Dagens fönster ...
"Hej!
På tidig söndagspromenad i Gamla Linköping. En pärla att besöka och än mer nu när det är få besökare så här dags.
Vid parkeringen finns den här butiken.
Jo, vi kan gå in där innan vi åker sa vi. Det är ju bra att handla närproducerat ;-)
Turtlan på tur."
//Tack snälla! säger jag och tänker på reklamslogans som "ta det rätta, ta cloetta!"
Det kommer man ihåg.
måndag 27 november 2017
Bäbisfabriken ....
Om titlar på olika program kan man fundera över ..., alltså tyckte jag inte att "Bäbisfabriken" lät som nånting intressant. Originaltiteln är "Motherland" och det tycker jag speglar verkligheten mycket bättre. Men v i l k e t program!!
Som tittare får vi följa livet inne på det som sägs vara världens största BB - Fabellasjukhuset i Manila på Filippinerna -. Här föds i genomsnitt sextio barn per dag och där är så trångt och sånt liv och en sån total kvinnovärld .., och när jag sent igårkväll tittade på filmen, var jag nästan förstummad.
Eget rum? Glöm det!
Här ligger kvinnorna ibland skavfötters och en bister sjuksköterska med mikrofon i handen uppmanar dom nyblivna mammorna att duscha och hålla sig fräscha, ty "annars möter er man en sexig kvinna och då är det ajöss!"
Vad handlar filmen om?
Jo, mycket om kvinnors tillvaro .., om en fattigdom som man nästan inte kan föreställa sig .., om familjeplanering - eller inte -, om traditioner och mormödras påverkan och hjälp .., om glädje, om oro ..., och tänk, inte en enda gång hör jag en kvinna som skriker när hon föder!
Filmen är gjord av Ramona Diaz och hon ser ut så här.
Fotot har jag lånat från en filmsida.
Filmen är prisbelönad och jag förstår varför.
Och jag tänkte på hur oändligt bra vi har det i vårt land .., och hur olika våra förutsättningar är.
Kanske tyckte jag att det var långt med tretton mil enkel väg till BB, då, när det begav sig, men allt är ju som bekant relativt här i livet. Jag låg på eget rum, pappan fick förstås vara med och där rådde ett lugn på avdelningen.
Sånt kan man tänka på när man tittar på filmen.
Jag rekommenderar den varmt! (minst trettiofem grader!)
Om titlar på olika program kan man fundera över ..., alltså tyckte jag inte att "Bäbisfabriken" lät som nånting intressant. Originaltiteln är "Motherland" och det tycker jag speglar verkligheten mycket bättre. Men v i l k e t program!!
Som tittare får vi följa livet inne på det som sägs vara världens största BB - Fabellasjukhuset i Manila på Filippinerna -. Här föds i genomsnitt sextio barn per dag och där är så trångt och sånt liv och en sån total kvinnovärld .., och när jag sent igårkväll tittade på filmen, var jag nästan förstummad.
Eget rum? Glöm det!
Här ligger kvinnorna ibland skavfötters och en bister sjuksköterska med mikrofon i handen uppmanar dom nyblivna mammorna att duscha och hålla sig fräscha, ty "annars möter er man en sexig kvinna och då är det ajöss!"
Vad handlar filmen om?
Jo, mycket om kvinnors tillvaro .., om en fattigdom som man nästan inte kan föreställa sig .., om familjeplanering - eller inte -, om traditioner och mormödras påverkan och hjälp .., om glädje, om oro ..., och tänk, inte en enda gång hör jag en kvinna som skriker när hon föder!
Filmen är gjord av Ramona Diaz och hon ser ut så här.
Fotot har jag lånat från en filmsida.
Filmen är prisbelönad och jag förstår varför.
Och jag tänkte på hur oändligt bra vi har det i vårt land .., och hur olika våra förutsättningar är.
Kanske tyckte jag att det var långt med tretton mil enkel väg till BB, då, när det begav sig, men allt är ju som bekant relativt här i livet. Jag låg på eget rum, pappan fick förstås vara med och där rådde ett lugn på avdelningen.
Sånt kan man tänka på när man tittar på filmen.
Jag rekommenderar den varmt! (minst trettiofem grader!)
söndag 26 november 2017
Bara så jag vet ...
Pv räknade idag ut att han har 124 arbetsdagar kvar, innan han blir friherre.
Själv har jag 114.
Då är semesterveckan i Sälen (AP och pv som ska åka nattvasan tillsammans) borträknad.
Och så måste jag lägga in om ledighet när Emil tar studenten i början av juni.
