Dagens fönster ...

... finns i vackra Ystad och fångades i helgen som var.

Det bästa för Eva i Tyresö ...

Foto: Eva H

Stranden och havet ger tröst.
Här går jag min dagliga promenad.

Från Eva i Tyresö nu i Haverdal!

//Elisabet skriver: om ens man och ständiga sällskap ligger däckad på grund av ett diskbråck i nacken, då kan det behövas lite havspromenader för vårdarinnan. Eller som idag, ett besök i det gula huset .., lite kaffe, en Östras Mellanfina med ost .., och så lite prat.

Ps. Eva var en av vinnarna i förra omgångens dragning .., hon fick välja mellan dvd-filmen och den fina handduken från Kattis. Utan någon som helst tvekan valde Eva den somriga handduken och idag på förmiddagen hämtades den. Ds.

Dagens väder ...

Åååå, jag tycker att det är så underbart! 

Mitt mordvapen, pv har ett annat.

Jo, jag har nog berättat om pv:s fascination för siffror och olika kombinationer av siffror.
Lyckan om han tilldelas ett startnummer i Vasaloppet - ett startnummer som visar sig vara ett primtal - är gränslös!

Och han noterar flitigt cykeltider till och från jobbet och nu har han börjat räkna antalet mördarsniglar vilka tagits av daga.

Igårkväll kom han in i vardagsrummet och sa ..."sextionio stycken på Eckes gräsmatta, tre hos Göran och ungefär ett trettiotal hos oss!"

Men han har själsfränder när det gäller räknandet.

Följande berättade ellem från Skellefteå i en kommentar och jag looooog så här mycket när jag läste hennes rader!

"Matteläraren kanske kan ha det som ett lästal i höst! För länge sen kände jag en bokhandlare som tillika var kyrkvärd. Han hade ingen avancerad kassaapparat utan skrev kvitto för hand och räknade ut summan för hand. Detta att räkna hade blivit en vana, så när han i kyrkan fick psalmlappen i handen för att sätta upp numren på psalmtavlan, räknade han automatiskt alltid först ut summan av psalmnumren!"

Är det inte underbart, så säg! 

Etthundranittiotre sidor allt som allt ....

Bilden är från Haverdal, tagen av mig och hör inte alls ihop med texten.

Igårkväll läste jag ut Torgny Lindgrens senaste bok, "Klingsor".

Vad tyckte jag?

Jo, jag tycker att den var helt underbar.

Och sen tänker jag väldigt mycket på hur alldeles omåttligt svårt det måste vara att tilldelas rollen som översättare! Nej, jag begriper bara inte hur man lyckas överföra det lindgrenska språket till tyska, spanska, ja, till alla möjliga språk runt om i vår värld! Hur får man med nyanserna? Dialekten?

Och eftersom Torgny Lindgren, enligt baksidestexten, "är en av Sveriges internationellt mest framgångsrika författare", så torde översättarna ha lyckats!

I m p o n e r a n d e!

På sidan 189 kan man läsa följande och för mig är det Torgny Lindgren i ett nötskal .., själva sättet hur han skriver:

"Stundtals glömde vi att äta, våra blickar rörde sig över måltidens ömsom skimrande, ömsom skrovliga yta, ibland sökte de sig djupare ner, försjunkna i i beståndsdelarnas och sammankokningarnas hemligheter, somligt var igenkännligt och bara tillfälligt omgestaltat, annat slutgiltigt förvandlat: färsk fisk och torkad gädda, vita och bruna och röda bönor, gula och gröna torkade ärter, potatis, såväl mandel som bintje, lök, inte bara den vanliga gula utan också potatislök och rödlök, morötter och kålrötter, fläskbitar med svål och utan, torkat nötkött och renkött, frön av dill och senap.
Och vi såg sillsvansar, falukorv och prinskorv, rönnbär och lingon, gäddskallar och aborrfenor.
Då vi med sleven rörde om i grytan kom ett par små rödskimrande fiskögon upp till ytan i partikelsoppan.
Kan du ha lagt ner ett par mörtar? frågade vi.
Det är fullt möjligt, sade han. Det skulle inte förvåna mig."

Dagens fönster ...

Ett sommarfönster som står öppet ..., så underbart!

Det var Ulrika som hade håven redo.

