Tack Kobra ...
Tittar på Kobras minnesprogram om Malik Bendjelloul.
Vilket underbart program om en till synes underbar människa!
Alldeles ömsint i hjärtat blir man.
torsdag 15 maj 2014
Förändringens vind ...
Gårdagen bjöd på regn och lågtryck och som vanligt blir jag totalt däckad.
Jag fattar det inte!
Hur kan en människa så till den milda grad påverkas av vädret?!
Men idag strålar solen redan från början.
Klockan sex stiger jag- till pv:s förvåning - upp.
Öppnar dörren och står en stund på stentrappan, iklädd i den ytterst eleganta nattskjortan.
Känner doften av regn som fallit under natten.
Lyssnar till gransångaren.
Och glädjen över Göteborgs Posten håller i sig!
Vilken trevlig tidning att läsa!
Glad blir jag över artikeln som handlar om Arash som har engagerat sig i Röda Korset, ja, som volontär, och nu hjälper till att bjuda skolungdomar på gratis frukost.
"Mötet med barnen på Bergsjöskolan har lett till att han funderar på att sikta in sig på en master i mänskliga rättigheter och försöka vikariera som lärare i området."
Mera.
Tv:n är som alltid påslagen på morgonen och där får jag ta del av Peder Åströms äventyr.
Min rehab består av sträck-och-tänj-övningar och promenader i omgivningarna, men Peder, han sätter sig och ror över Atlanten i en liten båt.
Ensam.
Det kallar jag rehab.
06:18 in i Nordnytts sändning hittar ni reportaget om denne norrländske friskus.
Periodvis spelar jag väldigt mycket quizz.
En som är närapå hopplös att möta, är en man i 55-årsåldern som arbetar som kanslist hos en småländsk idrottsförening. Den mannen är överdjävulskt allmänbildad och jag tycker ju att pv är lite utöver det vanliga när det gäller den biten, men även han har svårt att hålla jämna steg med denne Ardbeg20.
Denne Ardbeg ägnar sig även åt geocashing och kom förbi på kaffe, när han tidigt i våras var här i faggorna, ja, faktiskt nere i småbåtshamnen och "cashade".
Utmana honom gärna!
Gårdagen bjöd på regn och lågtryck och som vanligt blir jag totalt däckad.
Jag fattar det inte!
Hur kan en människa så till den milda grad påverkas av vädret?!
Men idag strålar solen redan från början.
Klockan sex stiger jag- till pv:s förvåning - upp.
Öppnar dörren och står en stund på stentrappan, iklädd i den ytterst eleganta nattskjortan.
Känner doften av regn som fallit under natten.
Lyssnar till gransångaren.
Och glädjen över Göteborgs Posten håller i sig!
Vilken trevlig tidning att läsa!
Glad blir jag över artikeln som handlar om Arash som har engagerat sig i Röda Korset, ja, som volontär, och nu hjälper till att bjuda skolungdomar på gratis frukost.
"Mötet med barnen på Bergsjöskolan har lett till att han funderar på att sikta in sig på en master i mänskliga rättigheter och försöka vikariera som lärare i området."
Mera.
Tv:n är som alltid påslagen på morgonen och där får jag ta del av Peder Åströms äventyr.
Min rehab består av sträck-och-tänj-övningar och promenader i omgivningarna, men Peder, han sätter sig och ror över Atlanten i en liten båt.
Ensam.
Det kallar jag rehab.
06:18 in i Nordnytts sändning hittar ni reportaget om denne norrländske friskus.
Periodvis spelar jag väldigt mycket quizz.
En som är närapå hopplös att möta, är en man i 55-årsåldern som arbetar som kanslist hos en småländsk idrottsförening. Den mannen är överdjävulskt allmänbildad och jag tycker ju att pv är lite utöver det vanliga när det gäller den biten, men även han har svårt att hålla jämna steg med denne Ardbeg20.
Denne Ardbeg ägnar sig även åt geocashing och kom förbi på kaffe, när han tidigt i våras var här i faggorna, ja, faktiskt nere i småbåtshamnen och "cashade".
