Var hon än befinner sig, så nog är fönsterhåven nedpackad!
Det här fångades vid Skräddartorpets lägergård.
fredag 18 mars 2016
torsdag 17 mars 2016
Dagens fönster ...
Så här är det mest hela dagarna.
Disigt och dimmigt.
I morse när jag körde till affären, var det som att åka omkring i ett mjölkpaket.
Men småfåglarna kvittrade som tokiga när jag kom hem från jobbet och pv fick en gårdagens semla .., nelly har uppträtt med konster (spela död, rulla runt, sitt fint!) .., jag har tänt ljus och ikväll ska vi äta pizza hos underbara Sonja, pv:s moster.
Så här är det mest hela dagarna.
Disigt och dimmigt.
I morse när jag körde till affären, var det som att åka omkring i ett mjölkpaket.
Men småfåglarna kvittrade som tokiga när jag kom hem från jobbet och pv fick en gårdagens semla .., nelly har uppträtt med konster (spela död, rulla runt, sitt fint!) .., jag har tänt ljus och ikväll ska vi äta pizza hos underbara Sonja, pv:s moster.
Full syra ....!
Kommer till jobbet en bra stund innan den egentliga arbetstiden börjar och det handlar enbart om min egen sinnesfrid; att det är ljuvligt att inte behöva rusa iväg och skynda sig med allt som ska göras och det är mycket det på morgnarna.
Och så visar det sig att ena arbetskamraten - hon som ofta drabbas av svår migrän - har fått just detta och hon är blek om nosen och säger att det kanske visar sig vara omöjligt att arbeta och sen ringer telefonen, då är det M som berättar att hon har översvämning i sin lägenhet och blir lite senare till jobbet.
Då blir det full fart!
Jag tar in kassorna och drar ut pallar med tulpaner och ved och annat .., fixar morgontidningarna och sen till mejeriet och migränkamraten tackar för sig när M kommer och det löser sig ändå, men luggen som jag plattat tidigare på morgonen, den är i n t e rak när arbetsdagen är tillända.
Det har med andra ord varit svettigt.
När jag öppnar tidningsbuntarna, då, vid halvniotiden, är detta (bilden) vad jag ser.
Det här med tiggeri är en svår sak.
I princip tycker jag att det är helt galet; vi har en man i sina bästa år som sitter utanför vår affär och får lite slantar nu och då och jag tillhör dem som ibland ger honom - såväl pengar som varma spjäll - men jag tycker helt ärligt att det är bekymmersamt (läs: helt galet fel!) att människor sitter på sina rumpor från nio på morgonen till sju, åtta på kvällen! Det kan ju inte vara ett dugg hälsosamt, vare sig fysiskt, eller för den delen, mentalt.
Och jag önskar att det på hans pappersskylt - i stället för rena tiggandet - skulle stå "har ni något arbete åt mig?"
Om detta pratar vi när pv har kommit hem.
Han ger av princip inte ett öre (allra helst inte om dom sitter och röker, då blir han moralisk) till tiggare, jo, om dom spelar musik, då kan dom få, men inte annars.
Själv ger jag för att jag hör mammas röst inom mig - eller är det kanske Samvetets Röst - och får dåligt samvete och tänker "om detta är alternativet, ja, hur ser då deras verklighet hemma ut?"
Och jag är inkonsekvent och ger hellre till den till synes så rara kvinnan med vänligt leende, än till mannen från Bulgarien som röker mest hela tiden.
Men när jag kommer kånkande på en säck med tjugo kilo fågelfrö för 239 kronor, då skäms jag ju ögonen ur mig om jag nonchalerar tiggaren och det har jag gjort många gånger.
Det är himla svårt,.
Å andra sidan blir jag rasande när jag ser hur det skräpas ner!
Man kan ju bara tänka tanken om det vore alldeles intill ens egen tomt.
Och nu tänker säkert någon att "ja, dom borde få lägenheter eller andra boenden" och det kan man tycka, men ska då människor som tigger ha företräde framför andra som väntat åratal i kö?
Sånt funderar jag på och blir halvt galen, för jag har inga svar.
Så ..., just det.
Vem har sagt att livet är enkelt?
Att man har alla svar.
Jag har det i alla fall i n t e.
Ps. Om någon nu tror att pv är en snåljåp, så kan jag dementera det. Han är månadsgivare till Läkare utan gränser, till Rädda Barnen, till ett daghem i Ghana och han har haft fadderbarn i evigheters evighet och så har det varit Winai i Thailand också. Så det är inte snålhet. Ds.
Kommer till jobbet en bra stund innan den egentliga arbetstiden börjar och det handlar enbart om min egen sinnesfrid; att det är ljuvligt att inte behöva rusa iväg och skynda sig med allt som ska göras och det är mycket det på morgnarna.
Och så visar det sig att ena arbetskamraten - hon som ofta drabbas av svår migrän - har fått just detta och hon är blek om nosen och säger att det kanske visar sig vara omöjligt att arbeta och sen ringer telefonen, då är det M som berättar att hon har översvämning i sin lägenhet och blir lite senare till jobbet.
Då blir det full fart!
Jag tar in kassorna och drar ut pallar med tulpaner och ved och annat .., fixar morgontidningarna och sen till mejeriet och migränkamraten tackar för sig när M kommer och det löser sig ändå, men luggen som jag plattat tidigare på morgonen, den är i n t e rak när arbetsdagen är tillända.
Det har med andra ord varit svettigt.
När jag öppnar tidningsbuntarna, då, vid halvniotiden, är detta (bilden) vad jag ser.
Det här med tiggeri är en svår sak.
