Det bästa för sportigajenny ....

PV hade rätt om förra veckans bästa. 

Självklart var Blåvitts 5-1-vinst mot Halmstad veckans bästa! 

 

Att på plats på Gamla Ullevi få heja fram favoritlaget till en seger är alltid kul. 

Det kändes skönt att "vi" avslutade med en vinst. 

 

Men nu är det tomt när fotbollen är slut för säsongen.

Kram sportigajenny

Det bästa för mossfolk i Hallsberg ...

Det allra bästa i veckan är farmor! Först att hon ringde i måndags och sedan att hon faktiskt har orkat åka med min lillebror de dryga femtio milen upp för att vara med på barbarnsbarnets dop i morgon.

 

Min farmor är åttiofyra år och jag har som liksom sett henne som en alldeles självklar del i våra liv. Men förra veckan fick hon en propp, glömde hur man pratade, kände inte igen någon och visste ingenting. 

 

Nu är hon nästan som vanligt och det känns alldeles alldeles fantastiskt.

Bilden är från förra gången hon var här för ungefär två månader  sedan.

 

Mossfolk 

 

//Underbar bild, Karin! Och så roligt att hon kan vara med!

Det bästa för Eva på Frösön ...

Bild: Eva Grelsson

 Hej Elisabet!

Veckans bästa har varit de krispiga dagarna.

Julkänslor har infunnit sig och jag har äntligen kommit igång med julkorten, som förhoppningsvis ska säljas. Jag har även sålt en akvarell som har legat i mina gömmor i tio år.

Personen som köpte den hittade mig via min blogg, där min hemsida finns.
En hemsida som jag inte har ändrat på länge.

Kram Eva

Instagramglädje för en madame i Halland ...

På Instagram följer jag humansofny (humans of New York).
Helt underbar är det att få möta människor som på ett kortfattat vis berättar nånting om sitt liv.
Som den här fina tösen.

Här kan ni läsa vad hon berättade om.
Jag log nog i en timme efteråt.

Mera Instagram.
Jag upptäcker att sonen har lagt ut en liten filmsnutt där han ska skjuta prick.
Han står med geväret och ska få ner tre metallplattor och fort går det och alla träffas!
Pang! Pang! Pang!
Sen vänder han sig om .., jag ser hur innerligt nöjd och belåten han är, men han säger inget.
Då går nästan mitt hjärta sönder!
Min pappa, den morfar som sonen aldrig fick träffa, aldrig fick sitta i knä hos, aldrig fick följa ut i skogen och jaga älg eller hare med .., han skulle - om han hade varit med och varit i livet - ha lagt armarna om barnbarnets axlar och sagt ..."men det där Anders, hä gjorde du verkligt bra, du brås nog på morfar!"

Två veckor kvar .., sen slutar underbare arbetskamraten Peter, han som arbetar i charken.
Idag var det fullt upp för honom!
Smörgåstårtor och diverse bufféer som skulle göras i ordning och detta till trots, hade denne omtänksamme unge man gräddat och lagt in allt bröd när jag kom på morgonen!
Vilken service!
Och hur mycket enklare blev det inte för mig!  

Det bästa för Tankevågor, ute på ön ...

Lägg till bildtext

Det bästa i veckan är precis här och nyss….ute på ön. 

Har just haft en videosamtal med barnbarnen uppe i Kiruna. 

Vi har skrattat tillsammans och Roxy hoppade upp i soffan och ville vara med när hon hörde sina älskade flickors röster. Vi visade runt på ön så att de såg allt och hälsade på katter…..det var helt underbart att höra deras kommentarer till allt de såg….”Där är min gunga” ….. ”Titta där ligger Tiffany (katten) och sover” osv….

Vi fick se ut i deras snöfyllda trädgård och in i barnkammaren vad de höll på med just nu. 

Jag fylldes av sådan värme så det går inte att beskriva. 

Glädje och lycka sprider de där två rakt igenom skärmen med sina härliga skratt. 

// Å, så roligt att du hoppade med i glasbyttan, Lisbeth! 

Det bästa för Anne i Mantorp ...

Bilden tillägnas Anne, som någon gång ska komma på besök till landet Halland.

Hej på er!

