i morgonbitti, då stängs tombolaluckan!

Har ni helt missat att det blir ett lotteri, så finns det inlägget lite längre ner på sidan.

Hejåhå!

Så här var det ...

Under mina år på Ica Supermarket i Ystad skojade vi en gång om vilka egenheter var och en hade. Jag visste precis hur det var med mina .., en av dem var (och är) att jag ideligen får fixa till behåbanden som kasar ner!
(En annan egenhet var - och är - att jag vid våra måndagsmöten alltid kom på saker allt eftersom .., och till sist, när jag hade sagt vad vi kassörskor hade på hjärtat och tackat för ordet, då inväntade dom andra mig .., ja, nån minut eller så och så sa Tina leende ..., "är du verkligen säker på att du är klar ...?" och det var jag ju inte, för då kom jag på nånting annat .., precis som jag gjorde nu - det just den här kursiverade biten handlar ju inte om behåbandet ...).

Förmodligen är jag misskapt, för det spelar ingen roll om det är en åttahundrakronorsbehå eller en för en tredjedel av priset; resultatet blir detsamma!

Häromdagen berättade jag för någon i charken om detta mitt problem .,. hur jag får hålla på och dra upp banden och ibland kasar båda två ner!

Döm om min förvåning när jag för en stund sedan kollade min mobil (den som oftast ligger och vilar, saligen insomnad utan batteri ...) och fann ett meddelande, ja, det ni ser på bilden.

Avsändare visade sig vara mina arbetskamrater .., jag gissar att det är den filuriga Anne-Marie i charken som skickat detta ,-)

Vad dom INTE vet, är att precis när jag kom in till sjukgymnasten Pär, så sprätte det till och så lossnade helt enkelt vänster behåband - tjopp! - sa det, och jag försökte diskret att hålla behaget på plats, men det vet ju alla över femtio .., att tyngdlagen fungerar fantastiskt bra ibland och nu blev jag helt sned och vind .., med ena tutten hängande någon decimeter längre ner än den högra!

Och idag, vad hade hänt då?

Jo, harry nilsson har bitit av det högra behåbandet.

Just så.

Och nu blir det lotteri ....

Inspirerad av Monica - där jag inte vann, men dock deltog -, tänker jag också göra ett litet lotteri så här i juletider.

Alltså har jag idag kört till Falkenberg (jag tog tid, det tog 16 minuter enkel väg) och knatat in i underbara lilla presentaffären som ligger alldeles vid torget och på kvittot som jag fick med mig står skrivet "Törngrens Krukmakeri", men där inne finns allt möjligt och omöjligt, inte alls bara keramik!

Där har jag nu inhandlat fyra små lotterivinster, sånt som jag själv tycker är fint och inget dyrbart, men lite så där som en uppmuntran i gråvädret och julstressen.

Om man nu vill vara med i lotteriet, hur gör man då?

Jo, då skriver man en kommentar, eller sitt namn, eller lämnar en länk till sin blogg, så där så jag vet vem som är med på banan. Det kan ni göra till det här inlägget och lotteritunnan stängs i morgonförmiddag klockan 10.00 pip.

Första dragningen blir en timme senare, nämligen klockan 11.00 ..,. och under överinseende av Notarius Publicus, dvs pv .., och jag lovar att filma dragningen och lägga ut den här på bloggen, så ser ni att allt går rätt till.

Tänk nu på att OM ni vinner, så måste ni maila mig ert namn och er adress, så jag kan posta paketet på måndag och nää, man kan inte vara anonym och få det sänt till Poste Restante ,-)

Ja, det var allt! hälsar Bettan.

Och härmed är uppmuntringslotteriet / del. 1 av 4 igång.

Upphittat ...

Inget kassaskåp här inte ...

Minnesgoda läsare kanske kommer ihåg pv:s kommentar, ja, då när jag första gången skulle ta mig ombord på hans segelbåt.

Balansövningar är liksom inte min starka sida och pv looooog och sa att ..."ja, nu har i alla fall kassaskåpet fått ett ansikte!"

Då förstår ni.

Särskilt vig är jag inte.

Och har aldrig varit.

Men harry ...., han är inget kassaskåp!

Han är spänstig som en gasell!

Dagens fönster ...

Här kommer ännu ett fönster från Italien, med lundafarmor som avsändare.

Nästan som heroin ...

Är detta ...

Tröjor och sånt ...

Idag på jobbet hade jag en man som hämtade ut ett paket från Tyskland.

"Vilken snygg tröja du har ...!" sa jag till mannen.

Då visade det sig att den, tröjan alltså, hade han köpt från .., just det, en "nät-firma" i Tyskland och i det stora paketet fanns ännu mera varor just därifrån.

