Bettskenan ...?

Den har harry ätit upp.

I alla fall till hälften.

Upptäckte jag idag.

Ett kvälls-deckarfönster från Västmanland ...

Här har nämligen Ulrika varit och ätit och kalasat, ja, i Nora, alltså.

På Maria Langs Krog.

Man är ju inte sämre än att man kan ändra sig ...

Idag hade jag en kund i postkassan som visade sig vara kirurg.

Ortoped, egentligen.

Egen praktik i Skåne.

"Jaha .., då borde du ju vara himla kreativ .., säkert har du höger tumme upp?" sa jag.

Så han testade.

Nä, inte alls.

Vänster var det.

Jaha, en analytisk ortoped, ja, men det går ju lika bra det, sa jag.

Och så log vi.

Konstaterande.

Det var den behån det.

Harry heter den skyldige.

Nånting nytt nästan varje dag ...

Idag kom en äldre herre och ville lämna brev som skulle skickas utomlands, men innan dom postades ville han få låna datumstämpeln och själv stämpla frimärkena.

I vanliga fall stämplar vi inte alls, så jag blev aningen förvånad .., tills han förklarade att så gör frimärkssamlare och först testade han stämpeln så att dagens datum syntes tydligt och sen stämplade han med allra största omsorg.


"Så här serru ....", sa han och log.


Sist av allt ville han ha en "sån här grön etikett att sätta ovanpå frimärkena" och jag fattade ingenting .., jag har aldrig sett nånting sådant, men rotade runt lite i lådan och fann detta och det visade sig vara rätt.

"Just en sån!" sa han.

Det är för att posten inte ska stämpla alltsammans ännu en gång.

Jahaaaaa .., på det viset!

Och han berättade att i de flesta länder i Europa - utom i vårt land - där sköter självaste Postmästaren om det här med att stämpla till frimärkssamlare, ja, det är nästan som ett ärofyllt värv!

Som tur var hade jag kameran liggandes intill och jag frågade om jag fick ... och berättade om bloggen och att bloggvännerna kanske inte heller kände till detta och det gick hur bra som helst, sa mannen och log.

Sen tog jag honom i hand och tackade.

Och vet ni, aldrig i hela mitt liv har jag känt ett mer resolut handslag!

Två fredagsfönster från Houston, Texas ...

I ett inlägg pratas det om ljusslingor, och jag berättar om min "Glänsa" (från Ikea) som jag tyckte så oerhört mycket om, ja, jag hade den i min lägenhet i Ystad .., det var ju där det var så höga och vackra fönster!

Då kommer Cecilia i Houston ihåg att hon måste sätta upp sina Glänsa-slingor och ser man på, när jag öppnar mailen nu på morgonen .., då finns där en bild från Texas som visar dom fina slingorna!

Är det inte härligt, så säg!

På köpet får vi även ta en titt på Cecilias make, mr Ricardo, som sitter där i soffan med fjärrkontrollen i högsta hugg.

Tack och bock! säger jag.

Efteråt ..

... är jag bara trött.

Aldrig har jag varit med om att sååå många paket har skickats runt världen och postburen var fylld till bristningsgränsen med inkommande paket .., och där var hur många rekommenderade brev som helst och där var kunder som glömt plånbok, alternativt bankkort, alternativt inköpslistan .., och Anne-Marie i charken hade gjort sjuttiotvå jultallrikar och var nästan lika röd om örsnibbarna idag, ja, som igår, men bara nästan!

Och idag kom sju buntar med veckotidningar som skulle tas om hand och mycket gick i retur och jag fick beställa hem ännu mera tilläggpsporto och gröna kartonger och kolla så att det finns tillräckligt med frimärken ..., många köper tre, fyra kartor med julfrimärken!

Kvällspasset hade Peter i charken, jag i kassan och chefen var andrekassör och hjälpte till i posten.

När vi stängde för kvällen var vi alla trötta.
Peter var tröttast; han hade haft en lång dag och lika lång blir den för honom i morgon.

Kom hem till tystnad - pv äter julbord med jobbet ikväll -, har eldat i pannan i omgångar ., pratat med sonen (dålig mottagning, han tittade på film ...) och även med dr Böhlander som idag har varit på anställningsintervju.