 

Den här gången får jag inte missa att vara med. Tänk att ha chans att vinna hemstickade tumvantar

eller en radda änglar, lycka!

 

Så mitt bästa är filmen med veckans dragning i Sveriges bästa lotteri. 

Det är en riktig höjdpunkt att slå sig ner framför datorn och med spänning följa skådespelet som ofelbart framkallar många leenden och fniss. 

 

Tack rara ni för att ni tar er tid att glädja oss alla i bloggflocken.

 

Kram/Anne i Mantorp

 

// Elisabet säger: tack själv, Anne! Det är ju ni som gör alltsammans .., utan era bidrag, inget lotteri! 

Ni är underbara som delar med er!

Och det bästa för Anna-Lena i Tumba ....

Vem vill inte vinna så fina vantar.

Det bästa var att jag helt enkelt överlevde första veckan som chef. Puh!

Anna-Lena

Det bästa för Eva i Tyresö ...

DBIV.  
Två olika saker. 

Först att mamma Maja fick fem dagar på Kanarieöarna med jobbet.7

Sedan att Karin precis i rätt ögonblick när stövlarna glappade fick så goa sockor från  Astrid i Ljungaverk!

Så roligt! 

Från Eva i Tyresö

Det bästa för Turtlan i Karlstad ...

Hej!

En extra ledig blir mitt bidrag. Igår fredag blev det så.

Började med ett besök hos frissan. Prat och skratt. Åkte sen vidare för att beställa ett nytt matbord med sex stolar som vi hittat på en inredningsaffär.

Det är så kul hitta lite oväntat på en affär så här. Leverans om 1-2 veckor.

På kvällen kom det sen besök. Bror med familj och mamma tog sig en tur. Husinspektion och fika.

Innan de kom slog jag mig ner i favorithörnan. Min röda soffa som står på nedervåningen.

Där trivs jag!

Hälsningar Turtlan

Glöm nu inte ...

... veckans bästa .., det som gjorde hjärtat lite extravarmt!

Tänk, att kanske vinna fina tumvantar, stickade av Ulrika!

Och den som tycker sig ha vunnit för mycket, kan ju bara bidra med glädjen.

(Jag trånar efter varntarna och tänker vara med ,-)

Och här är andrapriset!

Sugen ...?

Mejla bara glädjen till bisse151@gmail.com .., så lägger jag in ditt bidrag när jag kommer hem.

"Flytande ....."

En brygga som flyter i Bohuslän .., eller en fast förankrad brygga och en liten kille med en flytväst.

Ja, det får bli så här ..., det är bråttom och snart ska jag iväg till jobbet.

Jag älskar bilden!

Det var en av de första somrarna tillsammans för pv och mig .., vi åkte till Bohuslän, övernattade på B&B ..., tältade till och med i Stenungsund .., och här hade vi parkerat nära havet och så upptäckte vi en krabbfiskande liten kille och hans pappa och pv - i rött - anslöt i spaningen.

Tre rumpor i vädret på en brygga.

Temat hade lika gärna kunnat vara Glädje. 

Detta var Ulrikas utmaning för dag 7.

Hos Onekligen är dagens tema "Ibland blir jag avundsjuk på ...", men det måste jag klura lite på.

Det bästa för Ann i Göteborg ...

Det bästa i veckan var nog att det kom tre paket med tyger och sybehör till Änglaklänningar.

I ett paket från en kvinna i Spånga låg det två brudklänningar och i ett annat låg det tygrester från en brudklänning och en dopklänning.

Jag blev lite tårögd när jag packade upp allt.

 

Det fanns också lite barntyger och små barnörngott med handvirkade infällda spetsar.

Det blir många änglaklänningar av detta och nu har vi så pass mycket material att vi skulle behöva bli fler som syr.

 

Om någon har lust att skänka tyger, band, knappar, spetsar och annat som kan komma till användning så tar vi tacksamt emot det.

 

Eller någon vill kanske hjälpa till att sy?

Kontakta då mig på www.storartat.se

eller Pernilla Brown, ordf. i Prematurföreningen Mirakel på www.prematurmirakel.se

 

HÄR kan man läsa mer om änglaklänningar och här.

Kram
Ann

Mitt eget bästa ....

Lätt som en plätt: underbara filmen om Samres callcenter i Dakka/Senegal.
Å, så glad den gjorde mig och så inutivarm!