I princip tycker jag att det är helt galet; vi har en man i sina bästa år som sitter utanför vår affär och får lite slantar nu och då och jag tillhör dem som ibland ger honom - såväl pengar som varma spjäll - men jag tycker helt ärligt att det är bekymmersamt (läs: helt galet fel!) att människor sitter på sina rumpor från nio på morgonen till sju, åtta på kvällen! Det kan ju inte vara ett dugg hälsosamt, vare sig fysiskt, eller för den delen, mentalt.
Och jag önskar att det på hans pappersskylt - i stället för rena tiggandet - skulle stå "har ni något arbete åt mig?"
Om detta pratar vi när pv har kommit hem.
Han ger av princip inte ett öre (allra helst inte om dom sitter och röker, då blir han moralisk) till tiggare, jo, om dom spelar musik, då kan dom få, men inte annars.
Själv ger jag för att jag hör mammas röst inom mig - eller är det kanske Samvetets Röst - och får dåligt samvete och tänker "om detta är alternativet, ja, hur ser då deras verklighet hemma ut?"
Och jag är inkonsekvent och ger hellre till den till synes så rara kvinnan med vänligt leende, än till mannen från Bulgarien som röker mest hela tiden.
Men när jag kommer kånkande på en säck med tjugo kilo fågelfrö för 239 kronor, då skäms jag ju ögonen ur mig om jag nonchalerar tiggaren och det har jag gjort många gånger.
Det är himla svårt,.
Å andra sidan blir jag rasande när jag ser hur det skräpas ner!
Man kan ju bara tänka tanken om det vore alldeles intill ens egen tomt.
Och nu tänker säkert någon att "ja, dom borde få lägenheter eller andra boenden" och det kan man tycka, men ska då människor som tigger ha företräde framför andra som väntat åratal i kö?
Sånt funderar jag på och blir halvt galen, för jag har inga svar.
Så ..., just det.
Vem har sagt att livet är enkelt?
Att man har alla svar.
Jag har det i alla fall i n t e.
Ps. Om någon nu tror att pv är en snåljåp, så kan jag dementera det. Han är månadsgivare till Läkare utan gränser, till Rädda Barnen, till ett daghem i Ghana och han har haft fadderbarn i evigheters evighet och så har det varit Winai i Thailand också. Så det är inte snålhet. Ds.
I Babsans besticklåda ...
Hej
Fick ågren då jag tittade in i lådan efter din undran......
Nu städat.
Tur det, för dottern kommer till påsk😂😂😂
Skönt att höra att PV får nån hjälp. Måste vara gräsligt ,för er båda.
Haft en skön ledig dag idag sol,varmt och skönt.
Babsan
Kramar fr Babsan😉🤗🤗
// Nu ser den gruppen (sked, gaffel och kniv .. ut så här).
Annika i Ystad
Tinnan
Solbritt i Ystad
Lillan i Cornwall
Eva på Frösön
Kattis
Fru Fräken
Barbro i Uppsala
Hej
Fick ågren då jag tittade in i lådan efter din undran......
Nu städat.
Tur det, för dottern kommer till påsk😂😂😂
Skönt att höra att PV får nån hjälp. Måste vara gräsligt ,för er båda.
Haft en skön ledig dag idag sol,varmt och skönt.
Babsan
Kramar fr Babsan😉🤗🤗
// Nu ser den gruppen (sked, gaffel och kniv .. ut så här).
Annika i Ystad
Tinnan
Solbritt i Ystad
Lillan i Cornwall
Eva på Frösön
Kattis
Fru Fräken
Barbro i Uppsala
onsdag 16 mars 2016
Livet ...
Coolaste kissen i Halland, ja, i alla fall på Ejdervägen 7.
Eller inte.
Sigge ...,som blev så jätterädd när sotaren uppenbarade sig pannrummet och där, på översta vedtraven låg Sigge och vilade när den svartklädde mannen kom in .., och om man någonsin vill förstå hur "skjuten-ur-en-kanon"- begreppet ser ut, då var det när Sigge formligen f l ö g ut ur pannrummet!
Lite kaxigare var han häromdagen, när han tittat in i växthuset och lojt lutade sig mot dörrkarmen.
Men Nelly är inte den som är skraj.
Ååå, så roligt när sotaren uppenbarar sig och med sig har han en lärling också.
Dammsugaren brummar nåt förfärligt, men det bekymrar inte Nelly som gärna vill hälsa lite närmare .., kanhända finns där något godis hos den där svartklädde mannen som verkar vara så snäll?
Coolaste kissen i Halland, ja, i alla fall på Ejdervägen 7.
Eller inte.
Sigge ...,som blev så jätterädd när sotaren uppenbarade sig pannrummet och där, på översta vedtraven låg Sigge och vilade när den svartklädde mannen kom in .., och om man någonsin vill förstå hur "skjuten-ur-en-kanon"- begreppet ser ut, då var det när Sigge formligen f l ö g ut ur pannrummet!
Lite kaxigare var han häromdagen, när han tittat in i växthuset och lojt lutade sig mot dörrkarmen.
 |
| En fin vänsterhand ... |
Men Nelly är inte den som är skraj.
Ååå, så roligt när sotaren uppenbarar sig och med sig har han en lärling också.
Dammsugaren brummar nåt förfärligt, men det bekymrar inte Nelly som gärna vill hälsa lite närmare .., kanhända finns där något godis hos den där svartklädde mannen som verkar vara så snäll?
tisdag 15 mars 2016
Det skålar vi för ....!
Äntligen!
Efter samtal med hjärtläkaren idag, har pv nu fått remiss till antingen Lund eller Stockholm - beroende på hur lång väntetid det är - för ablation.