Utmana honom gärna!
Dagens fönster ...
Häromdagen hade Ulrika en riktig skruttdag och tog då bilen och gav sig iväg på utflykt.
Dagen må ha varit eländig, men bilderna blev underbara!
Och här kommer alltså några lagårdsfönster och en vacker himmel, allt fångat i håven!
Tack!
Häromdagen hade Ulrika en riktig skruttdag och tog då bilen och gav sig iväg på utflykt.
Dagen må ha varit eländig, men bilderna blev underbara!
Och här kommer alltså några lagårdsfönster och en vacker himmel, allt fångat i håven!
Tack!
onsdag 14 maj 2014
Onsdag ...
Ja, märkvärdigare än så blir inte rubriken.
Åker till jobbet och lämnar papper till Bodil, ja, det gäller AFA:s försäkring och jag tänker att ibland är tillvaron mer än lovligt underfundig!
I en kommentar på min blogg har jag en dag en hälsning från någon Fredrik på AFA:s försäkringsbolag och han skriver att "vi ser att du har en längre tids sjukskrivning framför dig, du är väl medveten om att du kan få ersättning från AFA om din arbetsgivare har slutit kollektivavtal."
Nej, det hade jag ingen aning om .., det här med ersättningen.
Först tror jag att det är ett skämt .., sen kollar jag upp det hela och det visar sig stämma och nu fattas bara en ifylld blankett från arbetsgivaren och så skickas alltsammans in.
Det är fullt i fikarummet när jag tittar förbi!
Där sitter Bodil, Mattias (som har fått ny frisyr .."Madde fick bestämma, jag bryr mig inte ...", säger han och ler lite urskuldande) ..., Carina, Magnus och Therese och så kommer Bodils pappa på visit och Gunilla från charken tittar också in, för se det är fint besök i lunchrummet .., Johanna är nämligen där med nytillskottet, en liten tös som sover precis hela tiden.
Det blir en stunds prat om allt möjligt ..., mest om hur nyfödda barn sover och om namnförslag och kundtillströmning i butiken och vilka som ska sommarjobba.
För övrigt ska en ung man ska anställas och ta över efter underbara Elin.
Hoppas att han är stark, det behövs muskler i en livsmedelsbutik.
I kassan står en av vikarierna; hon är 23 år och berättar att i hennes förra anställning kunde hon stå i kassan under tio timmar och redan nu, vid så unga år, har hon ont i sina knän om kvällarna!
Inte är det underligt att vi gamlingar däckar.
När jag kommer hem ringer friherrinnan.
Hon har sett att jag tänker bada idag och frågar om jag inte kan vänta tills i morgon, då ska det ju bli fint väder och då kan hon också ta sig ett dopp?
Jodå, det går bra, säger jag.
Ja, märkvärdigare än så blir inte rubriken.
 |
| Kalas i affären ... |
Åker till jobbet och lämnar papper till Bodil, ja, det gäller AFA:s försäkring och jag tänker att ibland är tillvaron mer än lovligt underfundig!
I en kommentar på min blogg har jag en dag en hälsning från någon Fredrik på AFA:s försäkringsbolag och han skriver att "vi ser att du har en längre tids sjukskrivning framför dig, du är väl medveten om att du kan få ersättning från AFA om din arbetsgivare har slutit kollektivavtal."
Nej, det hade jag ingen aning om .., det här med ersättningen.
Först tror jag att det är ett skämt .., sen kollar jag upp det hela och det visar sig stämma och nu fattas bara en ifylld blankett från arbetsgivaren och så skickas alltsammans in.
Det är fullt i fikarummet när jag tittar förbi!
Där sitter Bodil, Mattias (som har fått ny frisyr .."Madde fick bestämma, jag bryr mig inte ...", säger han och ler lite urskuldande) ..., Carina, Magnus och Therese och så kommer Bodils pappa på visit och Gunilla från charken tittar också in, för se det är fint besök i lunchrummet .., Johanna är nämligen där med nytillskottet, en liten tös som sover precis hela tiden.