Tänk, att man kan längta så mycket och ändå älska sitt arbete över allt annat.
Pv räknade idag ut att han har 124 arbetsdagar kvar, innan han blir friherre.
Själv har jag 114.
Då är semesterveckan i Sälen (AP och pv som ska åka nattvasan tillsammans) borträknad.
Och så måste jag lägga in om ledighet när Emil tar studenten i början av juni.
Tänk, att man kan längta så mycket och ändå älska sitt arbete över allt annat.
Det bästa för Eva på Frösön ...
Hej!
En tung vecka är över. Som jag
har fixat kring mammas hemkomst från sjukhuset. Inget fungerar. En
urusel hemtjänst och en sjuk och orolig mamma. I morgon måste jag göra
omtag med distriktssköterska och biståndshandläggare.
Men just idag fick jag en fin
stund. Timmarna ute i vår f d bagarstuga var läkande. Jag tycker så
mycket om att baka tunnbröd till jul, jag är ingen hejare på det men
tycker ändå om det. Den gamla bagarstugan är en lugnande
oas i turbulenta tider.
Där finns varken el eller vatten och när dagen
började skymma tände vi ljus i de ljusstakar som har stått där ända sen
jag flyttade ut till vår f d gård ( och säkert längre än så).
En skön avslutning på veckan.
Kram Eva
Om att inte veta vad man heter ....
Natten mot idag när jag var alltför pigg för att somna, lyssnade jag till P4-dokumentär .., det handlade om detta med demens. Åååå, så mycket igenkänning!
Om någon här har en anhörig som närmar sig eller redan har stiftat bekantskap med herr eller fru Alzheimer, så är nog det här programmet intressant att lyssna till.
För mig var det i alla fall så, men jag önskar att jag hade hittat det långt innan mamma dog.
Här är länken.
Foto: Jonna Berglund. Mannen heter Staffan Olofsson. |
Natten mot idag när jag var alltför pigg för att somna, lyssnade jag till P4-dokumentär .., det handlade om detta med demens. Åååå, så mycket igenkänning!
Om någon här har en anhörig som närmar sig eller redan har stiftat bekantskap med herr eller fru Alzheimer, så är nog det här programmet intressant att lyssna till.
För mig var det i alla fall så, men jag önskar att jag hade hittat det långt innan mamma dog.
Här är länken.
Mitt eget bästa ...
Det allra, allra bästa, ja, men det var nog middagen hos friherrinnan i torsdagskväll.
Underbart god mat och så avslappnat som det bara kan bli hos riktigt goda vänner där man känner sig trygg .., där man - efter maten - kan kura ihop sig på värdinnans säng i hörnet och där ligga och titta lite på fotbollsmatch och nästan-somna, men ändå kunna följa med i småpratet mellan friherrinnan och pv. Alldeles ljuvligt var det.
Att vi igår lyckades lösa DN:s lördagskryss kändes också bra.
Liiite knepigt var det, särskilt nere i det högra hörnet, men ändå, det gick!
Och för en gångs skull fixade jag längsta ordet, det längst till vänster.
Och så promenaderna med hundarna och lilla Nelly som efter tio minuter äntligen blir pigg och börjar skutta och spralla sig! Vid lagården i Lilla Stensjö upptäcker vi en död duva. Jag räknade till ett trettiotal härom dagen; kanske är någon less på dem och tänker sig att minska antalet ..?
Eftermiddagssolen mot Stora Stensjös enorma lagård.
Så vackert!
Kapten Haddock som råkat hamna i den lilla skålen som jag köpte vid en av slussarna på väg hem från Stockholm ..., denne lille figur som jag tycker så mycket om och som brukar stå på bordet när jag dukar till gäster. Nu har han snavat över ett musselskal från Cornwall och kanske har han blivit insnärjd av spindelväv också, men jag blir ändå glad att jag hittar honom!
Men h u r hamnade han där?
Två saker till: Lilly 4 år som vinkade så försiktigt vid charkkylen när jag passerade .., ååå, sicken glädje! Och så dagens middag: torskrygg som hamnade i ugnen tillsammans med fint slantade morötter, grädde, kryddor, citron och en hel massaharicots verts brytbönor. (Kommer hädanefter alltid att benämna dem just brytbönor! När jag var yngre skrev jag honon i stället för honom med m, det är lika hopplöst med haricots verts .., jag skriver fel hela tiden ,-)
Lägg därtill ett underbart gott vitt vin till detta - Petit Chablis - så var allt fullbordat.
Tänk, så mycket som kan bli till glädje!
Enkla saker - inget märkvärdigt alls -.
