Inte är det långt ifrån att jag faller baklänges av förvåning när jag kommer ner till stranden!
Plötsligt finns där som ett helt annat landskap!!
En massa kullar har dykt upp och marken är söndergrävd .., stora sjok är borta!
Och harry springer runt, runt och förstår inte heller nånting.
Vad är nu detta?
Det här är ett naturreservat och jag tänker att helt omöjligt är det ju ändå att någon väg ska dras fram just där nere och inte kan väl Fabrikör Johansson ha något med utgrävningen att göra, det måste vara nånting annat?
Men förutom detta, är allt sig likt.
Hela tiden skiftar himlen i färg .., ömsom strålar solen .., ömsom kommer mörka moln farande i vådlig fart och allt blir blått!
Längst nere till vänster på stranden, upptäcker jag en grävmaskin.
Så dit går jag .., harry springer en bit ifrån - så värst modig är han inte - och jag går fram till maskinisten som öppnar hyttfönstret och låter motorn vila och så frågar jag vad i all världens dagar som är på gång?
Jo, så här är det.
Länsstyrelsen har beslutat att rensa stränderna från stora buskage av vresros som annars hotar att ta över helt .., ja, man började i Båstad och har nu kommit hit till Stensjö.
"Men vad gör ni med all den uppgrävda jorden ...?" frågar jag.
"Den silas liksom, så där så att sanden kommer tillbaka där den hör hemma, medan riset forslas bort, det är så det går till ...", förklarar herr grävmaskinisten, allt medan harry nu vågat sig fram och gärna vill hälsa, men det är ju så förfäääärligt högt upp till där mannen sitter, så mest springer han - harry - bara runt, runt och viftar på svansen.
Och så går vi hemåt.
Igår försvann kopplet - helt obegripligt var det - och min tanke var att kanske hade det ramlat ut ur min anoraksficka, men något koppel hittar vi inte och harry springer lös .., han träffar en äldre man som bor i huset närmast havet och drömmen hade varit att mannen fyyyyat harry ordentligt när han kommer för att hälsa, men inte då ..,
"åååå, vill du hälsa, ja, men vilken fin hund du är, nej, inte hoppa!" säger mannen och klappar harry på huvudet.
Det blir en stunds småprat och så kommer ännu en man promenerande; han ska ut på motionsrunda och jag lyckas få harry att sitta platsad n ä s t a n hela tiden, men sen går det inte .., ååååå, nu vill han prompt hälsa igen och mannen känner igen harry och säger ..."men jag tycker att du har fått bra pli på honom, det är inte det lätt att hålla sig stilla när man är en sån ung hund .., det blir säkert bra ...", och så går han vidare längs havet och harry och jag själv går hem igen.
Hela tiden skiftar himlen i färg.
Moln tillkommer och försvinner!
En härlig förmiddag är det.