Det blir en stunds prat om allt möjligt ..., mest om hur nyfödda barn sover och om namnförslag och kundtillströmning i butiken och vilka som ska sommarjobba.
För övrigt ska en ung man ska anställas och ta över efter underbara Elin.
Hoppas att han är stark, det behövs muskler i en livsmedelsbutik.
I kassan står en av vikarierna; hon är 23 år och berättar att i hennes förra anställning kunde hon stå i kassan under tio timmar och redan nu, vid så unga år, har hon ont i sina knän om kvällarna!
Inte är det underligt att vi gamlingar däckar.
När jag kommer hem ringer friherrinnan.
Hon har sett att jag tänker bada idag och frågar om jag inte kan vänta tills i morgon, då ska det ju bli fint väder och då kan hon också ta sig ett dopp?
Jodå, det går bra, säger jag.
En onsdag i maj ....
... bläddrar jag i en gammal Husmodern från 1928, inköpt på loppis någonstans i Dalarna, det var under resan norröver tillsamans med pv för flera år sedan.
Det är helt sanslöst så vackra tidningarna var då!
Titta på omslaget bara!
Och så alla underbara annonser .., och man undrar i sitt stilla sinne om nånting egentligen har förändrats för oss kvinnor ...?
Tar man sig en titt i nutida damtidningar, så är väl egentligen allt ungefär som då, frånsett dom småländska hembiträdenaq, dom som var dom "mest omtyckta av alla".
... bläddrar jag i en gammal Husmodern från 1928, inköpt på loppis någonstans i Dalarna, det var under resan norröver tillsamans med pv för flera år sedan.
Det är helt sanslöst så vackra tidningarna var då!
Titta på omslaget bara!
Och så alla underbara annonser .., och man undrar i sitt stilla sinne om nånting egentligen har förändrats för oss kvinnor ...?
En annorlunda morgon ...
P4-nyheterna berättar om en explosion i en gruva i Turkiet och jag ligger i sängen och lyssnar till en gråtande och förtvivlad mamma vars son finns någonstans i gruveländet och det är inte alldeles svårt att tänka tanken om det vore ens egna barn, eller ens bror eller man.
Så mycket förtvivlan och oro!
Och sen kommer nyheten om filmaren Malik Bendjellouls plötsliga bortgång.
Trettiosex år.
Mitt i livet!
På alla bilder av honom ser han ut att vara så oändligt snäll.
Sist av allt tittar jag på Gomorron-tv där Maud Olofsson uppenbarligen har skämt ut sig i en intervju i Aktuellt. Går hon med högburet huvud och handlar i affären idag, eller ...?
Ja, sånt kan man tänka på en regnig morgon i mitten av maj.
 |
| L ä n g t a n .... |
P4-nyheterna berättar om en explosion i en gruva i Turkiet och jag ligger i sängen och lyssnar till en gråtande och förtvivlad mamma vars son finns någonstans i gruveländet och det är inte alldeles svårt att tänka tanken om det vore ens egna barn, eller ens bror eller man.
Så mycket förtvivlan och oro!
Och sen kommer nyheten om filmaren Malik Bendjellouls plötsliga bortgång.
Trettiosex år.
Mitt i livet!
På alla bilder av honom ser han ut att vara så oändligt snäll.
Sist av allt tittar jag på Gomorron-tv där Maud Olofsson uppenbarligen har skämt ut sig i en intervju i Aktuellt. Går hon med högburet huvud och handlar i affären idag, eller ...?
Ja, sånt kan man tänka på en regnig morgon i mitten av maj.
tisdag 13 maj 2014
Idag var det tungt ...
Men snabbaste tiden hittills. 16:34
Däckade när jag kom hem ... och tack och lov att pv gjorde mig sällskap längs vägen.
Ett Strong Pill har använts.