Tack snälla!

En slags besatthet ...

Herr pensionatsvärden kom just in efter kvällsrundan med harry.

"Ja, nu har jag plockat sextionio mördarsniglar hos Eckes, tre hos Göran och ett trettiotal hos oss", meddelade han.

Och så började han kalkylera över hur många som härmed förhindrats att föröka sig.

Mitt eget bästa ...

 

... var förstås resan till Ystad och allt det som hände där.

Glädjen i att åter få träffa gamla arbetskamrater och små möten med f.d. kunder ..., Ejdern, ovanpågrannen, ja, allt det.

Men det har jag ju redan skrivit om. 

En annan glädje - och oändligt stor är den -, är detta att än en gång få vandra mellan bokstäverna i Torgny Lindgrens senaste alster, "Klingsor".

Det är nånting med själva "tonen" i hans sätt att skriva som går rakt in i mitt hjärta! 

En hemifrån-ton.

Boken är - so far - underbar!

Det bästa för Eva på Frösön ...

Hej på dig!

Det bästa i veckan är sommaren.
Här i Jämtland är vi inte bortskämda med sommarvärme den här tiden, den brukar komma efter midsommar. Det är underbart att bo vid skogsbrynet igen, en frihetskänsla har infunnit sig.

Jag påtar så sakteliga i vår trädgård och sommarplanten har jag redan planterat i sina krukor ( inte förrän järnnätterna har varit,  i början av juni brukar det vara här i norr).

Kram Eva

Veckans vinster ....

Så kör vi ännu en runda i evighetslotteriet och här är vinsterna!

Först den lilla underbara asken som kom från den generösa Kattis!
Den hade jag tänkt behålla själv, men nu behöver jag ju faktiskt inga strong pills, i alla fall inte särskilt många, så den blir förstapriset i lotteriet! Tack Kattis!

Andrapriset är en "bag-tag" (här är det engelska som gäller, tydligen), finurlig nu i semestertider när ni packat resväskan och så är det bara att fylla i ert namn och sätta fast den på resväskan; lätt att känna igen kanske när väskan kommer på bagagebandet!
Det är sigge nilsson som har sponsrat den.

Några (Ann i Göteborg och Barbro i Uppsala ...) har redan delat med sig av sin glädje .., men det finns plats för flera!

Dragning ...? Troligen på söndag.

Välkommen med ditt bidrag!
Mejla bara in glädjen till bisse151@gmail.com .., så lägger jag in bidragen allt eftersom.

Dagens fönster ...

... finns i ett rött Emil-i-Lönnebergahus i Småland, inte långt från Ljungby.

Det bästa för Ann i Göteborg ...

Det bästa som hände i veckan var nog artikeln i lokaltidningen om “änglaklänningarna”. (Om man klickar på artikeln i länken, är den lätt att läsa)

Redan några veckor efter att vi efterlyst tyger på Facebook, kom en kvinna med sin brudklänning, som hon ville skänka oss. Samma dag artikeln var inne så fick jag ett sms från en annan kvinna, som hade ett sidentyg hon ville donera till änglaklänning.

Tillsammans med Prematurföreningen Mirakel har STORARTAT! ett projekt att av donerade brudklänningar, tyger, band, knappar, spetsar och brodyr m.m. sy begravningsklänningar till för tidigt födda barn, som inte överlever under sin tid på sjukhus.

Det började med ett upprop på Facebook... och nu finns det änglaklänningar på neonatalavdelningar både i Göteborg och i Stockholm.

Jag behöver fler, som kan hjälpa mig med att sy och om någon vill det, så kontakta oss

Vid frågor kontakta Ann Bergström, STORARTAT!: ann@storartat.se, eller Pernilla Brown, Prematurföreningen Mirakel: pernilla.brown@prematurmirakel.se, mobil 0708-439230.

Det är sorgligt att barn dör, men det känns bra för oss att kunna hjälpa föräldrar i en såna här svår och tung situation.

Vi har också fått från bästa Bloggblad fått tillåtelse att få använda en söt liten sång, som hon skrivit texten till, som föräldrar fritt  kan använda på begravningen.

Tusen ack Marianne och tonsättaren Linda Sandström!

Kram Ann

// Sen kommer Ann på ännu mera! 
Morsdagsbuketten från sonen och texten ...