Inget snack alls, sa läkaren.
Hurra!
Äntligen!
Efter samtal med hjärtläkaren idag, har pv nu fått remiss till antingen Lund eller Stockholm - beroende på hur lång väntetid det är - för ablation.
Inget snack alls, sa läkaren.
Hurra!
annannan sa...
Å tidning.
Där skaver det nog allra mest i min invandrartillvaro. För det tar emot för mycket att läsa på tredjespråket, fast jag talar det hela dagarna. Jag läser sällan något på portugisiska om jag inte måste - och jag måste ju rätt ofta på jobbet, liksom i många andra fall när det är något jag behöver ta reda på. Och nyheterna på svenska angår mig så lite numera. Och det finns ingen specialtidning för utvandrade svenskar. Så jag läser mest specialtidningen för utvandrade britter, Guardian Weekly.
Och så har vi en portugisisk dagstidning, ungefär motsv DN, fre-lör-sön som P läser. Och så har vi en portugisisk nyhetsveckotidning som jag har dåligt samvete för att jag sällan läser.
Länge var det min semesterlyx, att köpa tidningen. Ibland DN, ibland Svenskan, ibland Sydsvenskan, ibland mer än en. Nu kan man dessvärre inte köpa något annat än lokaltidningarna och kvällsblaskorna i min hemort.
Rexxie sa ...
Jag har SvD och DN på helgerna (fre-sö).
Förut hade jag SvD, DN och VLT alla dagar, men när jag tänkte efter så betalade jag nästan 15 000:- per år för att bära ut olästa tidningar till pappersinsamlingen så jag drog ner...Funderar på att säga upp SvD och bara behålla DN på helgerna
//Jag lägger in dem här, eftersom man kanske inte går in och reprisläser inlägg, hälsar Elisabet.
lifeblog sa...
Vi har Falukuriren i några månader (för halva priset) och SvD alla dagar en månad för 49 kr, före den DN i drygt en månad för 25 kronor - ja, så där håller man på - dvs ibland är vi helt utan dagstidning!
DNs Namn & Nytt är bäst + deras korsord. Lyx att hämta dagstidning på mornarna.
//Elisabet säger: precis! Den sidan bara älskar jag!
Överraskning ...!
Dricker kaffe och tittar på SVT:s gomorronprogram.
Där intervjuas teckenspråkstolkaren Romen Belcher som tolkade i alla fall Samir och Viktors bidrag till finalen av melodifestivalen, och jag ramlar nästan baklänges när jag ser vad han har åstadkommit! Så härligt!
Så livsbejakande!
Men hur kan man tolka så i t a k t, om man inte kan höra, det förstår jag inte?
(Lite senare vet jag .., han har kvar lite hörselrester).
Här kan man se hur det gick till och som han gör det!
Annat underbart nu på morgonen: Tankar för dagen med Gunilla Bergström.
Tack Gunilla! Du fick mig att lämna sängvärmen och känna glädje inför den här tisdagen!
Dricker kaffe och tittar på SVT:s gomorronprogram.
Där intervjuas teckenspråkstolkaren Romen Belcher som tolkade i alla fall Samir och Viktors bidrag till finalen av melodifestivalen, och jag ramlar nästan baklänges när jag ser vad han har åstadkommit! Så härligt!
Så livsbejakande!
Men hur kan man tolka så i t a k t, om man inte kan höra, det förstår jag inte?
(Lite senare vet jag .., han har kvar lite hörselrester).
Här kan man se hur det gick till och som han gör det!
Annat underbart nu på morgonen: Tankar för dagen med Gunilla Bergström.
Tack Gunilla! Du fick mig att lämna sängvärmen och känna glädje inför den här tisdagen!
Dagens fönster ....
Den lilla svalan hänger i sin tråd i fönstret och jag tycker så synd om den ., ja, det förstås, hellre än att ligga nedpackad i en kartong så kanske det är mer trivsamt att dingla i ett fönster, men ändå .., utsikten är ju mot fågelbordet där det vimlar av finkar och mesar och alla flyger dom hit och dit som dom vill!
Du lilla, fina svala!
Jag undrar så vem som skapade dig?
Vad var det för kvinna eller man som satt med en kniv i handen och mejslade fram dig?
Att det var i Kina, det vet jag, men inget mer.
Och vem gav dig färgerna?
Vem packade ner dig i en liten låda?
Och tänk, att du hamnade i en antikhandel i Sälens by och där hittade jag dig.
Nu hänger du i ett fönster i landet Halland, alldeles ensam och allt du har att titta på är det lilla livet som pågår här.
Den lilla svalan hänger i sin tråd i fönstret och jag tycker så synd om den ., ja, det förstås, hellre än att ligga nedpackad i en kartong så kanske det är mer trivsamt att dingla i ett fönster, men ändå .., utsikten är ju mot fågelbordet där det vimlar av finkar och mesar och alla flyger dom hit och dit som dom vill!
Du lilla, fina svala!
Jag undrar så vem som skapade dig?
Vad var det för kvinna eller man som satt med en kniv i handen och mejslade fram dig?
Att det var i Kina, det vet jag, men inget mer.
Och vem gav dig färgerna?
Vem packade ner dig i en liten låda?
Och tänk, att du hamnade i en antikhandel i Sälens by och där hittade jag dig.
Nu hänger du i ett fönster i landet Halland, alldeles ensam och allt du har att titta på är det lilla livet som pågår här.
måndag 14 mars 2016
Han stod på perrongen i Ystad ...
Vi var många som stod på perrongen och jag tyckte att jag kände igen honom .., och till sist tog jag mod till mig och frågade om jag fick fånga hans vänstra hand. Kameran hade jag för ovanlighetens skull lämnat hemma, men Ulrika var på besök och hade med sig sin.
