... ska be pv att han fixar en ny trappa till/från husvagnen, så där så man inte ramlar pladask och nästan slår ihjäl sig och inte kan åka till London.
Och framför allt att man inte dråsar rakt ner i ett snår med nässlor.
onsdag 29 augusti 2012
Inte trodde man väl ...
Inspirerad av Monica (Anna i Sheffields mamma) som lottade ut nånting, tänkte jag att åååå, så kul, vilken rolig idé!
Ett litet pjuttlotteri som skulle vara i ett par veckor, ja, men helt perfekt!
Några veckor, ja..
Här går en vinst till härs och tvärs i Medelpad.
Och det växte och växte och växte ....
Och fortsätter ännu!
Jag undrar jag vem som har roligast; bloggmadamen eller bloggvännerna som är med i dragningen.
Följande ligger i alla fall nu och skvalpar i träskålen:
Anna-Lena How i Tumba
Biggan B i Hudiksvall
Turtlan i Karlstad
Eva på Frösön
Cecilia N i Härnösand
Gunnel i Lund (har läst länge på bloggen men aldrig tidigare kommenterat = varmt välkommen!)
Ulrika i Kopparberg
Eva från Tyresö
Mossfolk i Örebro
ellem i Skellefteå
Åsa / Pralinen - också ny i lottunnan - härligt!
och sist av allt
Ann /STORARTAT i Göteborg.
Det blir dragning ikväll och vinsten är alltså örhängen designade annaofsweden.
Ett tröstpris blir det också.
Förmiddag ...
Vilken oerhört lockande rubrik .. jag förstår att den drar horder av lystna läsare till bloggen ,-)
Men så här var det.
Som på bilden, alltså.
Blå himmel och hög, klar luft.
Inte en enda svala syntes till, däremot satt mängder av måsar och duvor på åkern och kalasade på spill från säden.
Vid "polska ambassaden" hördes motorsågsljud - nån fällde björkar -.
Och snart ska jag ta mig ner till havet för ett morgondopp.
Men så här var det.
Som på bilden, alltså.
Blå himmel och hög, klar luft.
Inte en enda svala syntes till, däremot satt mängder av måsar och duvor på åkern och kalasade på spill från säden.
Vid "polska ambassaden" hördes motorsågsljud - nån fällde björkar -.
Och snart ska jag ta mig ner till havet för ett morgondopp.
Dagens fönster ...
Den tjugonde augusti skrev Turtlan så här:
Hej!
Under tiden som tvättmaskinerna snurrade ikväll så gick jag en promenad.
På min tur kom jag förbi en liten herrgård som finns i mina trakter.
Stannade till och konstaterade att gaveln på huset borde heta "Tre fönster och en dörr".
Så fick det bli.
Så får den heta.
Fångade gaveln med telefonen och gick sen vidare i den ljumma kvällen hemöver.
Nu är gaveln på väg söderöver till ett gult hus, hälsar madamen i Värmland.
// Och tänk, häromkvällen när jag låg och lyssnade till Karlavagnen, vad hör jag då, om inte namnet på fröken Sköldpadda, vars inlägg programledaren läste upp! Kul!
Hej!
Under tiden som tvättmaskinerna snurrade ikväll så gick jag en promenad.
På min tur kom jag förbi en liten herrgård som finns i mina trakter.
Stannade till och konstaterade att gaveln på huset borde heta "Tre fönster och en dörr".
Så fick det bli.
Så får den heta.
Fångade gaveln med telefonen och gick sen vidare i den ljumma kvällen hemöver.
Nu är gaveln på väg söderöver till ett gult hus, hälsar madamen i Värmland.
// Och tänk, häromkvällen när jag låg och lyssnade till Karlavagnen, vad hör jag då, om inte namnet på fröken Sköldpadda, vars inlägg programledaren läste upp! Kul!
tisdag 28 augusti 2012
DBIV för Ann i Göteborg ...
OK här kommer veckans bästa!
För att göra en längre historia kort:
Efter att ha passerat ett stort gäng punkare i sta’n, lösgör sig en tjej,
springer efter mig och säger:
-Jag måste bara säga till dig att jag tycker ditt hår är såååå häftigt! Det
är såååå kul att se att någon som är lite äldre inte ser ut som alla
andra!
Jag kramade henne precis där och då och svävade lite bort mot
spårvagnen.
