tisdag 19 mars 2013

Det bästa för Ann i Göteborg ...

Te från mossfolk och ett fotokort från Eva på Frösön.

Det bästa förra veckan, som för övrigt var fylld av snortjockt huvud och torra läppar, var när min vinst i Uppmuntringslotteriet kom med posten.
 
Den kom sannerligen väl till pass. 
Kaffet smakade inte sitt vanliga aromrika, men Engelbrekt var ingen dålig ersättning. Engelbrekt Engelbrektssons namne kan varmt rekommenderas – “varmt” haha...fattar ni...blink, blink...”varmt” haha, när man ligger under filten med feber...Generad
 
Ett fint foto från Eva följde också med.
 
Hälsningar Ann i Göteborg.
 
Det bästa för Anne i Mantorp ...

Bild: när bloggmadamen flög med Malmö Aviation till Stockholm. En något kortare resa.

Från Anne i Mantorp kommer ett mail, med en kopia på ett biljettköp.
Det gäller en flygbiljett med följande information.

Avresa från Minneapolis S:t Paul International Airport kl. 12:54, terminal 1.
Ankomst Chicago O´Hare International Airport kl. 2:18.

Avresa från Chicago Airport kl. 4:25 PM, terminal 5, med SAS till Arlanda Airport i Stockholm.
Ankomst Arlanda kl. 7:50, terminal 5, fredagen den 26:e april.

Så här skriver Anne:

"Detta är absolut det bästa i veckan för mig. Det är min systers flygbiljetter och det är över 3 år
sedan hon var hemma sist.  Syster min är en asfaltblomma och därför har det inte blivit något
besök sedan jag flyttade ner till Mantorp. Men nu så är det dags att fira hennes 70-årsdag och
det blir i Stockholm.

Som tur är har vi en kusin som bor centralt vid Östermalmstorg och där får vi hysa in oss.
Som jag ser fram emot det här besöket."

Anne i Mantorp
En  ny sorts påskägg ....



Underbar idé!

Och fotografen, Hans-Jörgen Ramstedt, tillbringade några månader hos mamma i Bolivia.

Det var han som vaknade en morgon och saknade sina sandaler.

"Dina sandaler ..? Dom har jag gett bort till en skolös indian!" sa mamma smajlande.

Jo, jo.
Om Staffan från Norrfjärden ...

"Han hade många intressen som fångade honom och han utvecklades hela tiden. På gården i Tullnäs fanns sommarhöns, grisar och får under de första 30 åren familjen bodde där. Att skapa en lummig trädgård och senast en damm var projekt vid sidan av biodling.

Lindmarks intresse för fåglar, påstod han, började då hans fröken uppmärksammade en domherre han ritat. Varje vår hade han fågelboken i beredskap för att anteckna när varje ny flyttfågel anlänt. Han förde statistik över fåglarnas ankomst med datum för varje fågel och år.

Människor i alla åldrar tog och fick han kontakt med, ett uttryck för hans nyfikenhet. Med sina skämt och historier var han omtyckt av så väl gammal som ung.

Han var en god lyssnare, en empatisk medmänniska men framför allt en underhållare.
Han tog plats och han såg till att synas. Han hade kvar sitt barnasinne och var inte rädd för att visa det även i vuxna sammanhang. Många var det som fick uppleva honom som Jerry Williams, som rysk general eller ballerina i rosa tyllkjol."

Ännu ett livsöde träder fram bland hemtidningens minnesord över avlidna.

Och jag tänker på hans fröken som uppmärksammade domherren som han ritat och vad det kom att betyda.

Själv minns jag vissa lärare av just den anledningen; man blev sedd som människa.
Klara Öberg som sa att jag var duktig i engelska .., lärarinnan på Kom Vux som bad att få använda min uppsats om den grönländska kvinnan i undervisningen .., och Ulf Stenwall, matteläraren som bjöd upp mig när han var vakt på högstadiets skoldans. 
DBIV ....