Det var hon som tog bilden och det var många år sedan.
Vem det var?
Jo, den här mannen.
// Uppdatering;: jag såg programmet "Min sanning" på play igår och fick sen ett mejl från Gunnar i Jämtland, där han berättade om vilket blåsväder herr A hamnat i - av egen förskyllan -. På min vänsterhandsida hade jag skrivit om hur sympatisk vi tyckte att journalisten var -där på perrongen - och hur bra han var i sitt jobb och det tyckte jag verkligen.
I tv-programmet uttrycker han ungefär samma åsikter som Leif GW Persson, i varje fall när det gäller synen/förhållandet till barn och barnbarn och hustrun som väl kommer med på ett litet hörn ..., typ som "störande moment". Hade en kvinna uttryckt samma sak, hade hon blivit lynchad i pressen.
Politiskt korrekt är han i alla fall inte, men jag fann programmet intressant.
Ett stycke nutidshistoria och en människa som inte ger nån särskild upphöjd version av sig själv,
tvärtom. En dubbelbottnad natur som vill avskaffa kungahuset, men gärna tar emot medalj från kungen.
Så tänker jag.
Vi var många som stod på perrongen och jag tyckte att jag kände igen honom .., och till sist tog jag mod till mig och frågade om jag fick fånga hans vänstra hand. Kameran hade jag för ovanlighetens skull lämnat hemma, men Ulrika var på besök och hade med sig sin.
Det var hon som tog bilden och det var många år sedan.
Vem det var?
Jo, den här mannen.
// Uppdatering;: jag såg programmet "Min sanning" på play igår och fick sen ett mejl från Gunnar i Jämtland, där han berättade om vilket blåsväder herr A hamnat i - av egen förskyllan -. På min vänsterhandsida hade jag skrivit om hur sympatisk vi tyckte att journalisten var -där på perrongen - och hur bra han var i sitt jobb och det tyckte jag verkligen.
I tv-programmet uttrycker han ungefär samma åsikter som Leif GW Persson, i varje fall när det gäller synen/förhållandet till barn och barnbarn och hustrun som väl kommer med på ett litet hörn ..., typ som "störande moment". Hade en kvinna uttryckt samma sak, hade hon blivit lynchad i pressen.
Politiskt korrekt är han i alla fall inte, men jag fann programmet intressant.
Ett stycke nutidshistoria och en människa som inte ger nån särskild upphöjd version av sig själv,
tvärtom. En dubbelbottnad natur som vill avskaffa kungahuset, men gärna tar emot medalj från kungen.
Så tänker jag.
Och så här svarade ni .....
Under veckan i Sälen förundrades jag över placeringen av skedar, knivar och gafflar i besticklådan.
Det kändes helt enkelt ovant.
Så jag ställde frågan hur alla andra har det?
Ja, i alla fall dom som råkar se min fråga.
Så här blev svaret.
(Några har jag bara instagram-namnet på .., det får bli så).
Som på bilden .. sked, kniv gaffel, det har:
Carlfors51
Kerstin i Dalarna
och
mossfolk
Sked, gaffel, kniv ....
Annika i Ystad
Tinnan
Solbritt i Ystad
Lillan i Cornwall
Eva på Frösön
Kattis
Fru Fräken
Gaffel, kniv, sked ...
Mian i Falköping
Marianne Rindå (Gunnars svägerska)
Annika i Kävlinge
Gerd i Norsjö
Aliceotigris
Ann-Gerd i Ystad
Agnetha Bergström i Skellefteå
och
vi själva i Stensjö
Rexxie ansluter också och säger att "allt annat är av styggelse" :)
Gaffel, sked, kniv ...
Viola (Christina Ekström i Norrtälje)
samt
Lena i Västergötland och hon skriver "helt otänkbart på nåt annat sätt!"
Kniv, gaffel, sked ...
Gunnel Selander
Christel i Skåne (kottenliv)
Helle i Skellefteå
Bente i Norge
Ann i Göteborg
Åsa Meijer
Båthuspernilla
Kniv, sked, gaffel ...
Agnetha i Skellefteå (tala om att vara unik, Agnetha!)
Bert Bodin sa...
Oj! Det där har jag missat. Och eftersom jag är så OERHÖRT kreativ, så tillhör jag inte någon av de där grupperna.Vi har gaffelkniv, specialbestick, sked. Den ordningen gäller hemma, förutom de lite finare vardagsbesticken som ligger i en låda i köksbordet snyggt och propert. Och de riktiga finbesticken, som ligger i en låda på motsatta sidan av matbordet. Samma sak gäller i stugan, med undantag av finbestick. För där finns inga sådana. :-)
/Bert, du missade det inte, jag hade lagt ut frågan på Instgram. Kul att du är med!
Friherrinnan mejlade en bild av sin besticklåda och jag förstår varför .., det är svårt att säga vad som ligger till höger och eller vänster. Tack Lena!
Under veckan i Sälen förundrades jag över placeringen av skedar, knivar och gafflar i besticklådan.
Det kändes helt enkelt ovant.
Så jag ställde frågan hur alla andra har det?
Ja, i alla fall dom som råkar se min fråga.
Så här blev svaret.
(Några har jag bara instagram-namnet på .., det får bli så).
Som på bilden .. sked, kniv gaffel, det har:
Carlfors51
Kerstin i Dalarna
och
mossfolk
Sked, gaffel, kniv ....
Annika i Ystad
Tinnan
Solbritt i Ystad
Lillan i Cornwall
Eva på Frösön
Kattis
Fru Fräken
 |
| Hos oss själva. Den största skeden, den till vänster, kallar vi för "Ulfs sked". |
Gaffel, kniv, sked ...