Tänk så många okända, som kommenterat mitt hår och alla har bara varit
positiva
hälsar företagsledningen
DBIV för Åsa ....
Var
nog att jag fick ändan ur vagnen och sålde möblerna som blockerat
förrådet på vinden.
Passade dessutom på att rensa ut kläder som numera
inte används och lämnade dem till Röda Korset.
Luftigare på vind, klädkammare och byrå - känns faktiskt befriande.
Hälsningar Åsa.
Här och nu ...
Det känns som om sommaren står i dörren och tvekar, så där som en gäst som är på väg att gå sin väg, men ändå inte och några små-ord till ska man väl hinna med.
På gamla telefonledningar sitter svalornas barn och tar paus mellan flyglektionerna.
Snart bär det iväg till Afrika.
Tisdagkvällen är ljummen och jag tar sommarens längsta dopp i havet.
Vi träffar två tyska familjer - den ena familjen bor i Auckland på Nya Zeeland - men alla är från forna Östtyskland och det blir mycket prat om allt möjligt och pv frågar om dom kanske vill komma på kaffe, ja, dom bor spartanskt på parkeringen alldeles innan naturreservatet och jodå, det går bra - med kaffet -.
På väg hem (det blir bråttom, jag ska baka en sockerkaka!) ser vi dem sitta vid sin campingvagn och småprata och en av männen har en stor hund och just då tvärstannar harry som är i koppel och slinker ur halsbandet .., han går försiktigt fram till hunden och sen är det färdigt ..- i ett huj kastar sig hanhunden över harry och sätter käftarna i harrys huvud och jag slänger omkull mopeden och rusar fram bara i baddräkten och en tunn skjorta och pv har kastat cykeln åt sidan och nu kämpar vi, tre personer, för att få loss den till synes galna hunden och harry skriiiiiiiker som vore han nära döden och det blöder från pv:s hand!
Någon försöker få upp käften på hunden, allt medan jag nyper honom i nackskinnet allt vad jag bara kan och jag skakar som ett asplöv och ÄNTLIGEN får vi slut på det hela och till vår förvåning ser vi inget blod - bara från pv:s hand som blöder rätt rejält - och det visar sig att harry numera har hål i örat och kan ha örhänge!
Å, vilken fasa detta var, men det var ju vårt fel, eftersom harry kom loss.
När vi kommer hem frågar grannen Göran vad som har hänt?
"Jag sa till Gun att nu måste det vara på liv och död (ja, åtminstone ett rejält slagsmål ...) mellan några hundar ...", säger han.
Och vi konstaterar att hundslagsmål kanske - åtminstone ibland -, ser värre ut än vad det egentligen är.
Här står Göran.
Deras hus är det vackraste jag vet och inte målat i någon färg alls .., mer naturellfärgat, så där som jämtländska gamla trähus kan vara (ja, eller som dörrens insida, längst till höger på bilden), men det fungerar inte .., varje sommar måste träet återigen behandlas mot alger och annat elände, så nu ska det målas på riktigt.
Efter många om och men ..., faller valet på en mjuk vit färg.
Och sen blir det kväll och två tyska män och en trettonårig dotter (fruarna ville vila) kommer på fika och vi sitter ut i timmar och pratar om arbetslöshet och presidenter och Angela Merkel och drottning Silvia och om fiske och vad torsk heter på tyska.
Den trettonåriga flickan - som heter Klara och är Tvilling -, får låna min dator och sitter och knattrar på Facebook och jag ser hennes uppenbara glädje! Hela tiden hör jag chatt-pling från hennes vänner!
Männen har med sig en gåva, en flaska vodka.
Och nu är det tisdag och snart på pricken en vecka tills jag lämnar landet Halland för landet Uppland och därefter flyger iväg till London.
På bordet ligger en lista med sånt som ska inhandlas i morgon, vilken är min enda helt lediga dag innan det bär iväg.
"Ny kamera" .. står det på en av raderna.
På gamla telefonledningar sitter svalornas barn och tar paus mellan flyglektionerna.
Snart bär det iväg till Afrika.
Tisdagkvällen är ljummen och jag tar sommarens längsta dopp i havet.