Hon lät aningen trött hon också och berättade om hur det hade varit.

Och nu ska jag "he mig mot sängen Hemnes!"

I morgon stundar förmiddagspass på jobbet; kvart i nio till två.
Lördag tolv till sju.

Ajöken, sa fröken.

Bilden visar en tidningsbunt på den grekiska ön Kefalonia.

Här är hon .... Bloggtant!

Det var alltså Bloggtant som vann förstapriset i den senaste dragningen och även om pv tycker att vi alla är "bloggtanter", så var det bara en vinnare.

Så här skriver hon i ett mejl som kom idag:

"Men vilken lycka att vinna i ditt uppmuntringslotteri!

För det är ju jag som är bloggtanten, fast innan kallade jag mig för kottenliv.

Men ni visste ju inget om mig så låt mig presentera mig:

Jag heter Christel och är 55 år, gift med Björn och tillsammans har vi två utflugna döttrar, två hästar, två katter och en gammal gentleman till hund.

Jag arbetar som yrkesvägledare på en stor gymnasiesärskola i Hässleholm.
Det innebär att det är jag som arbetar med att våra underbara elever ska få ett arbete efter skolan.

Som bloggare är jag ganska usel med ett inlägg i veckan ungefär och som kommentator

är jag nog ännu sämre;)

Har kört omkring i en husbil som kallas Kotten i flera år men vill sadla om till en

husvagn som ska stå vid havet hela sommaren.

Din blogg hittade jag när jag googlade på Ystad (vill jag minnas?) för precis som du

älskar jag den stan och har alltid gjort. Min mor var barnfödd där och jag har tillbringat många sköna dagar där.

Så, där var lite om mig :)))"

Ett extra-torsdagsfönster ...

"Hej Elisabet!

Här kommer ännu ett fönster från Lysekil.

Det är från norra hamnen.

Man kan ju tro att tomten har tänkt att lägga av...

...eller så skall han bara köpa sig nya kläder, och har skickat det gamla till loppis?

Också detta fotograferade jag på marknads-söndagen den 11. december.

I går var det fint väder hela dagen, men i dag regnar det.

Jag skall till centrum för att handla lite, och hoppas att det blir uppehåll i regnandet!

Hälsningar från Monica i Lysekil."

Förmiddag i landet Halland ...

Då sitter jag i soffan Ektorp och läser boken "Den försvunne" av Kim Echlin.

Kanske var det i SVT:s "Gokväll" som den här boken recenserades och fick så väldigt mycket beröm av kvinnan som har alltid har så tjusiga naglar?

Hon, recensenten, alltså.

Då .., lät det mer som en kärleksroman och det är det väl i och för sig, men än mer är det en skildring av hur människor kan förvandlas till rena dödsmaskiner, ja, det handlar - bland annat - om skräckväldet under Pol Pots ledning i Kambodja, då hundratusentals - ja, kanske miljontals - människor avrättades på de mest fasansfulla sätt.


När jag får boken i min hand och läser baksidestexten, ångrar jag nästan köpet.

Det här med hjärta-smärta .., nja, det får inte bli för banalt, tänker jag.

Men mina farhågor har kommit på skam ..., i alla fall än så länge.

Nu blir det kaffe och mera läsning .., kanske hinner jag läsa ut boken innan jag åker till jobbet?


När jag googlar på författarens namn på nätet, hittar jag den här bilden.

Ovanför står följande text, vilken alltså är hämtad från boken "Den försvunne".

"We at Hamish Hamilton Canada have our favourite sentences from each of our carefully selected books, but we wanted to know which sentences are special to the authors who wrote them.

Here in her own handwriting is one of Kim Echlin’s favourites."

Den amerikanska titeln på boken är "The disappeared" och den tycker jag stämmer bättre, för det här handlar inte enbart om mannen som återvände till Kambodja, utan om alla andra som har försvunnit just där.

Mer om författarinnan finns att läsa här.

Senare: Boken är på gränsen till m a g i s k.