Annat som gjorde mig glad ...

* att friherrinnan kryade på sig och fick komma hem från sjukhuset

* att jag får sluta klockan 13.00 i morgon och då hinner titta in i Annies Gård där det är julmarknad

* att pv bjöd på stekt fisk när jag kom hem från jobbet

* att den nya hemköpsdressen känns bekväm - jag mådde nästan illa innan - ....

* att kvällens Skavlan bjöd på så begåvade gäster - Uma Thurman, Margot Wallström och en forskare med ett intressant liv bakom sig (och kanske framför), nämligen Svante Pääbo.

* att sitta här och skriva och höra pv skratta hysteriskt gott åt en brittisk serie som kom efter Skavlan

Ja, det var mitt.

Jag har nämligen siktat in mig på Ulrikas tumvantar!

Det bästa för friherrinnan i Steninge ...

Ibland blir det sånt som kommer i vägen ...

Jaa, det är att Han där uppe inte ville ha mig ännu.

Och jag mår rätt bra efter den här smällen, lite trött ,men idag har solen varit

framme och värmt, det känns härligt. 

 

Allt blir lite enklare.

Från en tacksam Friherrinna

Idag ...

Grått och ännu mera grått.

Alldeles tyst .., inga ljud alls.

Jo, på hemvägen såg jag två svanar flyga österut och just ovanför mig trumpetade den ena lite, nästan som till hälsning.

Två dagar kvar ...

... innan det blir dragning i lotteriet!

Nu får ni allt tänka till lite.

Förstapriset är vantar - ännu inte stickade - men dom kommer, från Ulrika!

Och andrapriset är den utdragbara raden av lucior och små tomtar!

Välkomna med era bidrag!

Sista dagen ...

Idag tackade morgonpanelens Stig Malm för sig, han känner sig för gammal för att
stiga upp tidigt, tidigt och sitta med i Gomorronsoffan.

Trist!

Jag har gillat honom skarpt i den här samlingen!

"Självporträtt ....."

I min ålder har det mesta börjat falla rakt neråt, men om man virar in sig med halsduken och stasar av hullet, så blir det lite bättre.

Om man dessutom höjer kameran så man slipper se den sneda och vinda bilolycksnäsan, så .., ja, helt klart mindre olustigt.

Så får det bli.

Den här utmaningen kom från Ulrika i Dalarna, men samma utmaning finns hos Onekligen. 

Morgondagens utmaning hos Ulrika är "Flytande" och hos Onekligen "Ibland blir jag avundsjuk på ...".

Här ännu en version av den stiliga madamen.
Båda bilderna är veckofärska.

Stasningen har inte helt lyckats och nykterheten garanteras ..., men här ser man tydligt att allt ramlar neråt .., även ögonlocken. Glasögonen däremot, är på väg i nacken.

Ja. ja.
Det är tur att man inte är ute på nån dejtingsida och härjar.

Dagens fönster ...

... fångades av Ulrika ... och jag tror att bilden togs i Hedemora.

Titta, så ovanligt med det annorlunda teglet som ger dom långa ränderna!

Mitt hjärta bultar ...

Och orsaken är den helt fantastiska dokumentären Hallå Dakar, som sändes ikväll klockan 20.00 i SVT (förstås)

Programmet handlar om hur ungdomar från Senegal söker arbete i det callcenter som svenska Samres tänker bygga upp där (och redan har gjort).
Vilken energi dessa ungdomar visar!
Vilken tåga!

Och jag tänker på hur bortskämda vi är i det här landet ..., hur mycket vi tar för givet.

Tack, från hjärtat tack ..., Magdalena och Marcus Rosen som gjort dokumentären!
Och min beundran för svenskläraren från Ystad som med sådan entusiasm lärde eleverna svenska .., den vet inga gränser.

Och ja, jag inser att det kan vara svårt för en telefonist i Senegal att förstå den som ringer upp och talar en knepig dialekt .., och såklart tvärtom förstås, men det spelar ingen roll för mig .., jag tycker ändå att det är helt makalöst och hoppas att Samres aldrig någonsin lägger ner centret i Senegal.

Så många som fick sina liv förändrade!
Så mycket oro som fick lämna tyngda axlar!