 

Han är lik sin mamma, tror jag!

Spridda skurar från helgen som gick ...

Ett sms från mina barns pappa: "båda vill ha Jösse ....", skriver han.
Bilden visar harry och meja ..., ååå, såna kamrater dom är!

Hon med Rätta Känsla. Foto: AP.

AP befinner sig under helgen i Tyskland och hälsar på väninnan Jenny.
Det plingar till i mobilen.

Foto: AP

Så här skriver AP: "Jag vet ingen med större känsla för hästar än Jenny. De älskar henne!"

Och jag tar en bild av dörren till det som under sju år var min lägenhet.
Så mycket som hände under den tiden!
Jag hade då blivit ensamseglare, jag bytte arbetsplats .., en husletarman bodde på min skruttsoffa i en veckas tid och hittade så småningom ett litet hus på Österlen .., i vardagsrummet har Torun, Bente, Ulrika, den STORARTADE madamen från Göteborg, Suvi från Västerås och säkert nån fler övernattat. Annika i Kävlinge också, tror jag. Somliga på golvet.

Lördag i Ystad.
Medan pv rättar prov strosar jag omkring och tänker att om det inte hade varit så soligt och så skarpt ljus, hade jag kunnat ta ett helt fång bilder bara med tanke på en annan madame, nämligen den här.
Inte långt från bokhandeln (där jag inhandlar Torgny Lindgrens senaste alster), på baksidan av klostret liksom, pågår utflyttning från en lägenhet.
Porten står öppen.
Detta är vad jag ser.

Jag höll på att dåna! Ingen rödvitrandig tröja!

På söndagen hälsar vi på hos min störstasyster som bor på landet utanför Hörby.
Hon är Jungfru, fyller år samma dag som pv .., har arbetat som sjuksköterska på dialysen i Lund och på hennes kylskåpsdörr upptäckte jag en gång hälsningar (läs: snällord) från tacksamma patienter.
Jag stod där och läste och häpnade .., inte över att hon hade varit snäll och omtänksam, för sån är hon, men att hon aldrig direkt berättat om sitt jobb.
Nej, störstasyster är inte den som mallar sig och berättar sånt .., och inte lägger hon ut selfies på facebook och skriver ner allt vad hon sysslat med från morgon till kväll, så där som småsystrar kan göra. Och gör.
Och hon blir bara vackrare med åren.
När jag var liten flyttade hon bland annat till Karlskoga där hon arbetade som hembiträde och senare till Umeå, där hon utbildade sig till tandsköterska.
Varje gång hon kom hem, mötte jag henne på busstationen och hjälpte till att bära hennes resväska.
Ibland skrev vi brev till varandra.

Sist av allt - på söndagförmiddag - doppet i havet i Svarte.
Hur många hundra gånger har jag inte badat där förut .., förr om åren?
Nu var vattnet isande kallt .., och det var stenigt och vingligt och jag kände mig som en badkruka, men doppade mig gjorde jag.
Och jag tänkte att ingenting är så vackert som havet kring Ystad.

Dagens fönster ...

Besöker man Ystad och är det minsta lilla intresserad av det som är grönt och skönt .., då åker man förstås till Åbergs Trädgård!

Det var också vad vi gjorde.

Mängder med människor var där .., och vi föll pladask för ett generöst blommande Blåregn .., (ska planteras ikväll och vår planta blommar förstås inte just nu ...) och diverse annat som inte alls var planerat.

Precis som vanligt, förstås.

Om man ska bo på hotell ...

Vad önskar man sig då ...?

Ja, gärna att ägaren till hotellet, han som sitter i receptionen och tar emot betalningen .., ja, att han åtminstone ser liiiiite glad ut och kanske till och med drar till med ett "välkomna".

En sån liten sak betyder ganska mycket. 

Och så var det det där med äggröran.

För övrigt är hotellet trivsamt och charmigt .., med en bedårande innergård med olika små "rum", där man kan sitta och läsa en bok eller äta frukost.

Dagens fönster ...

... visar utsikten från vårt rumsfönster på hotell Sekelgården i Ystad.

Hela natten flöjtade en liten fågel ..,fönstret stod på vid gavel .., jag hörde Mariakyrkans klockor slå halv, - och helslag .., och jag hörde tornväktaren och duvornas koooooorrande.