Och pv säger att han nu har 120 arbetsdagar kvar tills han förvandlas till friherre.
Då ska han ta sig an den stora altanen, säger han.
Det allra, allra bästa, ja, men det var nog middagen hos friherrinnan i torsdagskväll.
Underbart god mat och så avslappnat som det bara kan bli hos riktigt goda vänner där man känner sig trygg .., där man - efter maten - kan kura ihop sig på värdinnans säng i hörnet och där ligga och titta lite på fotbollsmatch och nästan-somna, men ändå kunna följa med i småpratet mellan friherrinnan och pv. Alldeles ljuvligt var det.
Liiite knepigt var det, särskilt nere i det högra hörnet, men ändå, det gick!
Och för en gångs skull fixade jag längsta ordet, det längst till vänster.
Och så promenaderna med hundarna och lilla Nelly som efter tio minuter äntligen blir pigg och börjar skutta och spralla sig! Vid lagården i Lilla Stensjö upptäcker vi en död duva. Jag räknade till ett trettiotal härom dagen; kanske är någon less på dem och tänker sig att minska antalet ..?
Eftermiddagssolen mot Stora Stensjös enorma lagård.
Så vackert!
Kapten Haddock som råkat hamna i den lilla skålen som jag köpte vid en av slussarna på väg hem från Stockholm ..., denne lille figur som jag tycker så mycket om och som brukar stå på bordet när jag dukar till gäster. Nu har han snavat över ett musselskal från Cornwall och kanske har han blivit insnärjd av spindelväv också, men jag blir ändå glad att jag hittar honom!
Men h u r hamnade han där?
Två saker till: Lilly 4 år som vinkade så försiktigt vid charkkylen när jag passerade .., ååå, sicken glädje! Och så dagens middag: torskrygg som hamnade i ugnen tillsammans med fint slantade morötter, grädde, kryddor, citron och en hel massa
Lägg därtill ett underbart gott vitt vin till detta - Petit Chablis - så var allt fullbordat.
Tänk, så mycket som kan bli till glädje!
Enkla saker - inget märkvärdigt alls -.
Och pv säger att han nu har 120 arbetsdagar kvar tills han förvandlas till friherre.
Då ska han ta sig an den stora altanen, säger han.
Det bästa för en friherrinna ...
Det bästa denna veckan är nog ganska mycket.
Det bästa denna veckan är nog ganska mycket.
Fått upp
en ljuskrona i taket (tack Pv) som blev bara så fint.
Köpt lite härliga
stolsdynor, så nu tycker jag att det känns så skönt i mitt nya boende.
Ja, ni som följt min resa de sista månaderna ska veta en sak: friherrinnan
är på gång igen.
En Skorpion ger aldrig upp, även om jag var under
anklarna ett tag.
Nu ska jag åka och fira en väninnas son som fyller 50 år idag.
Ska bli så roligt.
Friherrinnan
Dagens fönster ...
Hej!
Här kommer ett fönster från Linköpings (hockey mm) arena som heter som ett svenskt bilmärke som inte tillverkar bilar längre. Fyra bokstäver om någon vill ha lite mer hjälp komma på namnet på det bilmärket.
Här vankas körkonsert ikväll. Tvåtusen personer i kören och femtusen i publiken. En av alla de tvåtusen i kören känner vi och det är M:s bror.
På vägen upp till vår övre läktare sektion P3 så dök det här fönstret upp.
// Turtlan
// Och tack snälla Annica! säger jag.
Här kommer ett fönster från Linköpings (hockey mm) arena som heter som ett svenskt bilmärke som inte tillverkar bilar längre. Fyra bokstäver om någon vill ha lite mer hjälp komma på namnet på det bilmärket.
Här vankas körkonsert ikväll. Tvåtusen personer i kören och femtusen i publiken. En av alla de tvåtusen i kören känner vi och det är M:s bror.
På vägen upp till vår övre läktare sektion P3 så dök det här fönstret upp.
// Turtlan
// Och tack snälla Annica! säger jag.
lördag 25 november 2017
Det bästa för Kerstin i Dalarna ...
(lifelivingitnow på instagram)
Att jag och mannen tog oss iväg till Stockholm för att se P-Floyd's konsert i Globen ♡
(lifelivingitnow på instagram)
Att jag och mannen tog oss iväg till Stockholm för att se P-Floyd's konsert i Globen ♡
Dessutom en natt på Globe Hotell med så god mat
Får
ni chansen att se P-Floyd så ta den! Pink Floyd's låtar i Falubandets
helt underbara tolkning.
Dessutom ett otroligt ljus/laserspel - så
sitt/stå gärna långt bak eller efter sidorna (långt bak).