Tidigare tider:
Söndag förmiddag: 1.14 km, tid 23:51
Söndag eftermiddag: 1.14 km, tid 17;23
Måndag förmiddag: 1.14 km, tid 17:51
Måndag 15.30 ....., 1.22 km, annan sträcka och mycket prat med knäoperad granne, väldigt trivsamt ...: tid 37:29
Tisdag 19.00, 1.14 km, tid 16:34.
Fjortonde juli ...
Alldeles nyss hemkommen från ett besök i affären.
Som vanligt blir det småprat med kunder som står i kö vid charkdisken eller i kassan .., och så dyker chefen upp och säger att hans hustru - tillika medarbeterska - sitter på kontoret, så jag tar kundvagnen med mig ut på lagret och tittar in till Bodil.
Det var Bodil som satt vid min säng på sjukhuset när jag vaknade - det var väl två dagar efter själva operationen -, hon satt där alldeles tyst och bara log så varmt och jag började nästan att gråta, så rörd blev jag.
Nu sitter hon framåtböjd över schemaläggningspapper och jag slår mig ner på en snurrstol och så blir det en bra stunds prat. Mest om knäet, men också om hur jag ser på sommaren och framtiden och jobbet, ja, sånt.
Om det pratar vi rätt länge och jag säger att ..."ja, jag är ju sjukskriven till och med den 11:e juli, men om jag finge börja den 14:e och så arbeta halva min tid under två veckor, därefter två veckors semester och sen enligt mitt ordinarie schema, är det okej för er?"
Det är det.
Skulle nånting sedan krångla, så är det lätt att ändra.
Och så kommer jag ihåg Englandsresan!
"Du glömmer väl inte att vi ska till London, pv och jag .., det är i mitten av september ...?" säger jag och Bodil antecknar.
Sen är jag klar och kör hemåt.
Överallt blommar fruktträd och där är hägg och maskrosor och vid ett hus ser jag ett stoooort körsbärsträd fullkomligt ÖVERSÅLLAT av rosa blommor .., jag tror aldrig att jag har skådat nånting så vackert!
Och nu är jag hemma och ska fixa middag och ta mig en promenad, ja, vad det lider.
Alldeles nyss hemkommen från ett besök i affären.
Som vanligt blir det småprat med kunder som står i kö vid charkdisken eller i kassan .., och så dyker chefen upp och säger att hans hustru - tillika medarbeterska - sitter på kontoret, så jag tar kundvagnen med mig ut på lagret och tittar in till Bodil.
Det var Bodil som satt vid min säng på sjukhuset när jag vaknade - det var väl två dagar efter själva operationen -, hon satt där alldeles tyst och bara log så varmt och jag började nästan att gråta, så rörd blev jag.
Nu sitter hon framåtböjd över schemaläggningspapper och jag slår mig ner på en snurrstol och så blir det en bra stunds prat. Mest om knäet, men också om hur jag ser på sommaren och framtiden och jobbet, ja, sånt.
Om det pratar vi rätt länge och jag säger att ..."ja, jag är ju sjukskriven till och med den 11:e juli, men om jag finge börja den 14:e och så arbeta halva min tid under två veckor, därefter två veckors semester och sen enligt mitt ordinarie schema, är det okej för er?"
Det är det.
Skulle nånting sedan krångla, så är det lätt att ändra.
Och så kommer jag ihåg Englandsresan!
"Du glömmer väl inte att vi ska till London, pv och jag .., det är i mitten av september ...?" säger jag och Bodil antecknar.
Sen är jag klar och kör hemåt.
Överallt blommar fruktträd och där är hägg och maskrosor och vid ett hus ser jag ett stoooort körsbärsträd fullkomligt ÖVERSÅLLAT av rosa blommor .., jag tror aldrig att jag har skådat nånting så vackert!
Och nu är jag hemma och ska fixa middag och ta mig en promenad, ja, vad det lider.
På Sal 1 kan man ...
... ja, eller i dagrummet, där kan man ägna sig åt att läsa om kvinnor i väglöst land, en bok som jag fick av den generösa Eva i Tyresö och är författad av Lilian Ryd, född 1949.