Mian i Falköping
Marianne Rindå (Gunnars svägerska)
Annika i Kävlinge
Gerd i Norsjö
Aliceotigris
Ann-Gerd i Ystad
Agnetha Bergström i Skellefteå
och
vi själva i Stensjö
Rexxie ansluter också och säger att "allt annat är av styggelse" :)
Gaffel, sked, kniv ...
Viola (Christina Ekström i Norrtälje)
samt
Lena i Västergötland och hon skriver "helt otänkbart på nåt annat sätt!"
 |
| Ingen särskilt elegant besticklåda. Den har funnits hos pv i hundra år. Tror jag. |
Kniv, gaffel, sked ...
Gunnel Selander
Christel i Skåne (kottenliv)
Helle i Skellefteå
Bente i Norge
Ann i Göteborg
Åsa Meijer
Båthuspernilla
Kniv, sked, gaffel ...
Agnetha i Skellefteå (tala om att vara unik, Agnetha!)
Bert Bodin sa...
Oj! Det där har jag missat. Och eftersom jag är så OERHÖRT kreativ, så tillhör jag inte någon av de där grupperna.Vi har gaffelkniv, specialbestick, sked. Den ordningen gäller hemma, förutom de lite finare vardagsbesticken som ligger i en låda i köksbordet snyggt och propert. Och de riktiga finbesticken, som ligger i en låda på motsatta sidan av matbordet. Samma sak gäller i stugan, med undantag av finbestick. För där finns inga sådana. :-)
/Bert, du missade det inte, jag hade lagt ut frågan på Instgram. Kul att du är med!
 |
| Så här ser det ut hos friherrinnan ... |
Friherrinnan mejlade en bild av sin besticklåda och jag förstår varför .., det är svårt att säga vad som ligger till höger och eller vänster. Tack Lena!
Så här berättade ni ....
Bert Bodin sa...
Dagstidning har vi. Två till och med. NSD och DN. Visst har vi emellanåt funderat på att sluta med någon av dem, men det strandar alltid på att vi inte kan bestämma vilken. Och visst skulle jag sakna den. Uppväxt som jag är i en journalistfamilj känns det som ett svek. Eller nå't.
Kattis sa...
Sedan ett par år tillbaka har vi ingen dagstidning, och köper heller inga kvällstidningar. (Skummar, och läser, flera på nätet!) Hade alltid den lokala, och växlade sedan mellan DN och SvD.
Det svåra är det att tända i spisen, så jobbets pappersåtervinning får emellanåt bidra... ;)
Babsan sa...
Vår tidning Upsala Nya tidning kan jag inte vara utan i pappersform men vissa dar är det inte mycket att läsa.På nätet läser jag Piteå Tidningen och DN
Lillan i Cornwall sa ...
Vi har inga dagstidningar men koper regelbundet Daily Mail på lordagarna, mest for att vi gillar deras tv-guide. Emellanåt har vi vår lokala, icke dagliga, tidning Cornish Guardian.
Turtlan sa...
NWT, dvs Nya Wermlandstidningen har vi här. Jag är uppväxt med konkurrenten Värmlands Folkblad vilket är en mycket bra tidning. Egentligen borde man gynna den tidningen men det är mer lokalt härifrån Karlstad i nwt.
DN är en favorit. I perioder har jag haft den som söndagsprenumeration vilket var perfekt. Men nu finns väl inte bara söndagar som val utan hela helgen som val. Kvällstidningar köper jag aldrig. Skräp och illa illa dåliga. Kan t o m tacka nej om jag får den gratis på ett hotell. Kollar i dem på nätet men skäms lite för det och blir nästan irriterad varje gång jag gör det.
ellem i Skellefteå sa ...
Vi har Norran och det känns konstigt att vara utan morgontidning. Även om den blir allt tunnare och jag alltid bläddrar förbi sportsidorna. ellem
Anna-Lena sa...
Vi har DN varje dag. Jag bara måste läsa innan jag går till jobbet! När jag jobbade som pressekreterare hade jag även SvD, men den kändes aldrig riktigt lika "hemma" som DN av någon anledning. Läser även mycket nyheter på nätet, men vill absolut ha min papperstidning också.
 |
| Bilden från gårdagens DN och Barbros Bilder som jag bara älskar. |
Bert Bodin sa...
Dagstidning har vi. Två till och med. NSD och DN. Visst har vi emellanåt funderat på att sluta med någon av dem, men det strandar alltid på att vi inte kan bestämma vilken. Och visst skulle jag sakna den. Uppväxt som jag är i en journalistfamilj känns det som ett svek. Eller nå't.
Kattis sa...
Sedan ett par år tillbaka har vi ingen dagstidning, och köper heller inga kvällstidningar. (Skummar, och läser, flera på nätet!) Hade alltid den lokala, och växlade sedan mellan DN och SvD.
Det svåra är det att tända i spisen, så jobbets pappersåtervinning får emellanåt bidra... ;)
Babsan sa...
Vår tidning Upsala Nya tidning kan jag inte vara utan i pappersform men vissa dar är det inte mycket att läsa.På nätet läser jag Piteå Tidningen och DN
Lillan i Cornwall sa ...
Vi har inga dagstidningar men koper regelbundet Daily Mail på lordagarna, mest for att vi gillar deras tv-guide. Emellanåt har vi vår lokala, icke dagliga, tidning Cornish Guardian.
Turtlan sa...