Det här, kära vänner, är veckans vinster i Uppmuntringslotteriet.

Vill ni vara med .., då vet ni vad som gäller .., mejla in det som gjorde er extravarma i hjärtat och så blir det dragning på fredag. Den som vinner förstapriset, väljer först.

Och hur är det .., antingen är det ont om glädje, eller så börjar ni kanske tröttna?

Ska vi göra ett uppehåll, eller ska vi fortsätta?

Och ska vi satsa på det senare .., då får ni allt lägga på en liten rem ,-)

Varmt välkomna med era bidrag till bisse151@gmail.com.

Två har redan mailat .., den ena är annannan i Portugal som skrev om hur hon skulle sitta i solen en stund med bara ben .., och sen skulle hon ta sig en tupplur i hängmattan.

Den andra var Ulrika som berättade om glädjen i att hon och Marcus nu har adopterat en liten kattunge; hämtad från ett katthem.


Om dofter ...

Ingers växthus. Hon odlar enbart i krukor.

På måndagförmiddag ringer jag till väninnan Inger i Skellefteå.
Det kan gå nästan ett år mellan pratvarven, ändå är det bara som att fortsätta ett icke-avslutat-samtal.

Allt flyter på.

Inga tysta sekunder ..., och blir det såna, går det bra också.
Det är ungefär som att sitta tillsammans i en soffa och bara .., ja, sitta där.
Man vet var man har varandra.

Inger är passionerat förtjust i (skidåkning för egen del .. hade jag kunnat skriva) i allt som har med odling att göra och när jag berättar om våra växthusplaner, då går hon i gång på riktigt.

Jo, dom har ett växthus på tomten, den som ligger alldeles nära Skellefteälven.., och nu, när hon har gått i pension, då har hon verkligen tid att pyssla i växthuset.


Mest odlar hon tomater, nio sorter allt som allt ... ..., och hon berättar - med oändlig värme i rösten om sin mormor.

"Du vet Elisabet,mormor hade inget riktigt växthus, utan bara fönster lutade mot husväggen och där bakom hade hon planterat tomater och jag kan  e x a k t  känna doften, den som blev när jag som lillflicka drog med fingrarna över bladen ..., och precis den känslan får jag när jag kommer in i vårt växthus! Ibland på våren, när det ännu är för kallt ute, då sitter vi där inne och dricker kaffe ..." säger hon.

Jag hör leendet genom luren.

Och Ingers mormor, hon som odlade tomater mot husväggen och därmed skapade såna varma minnen till sitt barnbarn ..., hon hette Dagny.
Om hon skriver vackert ....?

Ja.

vidunderligt vackert.

(Rubriken hade även kunnat vara ... "tvärsnitt från verkligheten".)

I Ystad ....

Från webbkameran i Ystad ...

Det ser ut att blåsa rätt friskt vid Ystad Saltsjöbad.

Men här, i landet Halland, har ännu inget oväder visat sig.

Från Normandie ...


... kommer det här bilden.

Ett hotellrum och ett fönster som står öppet.

Den som stod där innanför, det var den här madamen, hon som i ett helt års tid har köpstopp.

måndag 18 mars 2013

Om Em ...


För flera månader sedan berättade Guy om pojken Em som då hjälpte honom med allehanda vardagliga göromål, det var i den vevan som Guy hade skadat sitt knä och inte kunde röra sig som vanligt.

Och vi fick veta lite om pojken och hans tillvaro och någon föreslog att vi kunde hjälpa till att finansiera hans utbildning, om han nu önskade en sådan?

Det önskade han.
Helst en fotbollsinriktad sådan.

Men se det gick inte .., han klarade inte provet och den som hittat på det hela kände sig dum .., vad hade hon nu dragit igång och tänk om allt skulle bli pannkaka!

Då händer något .. , Em kommer in på en yrkesskola för bilmekaniker och någon får ett mail från Guy som skriver ..."nu kan du börja spara för en resa till Thailand om tre år, för då tar Em sin examen om allt går bra".