Här får man som läsare ta del av kvinnors hårda slit och kämpande i "det väglösa landet", ofta i fjällvärlden. Oj, oj, oj, vilket hårt liv och detta är ändå inte längre tillbaka än till min mormors uppväxt, ja, även min mammas!
Men det är inte bara hårt arbete och ett evigt slit, här vimlar det av starka kvinnor som - ofta med värme i hjärtat - tittar tillbaka på delar av sitt liv.
Sommaren 1932. Då var min mamma 11 år. Längre bort i tiden är det inte.
Hulda Norlin, född 1906, mjölkar kossan Gullros i sin sommarlagård i Granön, Nederluleå socken.
Och så får vi veta att Hulda är modern .., hon har skaffat sig en nymodighet - gummistövlar -!
Den här boken är en riktig pärla och kommer att bli ett av priserna i Uppmuntringslotteriet.
Tack Eva!
Om författarinnan kan man läsa här.
... ja, eller i dagrummet, där kan man ägna sig åt att läsa om kvinnor i väglöst land, en bok som jag fick av den generösa Eva i Tyresö och är författad av Lilian Ryd, född 1949.
Här får man som läsare ta del av kvinnors hårda slit och kämpande i "det väglösa landet", ofta i fjällvärlden. Oj, oj, oj, vilket hårt liv och detta är ändå inte längre tillbaka än till min mormors uppväxt, ja, även min mammas!
Men det är inte bara hårt arbete och ett evigt slit, här vimlar det av starka kvinnor som - ofta med värme i hjärtat - tittar tillbaka på delar av sitt liv.
Sommaren 1932. Då var min mamma 11 år. Längre bort i tiden är det inte.
Hulda Norlin, född 1906, mjölkar kossan Gullros i sin sommarlagård i Granön, Nederluleå socken.
Och så får vi veta att Hulda är modern .., hon har skaffat sig en nymodighet - gummistövlar -!
Den här boken är en riktig pärla och kommer att bli ett av priserna i Uppmuntringslotteriet.
Tack Eva!
Om författarinnan kan man läsa här.
Tisdagsfönstret ...
Under ett besök i Hallstahammar passade Ulrika (gårdagens födelsedagsbarn) på att ta fram fönsterhåven, den hon så ofta har med sig!
Det här blev fångsten och här hittade hon det.
Under ett besök i Hallstahammar passade Ulrika (gårdagens födelsedagsbarn) på att ta fram fönsterhåven, den hon så ofta har med sig!
Det här blev fångsten och här hittade hon det.
måndag 12 maj 2014
Och så ett kvällsfönster från Portugal ...
Hej Elisabet,
Här kommer ett fönster fångat just i kväll.
Utsikten genom vårt köksfönster är förförisk just nu, liksom doften från klätterrosen som nästan är på väg in. Det som blommar i bakgrunden är en rosengeranium.
Maj är en så ljuvlig månad!
Hälsingar annannan.
Här kommer ett fönster fångat just i kväll.
Utsikten genom vårt köksfönster är förförisk just nu, liksom doften från klätterrosen som nästan är på väg in. Det som blommar i bakgrunden är en rosengeranium.
Maj är en så ljuvlig månad!
Hälsingar annannan.
Dagboksinlägg nr 2 ...
Går så snabbt jag kan.
Båda kryckorna är med, mest som stöd.
Vänsterfoten vill hela tiden dra sig utåt och när jag kämpar för att få den rak, strääääcker det och draaar våldsamt.
Blir inte trött någonstans.
Upptäcker sjutusen mördarsniglar.
Hinner inte prata med vare sig Ingegerd eller snigelmördaren Göran.
Får gå på vanlig promenad senare idag.
Pratpromenad.
Vid tretiden blir det ny promenad, nu med harry i koppel och ömsom lös.
Irriterande.
Vi möter en liten insektshund som kommer skuttande så glatt och hälsar på harry.
Han är också glad.
Sen vänster nere vid havet och uppför branta backen .., kustvägen .., in vänster .., pratar med kvinnan som också fått nytt knä - intressant -.
