Och så ett kvällsfönster från i morse ...

Klockan fyra i morse steg Eva i Tyresö - men just nu i Haverdal - upp och tog sig en titt ut över världen.
Då såg det ut så här i landet Halland.

Kväller ...

Och mycket har blivit gjort, denna den allra ljuvligaste av dagar!
Det har varit och skönt .., jag har gått barbent och i klänning och pv i shorts.
Vi har haft trivsamt besök av Eva i Tyresö och hennes Långe Make .., suttit tillsammans och ätit rabarberpaj med glass .., här har klippts gräs .., jag har planterat om blommor och ordnat i växthuset .., lagat middag och röjt lite i tvättstugan, med betoning på  l i t e.

Två av tre spaljéer har kommit på plats och nu ligger lika många klematis och bara väntar på att få slingra sig uppför väggen.

Jo, jag vet .., många tycker att man absolut inte ska ha vare sig rabatt nära husväggen eller klängväxter .., men dit hör inte jag. Jag tror att det kommer att bli sååå fint!

Den gamla klematisen, den som formligen översvämmar väggen när det är sommar, har satt fart.
Tala om att växa så det knakar!
Där under en stor och frodig daggkåpa.

Och även i huller-om-bullerrabatten är det liv och rörelse, i alla fall liv.
Ser ni så många fina förgät-mig-ej som kommit på plats!
Där finns även kattmynta - det som var pElles favorit nummer ett - åååå, så han kunde ligga och kråma sig bland kattmyntebladen!

Från Lena i Örkelljunga kom den andra Tradera-beställningen, vilken därtill innehöll fler plantor än vad som stod i annonsen och ett rart mail kom också. Härligt!

Längs hela kanten växer lavendeln .., längst till vänster - men osynlig i bild - har jag planterat floxen, den som doftar så gott. Små humleblomster syns vid klockan sju på bilden.

Och så en klematis, förstås, ja, ni har helt rätt, den har jag snöat in på!
Ett blåregn finns också, liksom en insomnad Isop - jag ska köpa en ny - den doftar stövarvalp, eller rättare sagt, så där som stövarvalpar doftar när man borrar ner näsan mot en liten rosaaktig mage!

Hos Clas Ohlsson föll jag pladask för en liten solcellslampa som nu får hänga i växthuset.
Den kostade i alla fall inte mer än hundra kronor .., pv tror sig minnas 79:- och jag ska nog köpa en eller två till. Jättefin!

Nu blir det godnatt här i stugan.
För mig väntar arbete fre-lör-sön-månd-tis-tors-och-fredag, innan det vankas ledig helg.

Jag räknade ut att det är precis sjutton arbetsdagar kvar innan min semester tar sin början.
Den tolfte juni flyger vi till Ghana, sonen och jag själv.

Slut i rutan ...

Jag har hört orden förut.
Någon gång i mitten av 90-talet .., tiden i Bjäresjö .., en sommardag när mina barns pappa kommer in i köket och säger - med snällaste rösten - "nu blir du nog ledsen Elisabet, men jag har hittat lilla Grå död på vägen .., överkörd".

Ååå, det var ju den allra finaste katten!
Teddybjörns päls .., grå och fin var hon.

Jag virade in henne i en linneduk och kunde för mitt liv inte förmå mig att gräva ner henne .., i flera dagar låg hon på en stol på uteplatsen, gömd under linneduken och det hände att jag satt med det lilla linnepaketet i famnen och översköljdes av ledsamhet. Allt man kunde ana var att hennes huvud var aningen intrycket; annars såg hon ut att sova.
Så småningom hamnade hon under ett av äppelträden.

Och så nu på morgonen, just som jag håller på med frukosten.
Vi ska sitta ute på altanen - i solskenet -, och Rödhaken flöjtar så vackert och uppe på tv-antennen sitter herr Rödstjärt och trudiluttar .., körsbärsträden och spireorna blommar .., det är väl ungefär som att befinna sig i Nangijala eller Paradiset - om det nu finns ett sådant -, och då kommer pv och säger dom där orden.

"Nu blir du nog ledsen Elisabet ....".

Bakom vedboden har han hittat en död skata .., kanske är det den som brukade sitta ute på altanen var morgon och vänta på frukost .., eller kanske är det den skatans syster eller bror?
Eller mamma?

Åååå, så ledsamt det blir!
Några sniglar har redan börjat kalasa på den arma fågeln och jag har lust att skjuta dem med pistol .., men pillrar bort dem med en pinne .., tar sen skatan och lägger den på stentrappan .., stryker den över huvudet med högerhanden .., säger att det var förfärligt tråkigt det här, men jag går ju samma öde till mötes .., allt är bara en fråga om tid.