Om ni bara  v i s s t e   hur stor glädjen blir!!

Och här ska sparas!

Tack alla ni andra som är med!

Till höger om bildskärmen ...


I väntan på att arbetsdagen ska börja (jag tänker hela tiden på arbetskamraten som i morse fick en kniv mot halsen och hur hemskt det ska kännas ...) rensar jag kylskåpsdörren från allehanda urklipp .., vykort .., insändare (den när pv höll på att bli överfallen av tre ilskna hundar) ..., namnsdagsgrattisteckning från en liten Hilda ..., magneter inhandlade på Portobello Road, samt ett kvitto från Elgiganten.

Och jag blir stående med fotografiet av mamma och Anders och hjärtat fylls av ...., vemod.

Ja, det var då när mamma tillbringade en vecka på geriatriska rehab-avdelningen i Ystad.

Ett ögonblick av klarhet och filurglädjen i hennes ögon när Anders kom på besök.

Fotografiet hamnar i en vit ram och får stå här så länge.

Och bokmärket från hedgrenskan pryder sin plats.





I en kommentar ....
 
... skriver Fourmum att hon är glad att jag inte var på jobbet i morse.

Ingenting förstår jag.

Det gör jag däremot nu.

Ledig fram till tre ...


Favoritglasögonen har tappat en liten fjäder på vänster skalm .., nu bara ramlar dom av!


Och tänk, att man kan falla pladask för ett bokomslag.

Flera meter upp i luften ...!

Nej, bilden är inte bra, men den får duga. Jag tvärtog en bara.

Det finns flera stora och väldigt skruttiga björkar på pv:s tomt .., och igår bestämde han sig: nu skulle en av dem fällas!

Jag tycker mig nog vara en troende människa - i alla fall när jag är väldigt sjuk ... -, men när jag ser hur pv lätt som en plätt klättrar upp i trädet och  hänger där på trekvart och har motorsågen i ena handen., allt medan han balanserar på en vinglig stege .., då blir jag helt förvissad om att vi är släkt med aporna.

Och nu har vi massor av påskris!
Och en härlig majbrasa!


Kvart i åtta ...



Det bästa med att bo på landet, det är det här .., att hundarna kan springa fritt.

Har harry tur, så möter vi på morgonen Elsa & Alice.

Alice är en rundmagad brun labrador som kan snurra runt på ett alldeles underbart labbesätt .., och Elsa är en finkänslig liten dalmatinermadame som mest visar tänderna och sällan vill leka.

Aldrig blir harry så glad, som när han upptäcker deras mattes illgula reflexjacka ..., då vet han, att nu vankas det bus!


Dagens fönster ...


Först fanns där en gladblommig gardin, så småningom en vit, enfärgad kappa .., och nu sitter persienner av trä på samma ställe.

Åååå, så fint ljuset silas!

En pensionatsvärd som bor i huset, han säger efteråt ...."men ååå, det blev jättefint!"

Då blir man glad.

söndag 17 mars 2013

Letar en bild ...


... hittar en annan.

pElles första dagar i det gula huset.

Allt är spännande!
Det bästa för annannan i Portugal ...

Bild: tavla som finns i det gula huset. Hon sitter också i solen.

Räknas idag som FV? 
För då är det vad jag ska göra nu som är DB. 
Sitta i solen en stund med bara ben, i alla fall till knäna. 

Och sedan en tupplur i hängmattan. 

annannan.
 



En hälsning från Värmland ...


Hej!

Varit ute på söndagspromenad runt och i staden. Då, ett tu tre så dök den här skymten upp.

En kollega till NP i landet Halland kanske?

Mina vantar kom visst med också :-)

Turtlan

Det tog en kvart ...



Sen var det kört.

Men pv - som ställt väckaren för att inte vara för sent ute -, han hann.
Så nästa år åker Team Taurus och pv kämpar på i Vasaloppet.

Pv:s storebror däremot, han var för sent ute.
Och Anders.
Oj, så ledsen han ska vara.
Eller inte.