Vi träffar två tyska familjer - den ena familjen bor i Auckland på Nya Zeeland - men alla är från forna Östtyskland och det blir mycket prat om allt möjligt och pv frågar om dom kanske vill komma på kaffe, ja, dom bor spartanskt på parkeringen alldeles innan naturreservatet och jodå, det går bra - med kaffet -.
På väg hem (det blir bråttom, jag ska baka en sockerkaka!) ser vi dem sitta vid sin campingvagn och småprata och en av männen har en stor hund och just då tvärstannar harry som är i koppel och slinker ur halsbandet .., han går försiktigt fram till hunden och sen är det färdigt ..- i ett huj kastar sig hanhunden över harry och sätter käftarna i harrys huvud och jag slänger omkull mopeden och rusar fram bara i baddräkten och en tunn skjorta och pv har kastat cykeln åt sidan och nu kämpar vi, tre personer, för att få loss den till synes galna hunden och harry skriiiiiiiker som vore han nära döden och det blöder från pv:s hand!
Någon försöker få upp käften på hunden, allt medan jag nyper honom i nackskinnet allt vad jag bara kan och jag skakar som ett asplöv och ÄNTLIGEN får vi slut på det hela och till vår förvåning ser vi inget blod - bara från pv:s hand som blöder rätt rejält - och det visar sig att harry numera har hål i örat och kan ha örhänge!
Å, vilken fasa detta var, men det var ju vårt fel, eftersom harry kom loss.
När vi kommer hem frågar grannen Göran vad som har hänt?
"Jag sa till Gun att nu måste det vara på liv och död (ja, åtminstone ett rejält slagsmål ...) mellan några hundar ...", säger han.
Och vi konstaterar att hundslagsmål kanske - åtminstone ibland -, ser värre ut än vad det egentligen är.
Här står Göran.
Deras hus är det vackraste jag vet och inte målat i någon färg alls .., mer naturellfärgat, så där som jämtländska gamla trähus kan vara (ja, eller som dörrens insida, längst till höger på bilden), men det fungerar inte .., varje sommar måste träet återigen behandlas mot alger och annat elände, så nu ska det målas på riktigt.
Efter många om och men ..., faller valet på en mjuk vit färg.
Och sen blir det kväll och två tyska män och en trettonårig dotter (fruarna ville vila) kommer på fika och vi sitter ut i timmar och pratar om arbetslöshet och presidenter och Angela Merkel och drottning Silvia och om fiske och vad torsk heter på tyska.
Den trettonåriga flickan - som heter Klara och är Tvilling -, får låna min dator och sitter och knattrar på Facebook och jag ser hennes uppenbara glädje! Hela tiden hör jag chatt-pling från hennes vänner!
Männen har med sig en gåva, en flaska vodka.
Och nu är det tisdag och snart på pricken en vecka tills jag lämnar landet Halland för landet Uppland och därefter flyger iväg till London.
På bordet ligger en lista med sånt som ska inhandlas i morgon, vilken är min enda helt lediga dag innan det bär iväg.
"Ny kamera" .. står det på en av raderna.
DBIW för Anna-Lena How ...
Det bästa den här intensiva veckan var nog när jag, tillsammans med de andra bykkärringarna från Skansens byalag, stod på Skansen hela lördagen och tvättade på gammalt vis.
En fantastiskt fin sensommardag med många besökare från hela världen som var mycket intresserade av vad vi gjorde.
Hälsningar Anna-Lena.
Dagens fönster ...
Dagens fönster kommer från Monet och det ska ses som en hälsning till henne!
Precis som med Guy (som seglade iväg till Thailand, kasade omkull med sin motorcykel och nu ligger opererad på sjukhus och ska ha gipsat ben i två månader ..!), så har även Monet drabbats av elände och hamnat på sjukhus, men - enligt senaste blogginlägget - fått återvända hem.
Det här får bli en krya-på-dig-hälsning, Monica!
Och så här berättar hon om bilden:
I det här huset, mitt i centrala Torekov, precis vid parken och med 50 meter till "Morgonbryggan" har jag och min familj tillbringat många barndomssomrar.
Vi hyrde det här huset med en liten innangård i många år på 1950-talet då Torekov var ett litet sömnigt fiskeläge utan den Stureplansstatus det fått idag.
Till Torekovs försvar ska sägas att allt ser nästan likadant ut i de centrala delarna som när jag var barn.