Senare idag ska den få komma i jorden och få en alldeles egen liten grav, nära pElle.

Dagens fönster ...

Hej på dig!

Har en vännina på semester i Prag och som skickar vackraste bilderna.
Vilken stad, måste åka dit.Vackra fönster har de med.

Trevlig helg till dig och PV.

Vi firar vår helg i Oslo.
Kram Babsan

Om två till fem dagar är den min ....

Och det tackar jag Gerd i Norsjö för.

Att hon tipsade om den, alltså.

Men vilket icke-säljande omslag, enligt mitt sätt att se det!

Dagens fönster ...

... finns i Hedemora och det var Ulrika som drog upp håven och agerade fönsterfångerska!

Och så fick man ett nytt jobb! 

Det är inte allom givet att vid sextioett års ålder få träda in i ett helt nytt yrke; eller kanske mer som att man får praktisera .., jo, det är vad jag har gjort idag.

Upp i ottan - om sextiden räknas som otta -, fem minuter över sju är jag redo för mitt nya värv .., jag har då förvandlats från affärsbiträde till färdtjänstchaufför. Nu ska friherrinnan fraktas till den privata ögonkliniken med tjusigt namn och modern inredning och vi är såklart där i god tid.

Det visar sig bli en lång väntan.

Väntrummet med bakåtlutande snurrfåtöljer (helt perfekt med tanke på den höga medelåldern .., på så sätt snubblar eller ramlar många och bryter ben eller armar och någon annan vårdgivare får in lite pengar ...) fylls raskt på, ja, till slut är varenda fåtölj upptagen, plus två extrastolar som det nästan blir slagsmål om, ty dom är sittvänliga och betydligt enklare att ta sig ur.

Trevliga människor är där också!
I den ljusblå snurrfåtöljen sitter en man i knappa sjuttioårsåldern.
Stilig är han också.

"Ja, du har helt rätt, jag är från Jugoslavien och kom hit, ja - eller till Oskarström - på 70-talet, fick arbete inom en vecka och nu känner jag mig ju lika svensk som vilken infödd som helst ...", säger mannen leende.

Hans föräldrar är sedan länge döda och här, i vårt land, har han hela familjen - barn och barnbarn -, nej, aldrig i livet att han kan tänka sig att flytta tillbaka!

Och på min vänstra sida sitter Mekena, också hon från det som en gång hette Jugoslavien.
Blont hår .., nästan samiska drag.
Påminner lite om metorologen hos SVT, som nog är från samma område.

Även Mekena ska opereras för sin starr och berättar att hon arbetar inom vården, ja, hon har - under åren i Sverige -, haft hur många olika yrken som helst, men detta, vårdandet av äldre, ja där trivs hon allra bäst. Och jominsann, affärsbiträdelivet har hon minsann provat på, men det var alldeles för tungt.

"Mycket tyngre än i vården, vi har så bra hjälpmedel ..", säger hon leende.

I ett litet väntrum intill, sitter patienter som väntar på att bli helbrägdagjorda.
Oj, vilket kvitter det är där inifrån .., det pratas och skrattas så det står härliga till!

Vid tiotiden är det hela överstökat och då tar jag på mig färdtjänstuniformen igen och så tar vi sikte på Steninge och i sin hand håller den nyopererade madamen ett intyg om att hon inte får ägna sig åt sådant som t.ex. gräsklippning (under tre veckors tid! hon ser inte alltför olycklig ut ..) och hon får inte gnugga sig i ögat .., ja, det är mycket hon ska förhålla sig till och hon har tagit på sig svarta solglasögon och ser mest ut som en filmstjärna.

Och nu är färdtjänstbilen undanställd och jag har rastat hundar och funderar på en tur norrut, till Varberg.

Ajöken, sa fröken.

Dagens fönster ...

Hej Elisabet!

Här är fönster just nu från kolonin på Sommarfrid i Trelleborg.

Pelargonerna får nu stå på tillväxt.
På lotten är det nu en underbar grönska, päronträdet har precis slagit ut och alldeles alldeles snart är det äppelträdens tur.

Många hälsningar
Catarina B

//Elisabet skriver: känns namnet Catarina B bekant? Jo, men det var ju Catarina som tog sitt pick och pack och susade iväg till Marocko .., som arbetar som guide och gifte sig! En modig madame! skulle jag vilja säga.