NWT, dvs Nya Wermlandstidningen har vi här. Jag är uppväxt med konkurrenten Värmlands Folkblad vilket är en mycket bra tidning. Egentligen borde man gynna den tidningen men det är mer lokalt härifrån Karlstad i nwt.
DN är en favorit. I perioder har jag haft den som söndagsprenumeration vilket var perfekt. Men nu finns väl inte bara söndagar som val utan hela helgen som val. Kvällstidningar köper jag aldrig. Skräp och illa illa dåliga. Kan t o m tacka nej om jag får den gratis på ett hotell. Kollar i dem på nätet men skäms lite för det och blir nästan irriterad varje gång jag gör det.
ellem i Skellefteå sa ...
Vi har Norran och det känns konstigt att vara utan morgontidning. Även om den blir allt tunnare och jag alltid bläddrar förbi sportsidorna. ellem
Anna-Lena sa...
Vi har DN varje dag. Jag bara måste läsa innan jag går till jobbet! När jag jobbade som pressekreterare hade jag även SvD, men den kändes aldrig riktigt lika "hemma" som DN av någon anledning. Läser även mycket nyheter på nätet, men vill absolut ha min papperstidning också.
Dagens fönster ...
Ulrika har varit på vift, men det är inte därifrån det här fönstret kommer, nej, det är från
Wiks folkhögskola och det var d ä r hon tog fram håven.
Tack! säger jag.
Ulrika har varit på vift, men det är inte därifrån det här fönstret kommer, nej, det är från
Wiks folkhögskola och det var d ä r hon tog fram håven.
Tack! säger jag.
söndag 13 mars 2016
Och ungefär här ....
... vid pilen, växte man upp, men långt senare än när bilden togs.
Det tog kanske tio sekunder att gå ner till stranden, där Kung Karls Spira växte bland sälg och vide.
Inte är det underligt kanske .., detta att viljan att ha vatten inom synhåll, är viktigt.
Och ja, jag har lov att låna bilder från malåsidan.
Tack Ulf!
... vid pilen, växte man upp, men långt senare än när bilden togs.
Det tog kanske tio sekunder att gå ner till stranden, där Kung Karls Spira växte bland sälg och vide.
Inte är det underligt kanske .., detta att viljan att ha vatten inom synhåll, är viktigt.
Och ja, jag har lov att låna bilder från malåsidan.
Tack Ulf!
Söndagmorgon ....
Lördagkväll tittar vi på finalen i melodifestivalen och pv är trött och ligger på sidan i soffan och säger att det mesta låter likadant och vi tycker båda att Frans är bäst (men jag tycker även om Robin och den enda låten som absolut stenhårt fastnar i min hjärna är det här om dansen på Sergels Torg) och Frans (vars farmor bor i England och hejar på honom därifrån) vinner och alla vännerna i Ystad kommer förstås att vara saliga.
Och så ny dag.
För en tid sedan nappade vi på ett erbjudande om att få Svenska Dagbladet under någon månads tid.
Vi har haft flera tidningar - det är ju kris i den branschen och vi formligen översköljs av erbjudanden - Hallandsposten, respektive GP för 29:- under trettio dagar - och likadant var det med SvD.
Och så har vi ju Dagens Nyheter på helgerna.
Alltid.
Det här med att få en ny morgontidning i postlådan, det känns nästan som att man är lite otrogen.
Och allra helst som om tidningarna skiljer sig rätt mycket åt.
GP var nästan-som-DN .., kändes hemtam och jag tyckte oerhört bra om den, men det var - av naturliga skäl - så mycket som handlade om allt runt Göteborg.
Hallandsposten är tunn och ännu mera lokalt förankrad.
Med SvD känns det ungefär som om jag är bjuden på vernissage eller kalas hos människor som jag inte känner, men där alla känner varandra sedan tidigare, och man står i ett hörn eller lite i dörröppningen och tittar sig försiktigt omkring .., man försöker att urskilja ett bekant ansikte .., och man trevar efter koderna.
Det känns också som om kalaset är ämnat för en annan målgrupp än affärsbiträden.
Som om man har kommit fel.
Förirrat sig.
Ja, ungefär så känns det med den nya tidningen.
Men .., idag tycker jag om den.
Just den här dagen!
Jag tycker om redigeringen av sidorna .., fotot förstås (fantastiskt!) och har hittat en hel del som verkar intressant att läsa, jo, det ska bli spännande.
Sen blir det DN och Barbro Ingvaldssons underbara bild från Östermalmstorg.
Det kan vara såna saker som gör att man trivs med en tidning; inte alltid det braskande, inte alltid spännande reportage från bortre Indien, inte alltid djupsinniga analyser av världsläget.
Igår (i DN) läste jag till exempel en minnesruna över en kvinna som inte längre är i livet. Kvinnan hette Annica, hon hade arbetat inom barnomsorgen och det var hennes dotter som skrivit och berättat om sin mamma. Å, det var så ömsint så mitt hjärta nästan gick i små, små bitar.
Nu ..., blir det tidningsläsande!
En skön söndag önskar jag er alla och igår fyllde förresten den allvetande Rexxie år!
Här kommer ett försenat blogg-grattis!
Hurra, hurra!
Ps. Och ni som läser här .., har ni någon dagstidning? Och vad tycker ni om den? Berätta gärna! Ds.
 |
| Underbart foto: Staffan Löwstedt, Svenska Dagbladet. |
Lördagkväll tittar vi på finalen i melodifestivalen och pv är trött och ligger på sidan i soffan och säger att det mesta låter likadant och vi tycker båda att Frans är bäst (men jag tycker även om Robin och den enda låten som absolut stenhårt fastnar i min hjärna är det här om dansen på Sergels Torg) och Frans (vars farmor bor i England och hejar på honom därifrån) vinner och alla vännerna i Ystad kommer förstås att vara saliga.