Några fler restauranger och lite chica boutiker för Östermalmsdamerna har tillkommit men i övrigt känns det som att vara 10 år igen när jag går arm i arm med min syster genom gränderna och ner till hamnen.
DBIV för Biggan B ...
Det bästa i veckan för min del är: att jag blivit av med min urinvägsinfektion, som slog till för andra gången denna sommar!!!
Vilken "lättnad"., man får glädjas över att vara frisk ett tag....
Kram från mig.
Huvudbudskap
- Akut urinvägsinfektion (UVI) är i de allra flesta fall ofarligt. Efter 1 vecka är cirka 30 % besvärsfria utan behandling.
- Typiska symtom på UVI är täta trängningar, sveda och att man kissar ofta.
- Antibiotika används i första hand för att förkorta tiden med symtom.
- Bland antibiotika som används vid UVI är läkemedlen pivmecillinam och nitrofurantoin förstahandsval. I vissa fall kan behandling med trimetoprim vara aktuell.
- 3–5 dygns antibiotikabehandling är oftast tillräcklig.
- Misstänkt urinvägsinfektion hos gravida ska alltid behandlas med antibiotika.
- Bakterier i urinen, som inte orsakar besvär, ska inte antibiotikabehandlas utom under graviditet.
- Metenaminhippurat rekommenderas inte som förebyggande behandling mot återkommande urinvägsinfektion.
- Starkt luktande urin och ospecifika symtom som oro och förvirring hos patienter i äldreboende ska inte antibiotikabehandlas.
DBIV för värmländska Turtlan ...
Så här i slutet på sommaren så blev det en liten tur norröver i länet.
Första stopp blev ett loppisbesök. Här fanns allt från porslin till spadar. Från kassettband till antagligen livsfarliga slalomskidor.
Det fanns också ett bord med temat grönt!
Färden gick sen till Sahlströmsgården i Torsby och Heidruns Kafé i Fensbol.
Det blev lunch på första stället och en fin guidad vandring på gården. Kaffe och hembakt paj blev det på Heidruns.
Övernattning hade vi bokat på Vägsjöfors Herrgård och under middagen fick vi veta att visst kunde det spöka i huset. Speciellt i den delen av huset som vi bodde.
Men inga spöken kom på besök. Inte vad vi märkte i alla fall...
Nästa dag regnade det men med regnkläder och gummistövlar så gick vi en tur i en fin gammal skog uppe på Hovfjället innan vi åkte hemöver.
Tänk så mycket fint det finns bara runt hörnet och herrgården åker vi gärna tillbaka till oavsett om spökena är hemma eller inte.
Turtlan
DBIV för Eva på Frösön ....
Hej!
Det bästa under veckan:
Att få sovmorgon till halv tio igår. Det var längesen sist :)
Och
alla blommor kring vår stuga.
Allt är så sent i år och det som brukar
blomma i början av augusti det blommar nu. Jag njuter av all färgprakt.
Och hallonen som äntligen är mogna. Jag plockar en liter varje kväll.
Bäst att passa på innan det fryser.
Och att vi
fick en valp till i lördags kväll, ja bara till låns en vecka.
Det är
Otis syster som är här.
Så mycket spring och bus och liv.
Kram Eva
måndag 27 augusti 2012
Och så ett kvällsfönster och en skata ...
Det hoppar ofta kring små fåglar i tujan precis utanför fönstret men det är lögn att hinna fram med kameran innan de hoppat vidare.
Fotomodellen på bilderna är en skatunge från årets kull (antagligen från granen hos grannen tvärs över gatan). Hen brukar övernatta i tujan.
Cecilia/
DBIV för Gunnel i Lund ...
Bloggmadamen tog bilden. Den är förstås från Ystad. |
Hej!
Jag är en av dina flitiga läsare sedan
jag av en slump hittade din sida för flera år sedan.
Den väckte genast mitt
intresse.
Dels pga att du då bodde i Ystad, i vars närhet jag bodde som barn.
Underbart att läsa om dina cykelturer hit och dit och frammana bilder av Sandskogen, Möllers, stranden vid gamla gjuteriet och annat.
Jag har följt dig i din glädje och i sorg.
Du känns faktiskt som en hemlig vän.
Aldrig har jag gett mig till känna.
Har alltid känt mig som någon som står och tittar
in genom ett fönster.