Som att hitta en skattkista ...

Ja, precis så är det.

När jag går i säng ligger jag och lyssnar till detta i P1.

Och när jag vaknar ..., ännu ett avsnitt.

Hittills har författaren P-O Enqvist varit den som hållit i trådarna och han gör det med bravur!
Ja, alltså .., det är honom jag har lyssnat till.

Även musiken är underbar.

Ett slags syndrom ...

Om man är yngst av tre systrar och då menar jag rejält yngst; tio, respektive tretton år yngre, då blir det lätt att man förblir lillasyster mest hela livet.

I vanliga fall känner jag mig aldrig kuvad eller att jag inte gör som jag vill eller har lust, men när jag träffar min störstasyster, då är det annorlunda. Nej, inte så att jag känner mig kuvad .., men vi faller lätt in i våra tidigare roller.

Nu i helgen hade jag på mig min älsklingsklänning, den limegröna .., det var just som vi var på väg till pv:s släkt i Bjärlöv utanför Kristianstad och då säger min syster ..."men ska du verkligen ha den, den turkosa är ju så jättefin och mycket mer arbetad .., jag kan stryka den åt dig!"

Så sa hon.
Det händer att jag säger precis samma sak till pv.
Och ja, jag vet att sånt är oförlåtligt, man ska naturligtvis inte bry sig i vad motparten bär för kläder, men jag gör det ändå.

Och nu fick jag smaka min egen medicin ., jominsann .., vips, hade strykbrädan kommit fram och det gamla strykjärnet (min syster är inte av den sorten som måste ha det nyaste, tvärtom ...) och så står hon där och stryker så noggrant och efteråt byter jag förstås om (ja, förstås och förstås, men jag gör det ...) och känner mig ganska fin i den turkosa och jag tänker att just så där kan det vara med storasystrar.

Reijmyreskålen som fanns i vårt barndomshem.

På det hela taget blev det en underbar vistelse där ute på den skånska bondvischan .., ni vet, där stora, maffiga traktorer parkerar utanför Ica eller Netto och där det vid sidan av vägen finns butiker - inte för flådiga kläder - men väl för jordbruksredskap.

Till min oerhörda glädje var min systerdotter också hemma och precis som att det skiljer tretton år mellan mig och min äldsta syster, skiljer det lika många år mellan mig som moster och min systers dotter.

Om jag skulle beskriva henne ...?
Tjaaa .., jag vet nog ingen som har ett så porlande skratt som hon har .., ingen som är så känslig .., ingen som är så lättrörd .... och jag tycker så mycket om henne. 

Och vi fick världens godaste mat - tapas till förrätt -, ugnstekt lax på bädd av grovsalt till huvudrätt (med färskpotatis och såååå smarriga röror till) och så rabarberpaj med glass till dessert.
Så många skratt det blev!
Och så oändligt rik jag kände mig!

Och jag tänkte att jag är så glad för den där lilla pjutten av min släkt som bor här i närheten .., det betyder verkligen så mycket och känns tryggt.

Dagens fönster ...

... finns på Åbergs Trädgård i Ystad

P a r a d i s e t.

Men inte i duggregn.

På min gata i stan ...

... var det mesta sig likt och ändå inte.

På stentrappan brukade jag ha sex, sju lerkrukor med fina pelargonior och jag hade planterat stockrosor vid väggen (under protest från gårdens vaktmästare .., ja, "men hur skulle det se ut om alla gjorde så!") och jag kan förstå om ingen har lust att fortsätta med den olydnaden.

Nu är där prydligt, så där som överheten vill ha det.

Och bakom det fönstret stod ett litet loppisbord, där undulatburen var placerad,.
Nu är där alldeles, alldeles tomt.
Någon tyckte väl att det borde pyntas lite .. ja, men så fräckt att kladda lite på väggen!

Och när man ändå är igång, kan man ju kladda lite till.

Men innergården var sig lik ..., och jag såg en katt bakom ett fönster och hörde koltrasten flöjta.

Och så dagens fönster ...

Österportgymnasiet i Ystad .., jag tycker så mycket om den byggnaden.

Det var duggregn och kyligt i stan och alldeles perfekt om man har två hundar med sig i bilen, men inte det minsta lockande för flitigt fotograferande.

Den här bilden togs mest med tanke på madamen i Portugal.

Kanske har hon varit elev just här?

Skåne tur och retur ...

En bild får det bli, i alla fall ikväll.