Hade jag nu inte haft så förtvivlat ont i vänsterbenet, hade det varit himmelskt.

Innergården (bilden) ..., är ett litet paradis i sig själv .., här satt några hotellgäster och åt frukost och själv saknade jag äggröran .., kanske är det den nya tiden som gör att där nu finns stekt bacon, typ amerikanska små plättpannkakor, stenhårt kokta ägg, men ingen äggröra.

Det var det enda jag saknade.

Det bästa för Barbro i Uppsala ...

Resan till Oslo för träffa det älskade barnbarnet/Babsan

Några bilder bara ...

Det är så här att mitt hjärta nästan svämmar över av all glädje .., ja, den här helgen i Ystad blev precis så härlig som jag hade drömt om! Men det är för mycket just nu .., det liksom bubblar inombords, så jag lägger bara in några småbilder som får visa glädjen.

Först ovanpågrannen Erik.
Jag visste inte ens om han bodde kvar, men jodå, han fanns där och öppnade dörren när jag ringde på. I sju års tid var han min granne .. jag brukade gå upp till honom med nybakade bullar och han var på alla sätt och vis en sån fin granne.

Här vinkar han till bloggvännerna .., många av er känner säkert igen honom!

En bild från Marinan, innan kvällsmörkret fallit på. 
I ljusrosa tenniströja sitter bäste chefen - Anders - (driver numera en Ica-nära-butik i Malmö) intill honom hustrun Susanne, mitt emot henne en skrattande Åse (världens finaste) som nu arbetar som butiksföreståndare på Lindsténs elektriska i Ystad .., hennes man i blå skjorta och charmige Patryk längst hitåt, med handen vilade mot huvudet. 
Patryk som flyttade till Danmark, blev butiksföreståndare för en livsmedelsbutik och nu har tjugotalet anställda under sig och stormtrivs! 

Malin i blått är en av de härligaste - och mest galna - människor jag känner och ååå, så jag tycker om henne! Tala om fylld av energi. Såväl hon, som goa, varma Petra har bytt från butik till hemtjänst, båda trivs med tillvaron.

Till Karina har jag en speciell relation; vi blev nämligen kvar när alla lämnat det sjunkande skeppet och vi fick nya ägare av den sämre sorten. Tillsammans började vi så småningom på Ica Supermarket. Karina har sju barn och kan ibland rabbla - inte plunummer - utan EAN-nummer rakt av! 
Intill henne sitter en glad sambo.

Vi konstaterade att av alla som nu var på plats och hade arbetat tillsammans, var det bara chefen, Patryk, Karina och jag själv som fortfarande pinnar på i livsmedelsaffärer.

Två stycken arbetar inom psykiatrin .., två inom hemtjänsten .., en har blivit egen företagare.
En hade förlorat sin sambo och drabbats - men tillfrisknat - av cancer,  tre hade blivit ensamseglare och två av dem seglar vidare med någon annan sjöman .., den tredje driver omkring lite hit och dit på livets stora ocean. En, som numera bor i Dalsland, väntar sitt första barn.

"Nej, jag tittar bort, jag vill inte se den där hemskingen ...!" kanske harry tänker.

Det finns hur mycket som helst att berätta om, men det här blir ett sammandrag. 
Sist av allt - idag - åkte vi till Fallnaveka i Småland där pv:s storebror Tommy bor. Döm om Harrys förvåning när där uppenbarade sig en orm i paradiset ( i vanliga fall är det bara han och Mylta och full fart), nu fanns där en vallhund som heter Sverker och för honom var harry så skraj, så han gömde sig under mattes klänning, bara nosen tittade fram.

Nu ska pv låna sin egen dator och rätta prov. 

Tack livet som gav mig den här helgen. 
Och tack till mig själv som bokade hotellrum ,-)

Dagens födelsedagsbarn ....

Idag är det bemärkelsedag för två bloggvänner som båda har hälsat på här i gula huset.

Först madamen som är en hejare på chiliodling och som har forskat kring fästingars liv och leverne. Och död.

Och sen hon som snart ska bli mamma och bor i Hallsberg.

Grattis till er båda!

Dagens fönster ...

... speglar sig i kylskåpsdörren hos bonden i Ullarp där vi ibland köper våra ägg.