Ny dragning på lördag kl.11.00

Uppmuntringslotteriet fortsätter tills skålen med alla lotter är tom!

Det här är vinnarna hittills och i deras postlådor eller brevinkast har ett litet paket anlänt.

(Förstaprisvinnarna står först och under dem, ja, där är dom som fick ett tröstpris.)

Vem ska det bli nästa gång, tro ...?


Här går paketet till Härs & Tvärs iväg ...

Två herrar finns bland alla damerna (vilken lycka .., tala om tuppar i en hönsgård!), nämligen Gunnar i Jämtland, samt Rexxie i Västmanland, ja, för Rexxie kanske det inte är världens största lycka direkt, men ändå.

(Sportiga Jenny håller för övrigt till i Gränna, men det lyckades jag inte klämma in.)

Dagens fönster ...

På promenad i Göteborg råkar Eva upptäcka en liten hund som sover så gott i sin korg.

Så här skriver Eva:

"Här ett fönster från de fina kvarteren i Haga.
Vi strosade runt där under fredagseftermiddagen och tittade i alla skyltfönster, som var vackert dekorerade.
Så plötsligt dök en liten sovande hund upp, han låg där så fridfullt och tillät förbipasserande att titta på den sovande lilla gestalten."

Fler som vill bidra med fönsterbilder?

Mejla dem då till bisse151@gmail.com och berätta gärna var bilden togs och ja, lite så där vad ni har lust med ..., och har ni en egen blogg, så bifoga gärna en länk till densamma!

"Hallå! Kan nån komma till posten ..!"

Anorakssiesta hos vännen Torun i Staffanstorp.

Ja, det kan jag ju säga er .., att hade detta varit min första vecka i affären, då hade jag hamnat på en psykiatrisk avdelning och blivit där minst en vecka .., ty idag har kön till postdisken varit lååång och det har varit stora paket och mindre paket och det har varit paket till Canada och Italien och till döttrar och söner i USA och barnbarn i Italien och det har inhandlats julfrimärken och utomlandsmärken och ett tag - då hade jag kassan och den lugna, trygga Lena posten - då var det sån fart så jag tänkte att nu får Lena en hjärtinfarkt .., ja, det var när hon inte kom fram på telefonen till postens supportavdelning.

Och paketavdelningen svämmar snart över!

Där är stora paket från Canal Digital och där är mängder med paket från cd-on-com och från den här firman!

Och många har beställt varor från Cellbes och Ellos och där kommer paket med kaffebönor och dammsugarpåsar, ja, allt kan man uppenbarligen få med posten!

Men trevligt har det varit!

Igår, på luciamorgonen, hade Lena kommit till affären iklädd luciaskjorta och bjudit på lussefrukost (till personalen, alltså) och om det pratade vi lite ..., och i charken stod ikväll den rara Malin och Anne-Marie var rödblommig om såväl kinder som örsnibbar (ansvaret för charken just nu är nog inte världens höjdare ...) och själv beställde jag mera frimärken (kartor med 20, 30, 50 kronors valör ...., samt 2-kronorsrullar) och prioritairemärken och tullblanketter och ja, det var full fart.

I morgon börjar jag klockan ett.

Ett till sju.

Och på schemat som satt på anslagstavlan, där kunde jag konstatera att julafton arbetar jag till två, annandagen är det till fem (från halv tolv) och jag är helt fri HELA nyårshelgen!

Såååå ljuvligt!

Från hipp-hipp, tror jag ...

Uppdrag Granskning tar ikväll upp detta med islamhatet och man gör besök i England och intervjuar även svenska sympatisörer (främst då från Sverigedemokraterna).

Man blir mörkrädd.

Då kommer vi ihåg det här klippet.

Jag älskar det!

Ett eftermiddagsfönster ...

... från Göteborg!

Så här skriver fönsterfångerskan:

"Det här fönstret är från frukostmatsalen vid det lilla hotell vi bodde på.

Ett underbart ställe, så lugnt och med världens trevligaste personal.

Ha det så fint!

Kram från ett vintrigt Jämtland (vi har fått mängder med snö den senaste veckan).

Eva."

Kamrater ...

Så här såg det ut igår .., Elvis och harry som leker i köket.