Vi parkerade bilen vid det som en gång var slakteriet i Svarte .., tog hundarna och gick en sväng nere vid havet .., på gångbanan .., där jag säkerligen promenerat tusen gånger under åren i Bjäresjö .., det doftade raps och jag hörde lärkan. Bilar körde förbi åt båda hållen .., och från Malmö kom Pågatåget.

Och så havet.
Jag minns att jag - då, i det andra livet -, tänkte ..."här tar vårt land slut .., där, på andra sidan havet, där börjar liksom världen!"

Det var en slags frihetskänsla.

Eva på Frösön: det är en münsterländer, den som är så lik Otis!

En till bild. 
Efter Ystad och övernattning hos min rödvitrandiga syster på landet utanför Hörby, kör vi mot nordväst och stannar till hos pv:s kusin och hennes man och där är även pv:s faster och hennes make- båda är över åttio och himla pigga - och där finns två hanhundar som springer ute på tomten och gärna vill hälsa på nelly, som just då befinner sig i köket.

Ahaaa, det är hos Pia man ska vara! Det är hon som fixar maten.

Och en till.
Men nelly bara tittar ut .., morrrrrar lite och funderar sen mest över om där finns några matbitar att kalasa på.

Det gör det.

Dagens fönster ...

Hos Ulrika i Närke finns nu även "The Stig".., och här ligger han och sover så gott, så gott på finaste sängen, det vill säga, på fönsterbrädan.

Kväller ...

"Visst, jag kommer och hämtar dig!" sa hon.

 
Skönt med tre lediga dagar ..., lördag, söndag och måndag och jag börjar inte förrän två på tisdag!
Ljuvligheter.

Och trivsamt på jobbet.
Fyllde in vagn på vagn med mejerivaror .., frontade och gjorde fint .., kollade datum ...,(magra ostar är ofta i risksonen ...) ...,gräddade bröd .., var andrakassörska och rastavlöserska .., träffade lille Ivani och Louis (som är så go så man nästan dånar!) , vars mormor Anita en gång bodde i Malå ..., pratade om den stundande semestern på Bornholm med Bodil .., och moppade sedan hemåt.

Men innan dess ... 

Jo, det visade sig att idag var sista dagen för att ombesiktiga vår bil .,. och det kom jag på när klockan var halv tolv - jag skulle vara på affären vid kvart i tre - och innan dess skulle dragkroken eller fästet på bilen fixas, hur det nu skulle gå till, för pv hade försökt på alla möjliga sätt, utan att lyckas. Det - fästet - ska alltså gå att dela och det var stört omöjligt för honom!

Körde raka spåret till Statoils verkstad i Getinge, för att om möjligt få något råd av verkstadskillarna.
Kvinnan i receptionen förklarade att herrarna var på lunch, men hon skulle höra med dem - dom är tillbaka om tio minuter - sa hon.

Och dom kom och jag fick lämna bilen och om jag hade tur, kanske, kanske dom skulle kunna fixa den. Ringde friherrinnan som kom och hämtade mig (nästan en mil är det) och så fort hem för att göra mig i ordning för jobbet.

Då, efter en dryg timme, ringer telefonen!
Det är från Statoil .., bilen är klar och färdig att hämta, men då är klockan nästan halv tre och jag måste åka till affären .., ringer friherrinnan, jo, hon kan åka och hämta bilen - jag stannar till hos henne och lämnar betalkort och besiktningspapper .., moppar till affären, allt medan den bästa av väninnor hämtar bilen, betalar, kör in till stan för ombesiktning och allt ordnar sig!
 
Nu kan vi åka till Skåne och inte vara oroliga att bli stoppade!

En sak är säker: riktiga vänner är ovärdeliga!

Fredag ....

Vaknar till solsken!
Förra natten stod fönstret på vid gavel, natten mot idag var det blåsigt och inte så varmt, fönstret var bara liiiite öppet, men ändå .., hur ljuvligt är det inte att höra utifrånljud ..!

Går på morgonpromenad med hundarna .., har på mig den rosa toppluvan och tänker att egentligen borde man få ha mössa året om och det får man ju.

Väljer lillrundan .., och nelly lullar på hundra meter bakom oss, som alltid.
Överallt ska hon noooosa .., och precis där harry har lyft på bakbenet, ja, där måste hon kissa.
Sista biten, ja, innan vi kommer till kustvägen, ropar jag in henne (då ska det kopplas när vi går över vägen) och då kommer hon skuttande som en liten kanin - fort-fort-fort -!