Och så ny dag.
För en tid sedan nappade vi på ett erbjudande om att få Svenska Dagbladet under någon månads tid.
Vi har haft flera tidningar - det är ju kris i den branschen och vi formligen översköljs av erbjudanden - Hallandsposten, respektive GP för 29:- under trettio dagar - och likadant var det med SvD.
Och så har vi ju Dagens Nyheter på helgerna.
Alltid.
Det här med att få en ny morgontidning i postlådan, det känns nästan som att man är lite otrogen.
Och allra helst som om tidningarna skiljer sig rätt mycket åt.
GP var nästan-som-DN .., kändes hemtam och jag tyckte oerhört bra om den, men det var - av naturliga skäl - så mycket som handlade om allt runt Göteborg.
Hallandsposten är tunn och ännu mera lokalt förankrad.
Med SvD känns det ungefär som om jag är bjuden på vernissage eller kalas hos människor som jag inte känner, men där alla känner varandra sedan tidigare, och man står i ett hörn eller lite i dörröppningen och tittar sig försiktigt omkring .., man försöker att urskilja ett bekant ansikte .., och man trevar efter koderna.
Det känns också som om kalaset är ämnat för en annan målgrupp än affärsbiträden.
Som om man har kommit fel.
Förirrat sig.
Ja, ungefär så känns det med den nya tidningen.
Men .., idag tycker jag om den.
Just den här dagen!
Jag tycker om redigeringen av sidorna .., fotot förstås (fantastiskt!) och har hittat en hel del som verkar intressant att läsa, jo, det ska bli spännande.
Sen blir det DN och Barbro Ingvaldssons underbara bild från Östermalmstorg.
Det kan vara såna saker som gör att man trivs med en tidning; inte alltid det braskande, inte alltid spännande reportage från bortre Indien, inte alltid djupsinniga analyser av världsläget.
Igår (i DN) läste jag till exempel en minnesruna över en kvinna som inte längre är i livet. Kvinnan hette Annica, hon hade arbetat inom barnomsorgen och det var hennes dotter som skrivit och berättat om sin mamma. Å, det var så ömsint så mitt hjärta nästan gick i små, små bitar.
Nu ..., blir det tidningsläsande!
En skön söndag önskar jag er alla och igår fyllde förresten den allvetande Rexxie år!
Här kommer ett försenat blogg-grattis!
Hurra, hurra!
Ps. Och ni som läser här .., har ni någon dagstidning? Och vad tycker ni om den? Berätta gärna! Ds.
lördag 12 mars 2016
Dagens fönster ....
... finns i ett gult hus på en kulle och den väldigt uppmärksamme kanske noterar att där är olika gardiner. Jo, det beror på att jag - när linneskåpet röjdes - hittade en lång linnegardin som jag glömt att jag hade, nu testar jag bara .., kanske åker såna upp i stället för spetsgardinerna?
"Men du har ju olika gardiner ...?" sa pv som är en Vän av Ordning.
Sånt bekymrar inte mig.
Det kan man ha om man vill.
"Men du har ju olika gardiner ...?" sa pv som är en Vän av Ordning.
Sånt bekymrar inte mig.
Det kan man ha om man vill.
Ombytta roller ....
För några dagar sedan kom ett sms från Erik på jobbet; han undrade om vi kunde byta rakt av, så där så att han skulle ta mitt eftermiddagspass och jag hans förmiddag - idag, alltså -, ja, det var nån fotbollsmatch där han skulle vara med.
Jodå, det gick ju bra.
Att arbeta förmiddag innebär nästan helt andra kunder!
I vanliga fall har jag mest män eller kvinnor som kommit från respektive arbete och nu ska handla middagsmat, men en lördagförmiddag, då är det mest äldre kunder; morgonpigga tanter och farbröder och där är smålänningar som kommit från Gislaved, Jönköping eller Ljungby för att titta till sina sommarhus och där är en kvinna som har vuxit upp i Umeå och en annan kvinna som tillbringat ungdomen i Helsingborg och det blir på det hela taget en hel del småprat.
Från morgonen är det A-M i charken, Carina i mejeriet och jag själv och alla är vi där långt innan arbetstiden egentligen tar sin början. Nej, det är verkligen inte vettigt, men kanske gör vi det för att inte bli så stressade .., å, det är så härligt att kunna göra allt i lugn och ro och hinna småprata lite med varandra. Och för ovanlighetens skull har jag sällskap i fikarummet, då vid elvatiden, när Joakim har anslutit!
Klockan två är min dag över (enbart kassajobb) och jag har med mig go-fika hem och pv - som har agerat frisör och är så fin - har kaffet klart och intill oss sitter harry och nelly och hoppas att det ska falla ner nån liten räka på golvet. Det kan hända att det gör just det.
Inom loppet av tio minuter har min behå åkt av och det är så ljuvligt så det är inte sant!
Och pv berättar att han suttit i flera timmar och tittat på svt-play, ja, hela Vasaloppet i repris har han sett! Själv berättar jag om glädjen i jobbet .., hur underbart det är att känna sig trygg .., att veta hur det fungerar .., såna gånger nästan spricker hjärtat och jag säger att jag bara älskar mitt jobb!
Så många gånger har jag hört människor säga ..."ja, i värsta fall får man väl ta nåt jobb på Konsum eller Ica". Dom skulle bara veta! Så många rara kunder som man har förmånen att träffa .., fina arbetskamrater och ja, så mycket glädje, helt enkelt.