Plockar liljekonvaljer och syréner.
Är dödens trött när jag kommer hem.
Glömde pausa vid pratet med såväl lillhundens matte som knädamen.
Går så snabbt jag kan.
Båda kryckorna är med, mest som stöd.
Vänsterfoten vill hela tiden dra sig utåt och när jag kämpar för att få den rak, strääääcker det och draaar våldsamt.
Blir inte trött någonstans.
Upptäcker sjutusen mördarsniglar.
Hinner inte prata med vare sig Ingegerd eller snigelmördaren Göran.
Får gå på vanlig promenad senare idag.
Pratpromenad.
Vid tretiden blir det ny promenad, nu med harry i koppel och ömsom lös.
Irriterande.
Vi möter en liten insektshund som kommer skuttande så glatt och hälsar på harry.
Han är också glad.
Sen vänster nere vid havet och uppför branta backen .., kustvägen .., in vänster .., pratar med kvinnan som också fått nytt knä - intressant -.
Plockar liljekonvaljer och syréner.
Är dödens trött när jag kommer hem.
Glömde pausa vid pratet med såväl lillhundens matte som knädamen.
Dagens fönster ...
Klockan 07.00 ... ser det ut så här när jag tittar ut genom sängkammarfönstret.
Mörkt blå himmel m ot havet till .., regnvåt asfalt .., Eckes lilla uthus och en kvinna med röd jacka som stavar förbi i väldig fart.
Och nu, några timmar senare, har regnet upphört och mellan varven tittar solen fram.
Klockan 07.00 ... ser det ut så här när jag tittar ut genom sängkammarfönstret.
Mörkt blå himmel m ot havet till .., regnvåt asfalt .., Eckes lilla uthus och en kvinna med röd jacka som stavar förbi i väldig fart.
Och nu, några timmar senare, har regnet upphört och mellan varven tittar solen fram.
Det bästa för Anna-Lena i Tumba ...
"Laga mat är kul.
Laga mat till många är ännu roligare och när sällskapet består av en härlig blandning av personer i alla ålder är det som allra bäst.
Kaotiskt men med mycket glädje och många skratt."
// Elisabet säger.
Jag såg den här bilden på Instagram igår och fylldes av sån hjärtevärme. Det är det här jag själv saknar .., en stor familj som bor så där så man kan norpa dem kring ett rejält matbord ..., en morfar som sitter i röd tröja ..., flera småttingar och så all denna glädjen.
"Laga mat är kul.
Laga mat till många är ännu roligare och när sällskapet består av en härlig blandning av personer i alla ålder är det som allra bäst.
Kaotiskt men med mycket glädje och många skratt."
// Elisabet säger.
Jag såg den här bilden på Instagram igår och fylldes av sån hjärtevärme. Det är det här jag själv saknar .., en stor familj som bor så där så man kan norpa dem kring ett rejält matbord ..., en morfar som sitter i röd tröja ..., flera småttingar och så all denna glädjen.
Det bästa för Ulrika i Närke ...
som för övrigt fyller år just idag, måndag! Hurra, hurra, hurra, hurra!
Jodå, nog finns det ljusglimtar i tillvaron, skriver stickmadamen Ulrika.
Här är tre glimtar .., Snöflinga, Lisen och Över-Greta.
Besök av alpackor ...
Och lamm och killingar!
// Det är i skrivande stund stört omöjligt att få länken till Ulrikas sida att fungera, men så snart den gör det, ska jag lägga in den.
som för övrigt fyller år just idag, måndag! Hurra, hurra, hurra, hurra!
Jodå, nog finns det ljusglimtar i tillvaron, skriver stickmadamen Ulrika.
Här är tre glimtar .., Snöflinga, Lisen och Över-Greta.
Besök av alpackor ...
Och lamm och killingar!
// Det är i skrivande stund stört omöjligt att få länken till Ulrikas sida att fungera, men så snart den gör det, ska jag lägga in den.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)