Jag måste nu i alla fall komma med ett bidrag till Det Bästa i Veckan eftersom jag hade en sådan stark och härlig upplevelse som kommer att bära mig in i september och vidare i hösten.
Veckoslutet tillbringade jag på Skepparpsgården, ett vandrarhem som ligger vid det vidunderligt sköna Haväng.
Vid elvatiden på kvällen tog jag och en kompis ett underbart bad.
Temperaturen på vattnet och luften var densamma 18
grader tror jag.
Bottnen var len och sandig och natthimlen mörk.
Vandringen tillbaka till huset.
Efter badet fylldes vi av en sådan fantastiskt uppsluppen känsla.
Glädje! Glädje!
The best things in life are free..
Jag är säker på
att detta stämmer.
Tack för allt gott du ger oss läsare.
Kram
Gunnel i Lund
// Tack själv, du underbart generösa människa! säger jag.
Förra veckans det bästa ....
Det är som vanligt .., vill ni vara med och dela med er av det bästa, så mejla bara till bisse151@gmail.com, så lägger jag in allt eftersom.
Veckans förstapris är annaofsweden-designade örhängen som ligger i en vacker liten fluffpåse.
Säkerligen blir det något tröstpris också.
Varmt välkomna med er glädje!
DBIV för Ulrika i Västmanland ...
Det bästa under veckan som var, var alla härliga skogspromenader!
Sammanlagt blev det säkert uppemot 10 timmar i skogen.
Jag har börjat träna Max i kantarellsök och det är så roligt!
Svamp hittar vi - fast än så länge är det jag som letar upp dem (fast Max hjälpte mig faktiskt spontant ett par ggr!!).
Gula kantareller, trattkantareller och blek taggsvamp hittills.
Allt jag hittar ger jag bort, för jag är inte så intresserad av det
själv. Det är skogspromenaderna som är grejen för mig. :-)
Rikard Wolff!!!!
Göran Martling från Dramaten spelade på flygeln.
Rikard sjöng över en timma och jag stod längst fram och orkade stå ??---
trots min onda vrist.
(Inga sittplatser fanns överhuvudtaget.).
Jag kände mig som en tonåring och var där timmar i förväg.
Just då tränade dom förresten och provade ljudet
och han såg mig genast och vinkade.
Sedan efter konserten tog jag fram de vackra rosorna
5 till Rikard och 2 till Göran.
Inga andra blommor fick dom.
Vilken njutning!
Sist av allt såg jag Göran cykla hem med två rosor på pakethållaren!!!!
( RW tog säkert taxi)
Härligt.
Dagen efter mötte jag mitt barnbarns skolfröken.
Hon hade varit där sa hon
och så lånade hon Rikards bok av mig. Jätteroligt.
Boken är så välskriven och innehållsrik.
DBIV för mossfolk i Örebro ...
Det
bästa i veckan skedde igår (läs: i förrgår).
Min morbror och moster spelade grekisk
folkmusik med sitt band på Stortorget.
Jag och Cosmos mötte upp mamma
och pappa.
När den spelningen var slut tog en grupp, vars medelålder jag inte törs gissa på, över med sång och folkdans.
De såg så glada ut och
allt var så härligt så man kunde inte annat än bli glad själv när man
såg dem.
Och när en äldre man iförd blåställ sjöng torparrock klämde vi också i i refrängen.
Håhåjaja, håhåjaja, hör va de blåser i träa idag…
Cosmos låg helt exemplariskt vid mina fötter.
På väg hem tänkte jag på DBIV.
Det var det bästa ögonblicket på hela veckan. Absolut.
DBIV för ellem i Skellefteå ...
Hej!
I måndags när jag var ledig fick vi ett besök som gladde mig mycket.
Fjällvandrarvännen Kjell kom på besök tillsammans med sin fru Maud.
Vi har inte
träffats sen de flyttade söderut i början på nittiotalet.
Nu var de på en norrlandstur och stannade till hos oss en stund.
Vi fikade och pratade och hade
trevligt i solskenet. Många minnen väcktes till liv!
Nåt annat som gladde mig när jag upptäckte det härom dan, det var att den
vita julrosen har börjat blomma igen med flera knoppar på gång.
Det händer då
och då att den blommar om så här års. Vet inte om det är vanligt. Glädjande i
alla fall!
Kram från Lis-Marie (dvs ellem).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)