Upptäcker ett litet bestånd av Förgät-mig-ej som växer vilt vid en stenmur, just vid en träddunge.
Ahaa ....!
Dit ska jag nog åka innan jobbet börjar idag.

I Lilla Stensjö kommer tre traktorer och svänger samfällt in på lagårdsplanen.
Två av männen kliver ut och står och småpratar lite ..., och jag tänker att det väl förmodligen ska gödslas?

Inte långt därifrån ligger hönseriet, där det för dagen är ovanligt tyst.
Inte en enda tupp hörs gala!
Nej, ännu är hönsen inomhus, men stängslet är i det närmaste komplett, nu fattas bara grinden.

Och så hemma igen.
Då går strömmen!
För tusende gången har slangen till tvättmaskinen krånglat sig ur fästet och vatten runnit ut på golvet .., nu  m å s t e  den sättas fast ordentligt!

Planterar om Blomman-för-dagen-sticklingarna och funderar på att ordna en liten slingra-sig-runt-ställning i krukan, så det blir fint. Tre krukor blir det - tack Eva i Tyresö -, det var ju frön från dig och det känns lite som att ha dig här på besök!

Sen slår jag mig ner på stentrappan och drar djupa andetag.
Tittar jag till vänster, är detta vad jag ser.
Trädgårdsprogramledare säger alltid att rabatterna ska hållas enhetliga .., här råder mer som hött-om-bött-reda ... och ibland flyttas det om och till slut ska nog marken bli helt täckt av blomster.

Dom två små bladen förgätmigej - från Tradera -, har det inte lätt.
En tjock mördarsnigel ligger intill bladen och tar igen sig .., den har förstås haft rena kalaset och numera känner jag ingen ånger; tvärtom, jag tar spaden och klyver den rakt av och slänger bort delarna .., sedan strör jag kaffesump och habanero-peppar runt de arma bladen .., nu får vi se om det hjälper?

Och precis nu ringde friherrinnan och vill bjuda på en 11-kopp.
Det tackar man inte nej till .., det blir till att ta moppen och susa iväg.

L y c k a!

På postträffen ...

"Ja, jag själv håller mest på med re-brandning ...", säger en av kurlsedarna.

Jaha, ja.

Hon hjälper till att skylta om i butikerna.

Glädjefnatt ....

Det är nästan ett år sedan min moped tackade för sig och i kanske två månaders tid har reparatören väntat på reservdelar från Danmark, men häromdagen fick jag ett telefonsamtal med beskedet att nu, äntligen .., hade åtminstone den mest väsentliga delen kommit och om jag ville, kunde jag hämta moppen nu idag, onsdag.

O m  jag ville!

Så efter en hektisk förmiddag i mejerikylen (och brödet och kassaräkningen) körde jag till villaområdet lite utanför Haverdal och där stod moppen och väntade så troget på mig!
Vilken oändlig glädje!

Tog på mig hjälmen .., virade den härliga yllehalsduken från Klippans Yllefabrik runt halsen (tack älskade systerdotter!) och tog sikte norrut. Svängde in på affären och handlade det mest akuta ., körde sedan hemåt och kyligt var det - bilden är från något tidigare år -, men i Särdal blommade rapsen och i Steninge kände jag - som alltid - doften av salt och hav och fylldes av en oändlig glädje!

Och ja, ni har helt rätt - såklart är vanligt cyklande eller el-cyklande för den delen - betydligt mer hälsosamt .., men glädjen i att känna vinden mot kinden och bara detta att  k ö r a  moppe, den är för mig obeskrivlig!

Nu är jag hemma .., har druckit gott kaffe .., lyssnar till härlig musik och ska städa bort inför fredagen.
En dag kvar, sen stundar tre lediga dagar på raken!

Klockan 07:15

Ser ni hästarna ...?

Morgonrundan med hundarna.
Regnvåt asfalt och mördarsniglar överallt!
Dom ligger som bruna streck på marken .., äter på varandra eller är redan döda.

Och så gransångaren .., ååå, så han sjunger!

Doft av poppel (jag ska be pv att vi sätter ett skott .., det kommer han inte att vilja, men då gör jag det i smyyyyyyg ....) ..., och den doften gör mig lika lycklig och inutivarm som när jag cvklade längs Ringvägen och kom till Seth och Barbro Lundström som hade en hägg på tomten och när den blommade .., då blev man nästan salig!

Nu blir det arbete till klockan ett och sedan ska jag - halleluja!!! - hämta min moppe!

Äntligen, äntligen har den alltid så vänlige Lasse fått tag i alla delarna och nu är den klar.