Så jag fick adressen till det här företaget och nu har jag tittat in där.

Intresserade ...?

Här, finns länken.

Guldstjärnestunder ...

'

* Det är när jag upptäcker kunden framför mig, eller rättare sagt, hans jättelika händer och jag säger ..."men ååå, du har nog dom största händer jag någonsin har sett, har du varit jordbrukare?" och mannen - som nog är minst åttio - smajlar och säger att jo, det har han varit och så lite annat också .., och jag tar hans högra hand och håller den mellan mina och den är verkligen som en tallrik i storlek och varm och go och mjuk är den också!
Kanske påminner dom lite om min pappas händer? Lite knotiga.

* Eller när pv kommer in i affären för att ta hem moppen (och därmed låter mig ta bilen när det är mörkt ...) och arbetskamraten Carina säger ..."men ta med dig honom i fikarummet så kan ni dricka kaffe tillsammans!" .., och det var precis vad jag gjorde.
Kaffe och saffranslängd i skivor och lite småprat.
Det är sånt som gör att man tycker om sin arbetsplats och sina arbetskamrater.
Carina är i min ålder, men ser tio år yngre ut .., hon älskar att dansa och har, enligt mitt sätt att se det, den absolut tyngsta avdelningen på jobbet .., och så har hon ett härligt humör - häftigt ibland - och världens gapskratt ibland! Jag tycker såå mycket om henne!

* Den tredje guldstjärnestunden är när jag kommer hem och möts av en snäll pv som står i ytterdörren och låter harry komma och möta matte och när jag sedan sitter här och skriver detta, så lägger han (pv) armen om mig och säger "har jag sagt att I love You?"
Det har han - tusen fler gånger än jag nånsin säger det -.

En guldstjärnestund blir det också när jag hittar den här bilden från min lägenhet i Ystad.
Hyacinter som nästan har blommat ut .., ett ljus som brinner ... och en liten Anders som har fått en sticka i foten, men när vi frågar honom säger han ..."ja ha fått en piiik i foten!"

Då blir mammahjärtat varmt.

Och i morgon har jag ledig dag.

L y c k a!

Exakt klockan 08.00 gick strömmen ...

'
... och det borde jag ha kommit ihåg - att det skulle bli så -, men det gjorde jag inte.

Så inget morgonkaffe .., inget morgonsurfarande eller bloggläsande .., det blev ett glas vatten och en macka med gott pålägg.

Sen irrade jag runt och visste rakt inte vad jag skulle göra?

Dammsuga gick inte ., inte torka håret och absolut inte läsa tidningen - så mörkt var det i rummet -.

Vid niotiden tog jag på mig anoraken och gick ut.

Harry gjorde mig sällskap.

I nästan två och en halv timmes tid har vi varit ute i det milda höstvädret och jag har räfsat hela sidan mot kullen, burit bort pinnar och kvistar, rensat altanen, tömt krukor, klippt ner humlen, rensat ogräs i rosenrabatten .., och suttit stilla i trädgårdsstolen och inte gjort nånting alls, bara vilat lite.

Och harry har lekt precis hela tiden .., å, han har sprungit runt-runt-runt och kastat en röd liten boll i luften .., han har hälsat på Gun och Göran som kommit från Småland och nu ska se efter sitt hus .., och han har suttit på sin rumpa och inte hälsat förrän jag gett honom tillåtelse och vi har berättat/erkänt att han och Elvis grävt en grop i Gun och Görans trädgård, just under buskaget med all rhododendron .,. ty där hade Göran grävt ner fiskrens och nåt godare än just detta, det kan nog inte hundar hitta.

När klockan är halv tolv, då återvänder strömmen och jag hoppar rakt upp!

Det är en halvtimme tidigare än beräknat och jag hinner lyssna till lite musik och skriva detta och mellan varven har jag legat på soffan Ektorp (en liten stund bara) och tänkt att det där som Monica hade - ett lotteri på sin blogg -, det var ju himla roligt, det ska jag faktiskt anamma, men det får bli i morgon, på min lediga dag.

Nu ska jag strax moppa iväg till jobbet.

I hällregn.

Dagens fönster ...

Ett fönster från Bergslagen .., och från stickmadamen Ulrika.

Återuppstånden ...

Att se sin mamma igen, fast hon varit död i snart tre år ..., det känns som bäst!

Men det är precis vad jag gör, när jag tittar in hos Anna på Equipage.

Hela kroppsspråket .., sättet hur hon håller koppen .., och toppluvan .., å, det är mamma upp i dagen!

Den bästa julklappen ....

Nog är det väl en sån här ...?

Likadant hela tiden ..

I helgen som gick var vi ju på Ikea.

Och för fem år sedan ..., ja, tala om att vara enjängd!