Och sigge och pElle tar det lugnt.

Kollar bara lite förstrött.

(Som ni ser sitter den broderade tavlan ännu på väggen. Efter nyåret byts den ut. Då har vi halva året var, pv och jag ...)

And the winner is ...

Ja, nu blir det dragning igen på lördag och sen kör jag varvet runt, tills alla har fått ett litet pris.

Vänligen notera hur herr noga herr Notarius Publicus är vid varje "rafsning" i skålen .., då åker glasögonen av - det hjälper tydligen inte att bara blunda - ....

Senare: tröstprisvinnarens adress, den har jag, så det är okej .. men du som vann förstapriset .., "hojt!hojt!", din adress och ditt namn har jag inte, så du får gärna höra av dig!
Mejla mig bara på bisse151@gmail.com ., så skickar jag paketet.

Uppmuntringslotteriet ...

Idag klockan 11.00 är det dragning igen i lotteriet.

Jag hade nog tänkt helt galet, ja, att det var julveckan nu och ville på så vis att paketet skulle hinna fram i tid, innan julafton.

Men det spelar ingen roll ., vi har så roligt med våra dragningar, så det får bli en på lördag också.

Och bara så ni vet, så tänker jag köra hela lottrundan ut .., så alla får en vinst, alla som har legat i skålen och skvalpat omkring under den här månaden.

Det är ju inga dyrbarheter som skickas iväg, mest bara en liten pjutte-uppmuntran.

Ja, så ni vet och inte blir besvikna.

Dagens fönster ...

Vännen Torun från (Umeå, egentligen) Staffanstorp i Skåne har fångat ett fönster fyllt med tomtar och dockor .., alla från Tirups Örtagård, även det i Skåne.

Tirups Örtagård är som ett litet paradis .., dit ska vi åka när ni kommer på sommarbesök, Eva på Frösön!

Så här blev det ...

Den alltid så snälle pv hjälper Ulrika att ta s p r å n g e t mot land.
"Kom du, jag tar emot dig ...!" säger han.

Klockan fyra nu på morgonen gick väckarklockan igång.

Det var då pv skulle ta mopeden och köra med det laddade bilbatteriet till Stora Skipås .., för att därefter montera batteriet och - hopefully - återvända hem med en alert Saab.

Men klockan fyra v r ä k t e regnet ner och det ÅSKADE och blixtrade som mitt i sommaren och vi låg där i nya sängen Hemnes och tänkte att detta är inte sant .., blixt och dunder veckan innan jul!!

Vid halv fem hade det lugnat ner sig och pv gick ner och kom upp lika snabbt .., nu var det inte nog med att bilen skulle fixas, nu var där en vattenläcka från övervåningen och det droppade i pannrummet och just då ville jag bara dra täcket över huvudet!

Och så åkte han iväg på moppen - då hade regnet upphört och även åskan - och lite senare kom han hem igen med en fullt fungerande bil!

Halleluja!

Vattenläckan får han ägna sig åt efter jobbet ikväll (dripp-dropp .., inga mängder och jag får stänga av vattnet när jag åker till affären).

Det är då jag tänker att han är som en hjälte.

I alla fall en liten hjälte.

Nu var det jag som orsakat det här med bileländet (lyssnat på nya skivan och kanske haft lyset på medan jag väntade på bussen) och ändå, inte ett knyst av förebråelse, utan han kör fram och åter till Skipås och testar med två olika batterier .., han gör ett försök med startkablarna .., tar hem och laddar det ordinarie batteriet, stiger upp en timme tidigare än vanligt .,. (fyra i stället för fem ...), upptäcker vattendroppet .., ger sig iväg i mörkret och monterar batteriet och hem igen och hämtar mig och så ordnar det hela sig - med bilen -.

Efter kaffet (vi lyssnar till reprisen av Ring P1 med Täppas som programledare och då kan allt hända ...) ger jag honom en kram och säger hur snäll han har varit (och är) och då först .., men först då .., säger han att nästa gång detta händer (att jag tömmer bilbatteriet) dååååå .., då blir det pisk på rumpan!

Men han säger det smajlande.