Och nu strålar solen och jag ska - innan jag går ut - ta mig an morgontidningarna.
 |
| A-M i fikarummet. |
För några dagar sedan kom ett sms från Erik på jobbet; han undrade om vi kunde byta rakt av, så där så att han skulle ta mitt eftermiddagspass och jag hans förmiddag - idag, alltså -, ja, det var nån fotbollsmatch där han skulle vara med.
Jodå, det gick ju bra.
Att arbeta förmiddag innebär nästan helt andra kunder!
I vanliga fall har jag mest män eller kvinnor som kommit från respektive arbete och nu ska handla middagsmat, men en lördagförmiddag, då är det mest äldre kunder; morgonpigga tanter och farbröder och där är smålänningar som kommit från Gislaved, Jönköping eller Ljungby för att titta till sina sommarhus och där är en kvinna som har vuxit upp i Umeå och en annan kvinna som tillbringat ungdomen i Helsingborg och det blir på det hela taget en hel del småprat.
Från morgonen är det A-M i charken, Carina i mejeriet och jag själv och alla är vi där långt innan arbetstiden egentligen tar sin början. Nej, det är verkligen inte vettigt, men kanske gör vi det för att inte bli så stressade .., å, det är så härligt att kunna göra allt i lugn och ro och hinna småprata lite med varandra. Och för ovanlighetens skull har jag sällskap i fikarummet, då vid elvatiden, när Joakim har anslutit!
Klockan två är min dag över (enbart kassajobb) och jag har med mig go-fika hem och pv - som har agerat frisör och är så fin - har kaffet klart och intill oss sitter harry och nelly och hoppas att det ska falla ner nån liten räka på golvet. Det kan hända att det gör just det.
Inom loppet av tio minuter har min behå åkt av och det är så ljuvligt så det är inte sant!
Och pv berättar att han suttit i flera timmar och tittat på svt-play, ja, hela Vasaloppet i repris har han sett! Själv berättar jag om glädjen i jobbet .., hur underbart det är att känna sig trygg .., att veta hur det fungerar .., såna gånger nästan spricker hjärtat och jag säger att jag bara älskar mitt jobb!
Så många gånger har jag hört människor säga ..."ja, i värsta fall får man väl ta nåt jobb på Konsum eller Ica". Dom skulle bara veta! Så många rara kunder som man har förmånen att träffa .., fina arbetskamrater och ja, så mycket glädje, helt enkelt.
Och nu strålar solen och jag ska - innan jag går ut - ta mig an morgontidningarna.
fredag 11 mars 2016
Dags igen ...
Det var vid åttatiden igårkväll kanske .., han satt i loppisfåtöljen mitt emot kaminen och så - plötsligt - sa han ..., "ja, nu har jag flimmer igen". Att åka in till akuten var inte att tänka på, vi hade ätit middag och då händer ju inget eftersom han ska sövas.
I vanliga fall sjunker hans puls, nu blev det tvärtom - den gick aningen snabbare - och jag kände hur den slog fyra slag och sen skuttade iväg och så började allt om igen.
Natten blev lugn.
Jag drömde att jag var gravid och låg på förlossningen, helt lugn, trots att det var trettio år sedan sist.
Och sen drömde jag om kungen och Silvia.
Det är tur att man tillhör de morgonpiggas skara, ty vid sextiden fick jag agera färdtjänst och skjutsade så in pv till sjukhuset. Solen var som en stor, härlig blodgrape och det syns verkligen inte på bilden, där den knappt syns där lite ovanför bilen .., men oj, så vackert det var!
Väl hemma igen körde jag raka spåret ner mot havet.
Att det har varit minusgrader natten mot idag, märktes tydligt.
Det f r a s a d e i gräset.
Och i motljus.
Sen hemåt ..., varmt kaffe och ostmacka .., nyhetspanelen i SVT och med en programledare som gått i pension men återvänt (jag tycker att han är så ... forcerad!) och jag tänker att min gomorron-favorit är Alexander Norén - inte visste jag att hans syster är Carolina Norén, hon som kan så mycket om melodifestivalen -.
Ja, det är förvisso mycket man inte vet här i livet.
Det var vid åttatiden igårkväll kanske .., han satt i loppisfåtöljen mitt emot kaminen och så - plötsligt - sa han ..., "ja, nu har jag flimmer igen". Att åka in till akuten var inte att tänka på, vi hade ätit middag och då händer ju inget eftersom han ska sövas.
I vanliga fall sjunker hans puls, nu blev det tvärtom - den gick aningen snabbare - och jag kände hur den slog fyra slag och sen skuttade iväg och så började allt om igen.
Natten blev lugn.
Jag drömde att jag var gravid och låg på förlossningen, helt lugn, trots att det var trettio år sedan sist.
Och sen drömde jag om kungen och Silvia.
 |
| På väg från sjukhuset ..., jag försökte fånga solen. |
Det är tur att man tillhör de morgonpiggas skara, ty vid sextiden fick jag agera färdtjänst och skjutsade så in pv till sjukhuset. Solen var som en stor, härlig blodgrape och det syns verkligen inte på bilden, där den knappt syns där lite ovanför bilen .., men oj, så vackert det var!
Väl hemma igen körde jag raka spåret ner mot havet.
Att det har varit minusgrader natten mot idag, märktes tydligt.
Det f r a s a d e i gräset.
Och i motljus.
Sen hemåt ..., varmt kaffe och ostmacka .., nyhetspanelen i SVT och med en programledare som gått i pension men återvänt (jag tycker att han är så ... forcerad!) och jag tänker att min gomorron-favorit är Alexander Norén - inte visste jag att hans syster är Carolina Norén, hon som kan så mycket om melodifestivalen -.
Ja, det är förvisso mycket man inte vet här i livet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)