Nu ser jag fram emot barnbarnets 2-årsdag ♡♡♡ och sen resan till Gotland ♡ Ska bara se till att kroppen samarbetar
Kramar från Kerstin i Dalarna
Och det bästa för Ulrika i Närke ...
Veckans bästa är denna lördagskväll.
God mat och sen promenad genom ett adventspyntat Örebro, allt med trevligt sällskap. Skrattmusklerna har fått ordentlig motion och smärtan, den hamnade i bakgrunden.
Veckans bästa är denna lördagskväll.
God mat och sen promenad genom ett adventspyntat Örebro, allt med trevligt sällskap. Skrattmusklerna har fått ordentlig motion och smärtan, den hamnade i bakgrunden.
På väg hem stannade vi till, klev ur bilen och tittade på stjärnhimlen länge och letade upp olika stjärnbilder.
En såå fin kväll!
Det bästa för Cecilia N ....
Det bästa var i torsdags.
Full rulle på vädret men jag höll mig på
vägen. På aftonen hade vi konfirmanderna, men bara hälften dök upp. De
berättade om en av två skolbussar som hade glidit ner i diket.
Efter konfirmanderna sov jag över hos min
kompis som bor nära istället för att jazza hemåt i natten i
snömodd/is/regn med bilen.
Fönstret är från hennes kök vid frukosten.
Det bästa för walkaboutsweden ....
(Barbro i Brämhult ....)
Hej Elisabet och alla andra deltagare!
(Barbro i Brämhult ....)
Hej Elisabet och alla andra deltagare!
Den här veckan är det väldigt lätt att hitta något att vara glad över. Flera saker faktiskt men jag skriver om den roligaste.
Yngste
sonen har nämligen sökt och fått ett nytt jobb på orten där han bor, så
nu slipper han att pendla med bil varje dag på en olycksdrabbad (och
tråkig) väg.
Nya arbetsplatsen ligger precis "runt hörnet".
Vi håller våra tummar för att han skall trivas med helt nya typer av arbetsuppgifter.
Skickar med en bild som min man tog för några veckor sedan, när vi var ute på stan och fikade med nämnda son + fästmö.
Det går framåt ...
Ååå, så härligt .., detta att man börjar få en vision av hur det kommer att bli!
Nu har vi druckit kaffe och kalasat på smörgåstårta från jobbet tillsammans med friherrinnan (som besökt Lions julmarknad i Harplinge och inhandlat några små tomtar) och Shejken.
Vinterstudion i tv.
Bästa lördagen.
Ååå, så härligt .., detta att man börjar få en vision av hur det kommer att bli!
Nu har vi druckit kaffe och kalasat på smörgåstårta från jobbet tillsammans med friherrinnan (som besökt Lions julmarknad i Harplinge och inhandlat några små tomtar) och Shejken.
Vinterstudion i tv.
Bästa lördagen.
Ett tips ...
Europapodden avsnitt 43 handlar enbart om det tyska valet.
Hur intressant som helst!
Här en länk till den som vill lyssna.
Jag låg under täcket och höll mig vaken genom hela programmet, lycklig över P1 och att få leva i en tid när poddar finns.
Europapodden avsnitt 43 handlar enbart om det tyska valet.
Hur intressant som helst!
Här en länk till den som vill lyssna.
Jag låg under täcket och höll mig vaken genom hela programmet, lycklig över P1 och att få leva i en tid när poddar finns.
Ledig lördag ...
Lugn och ro.
Stillhet.
Men inte för pv som redan vid halv åtta var igång ute i altanbygget - det är väggpanelen som ska upp -. Jag hör hur det sågas och harry är puttrig; vill absolut vara husse i hasorna mest hela tiden, men får nu vara inne hos matte.
Kanske hinner han en hel del idag?
Redan nu, när jag skriver det här, har brädorna tagit sig en bra bit upp mot taket.
Full fart på jobbet igårkväll och postnordschauffören log och sa att ja, ja .., jag förstår om ni känner stress inför veckan som kommer, med alla Black-Friday-beställningar på nätet och känner vi så, kan man ju ana hur chaufförerna har det. Detta vanvettiga köpvansinne!!
Arbetade tillsammans med Cornelia som tillbringat två veckor i USA hos sin syster Josefine, som för övrigt också har arbetat i affären, men nu studerar ett år over there. Cornelia var solbränd och så fin och tillsammans med chefen och Brooks (vars far för övrigt bor i USA och som nästan har det som hemmaplan) blev det en del surr om hur resan varit.
För mig är det eviga eländet med dricks jämt och ständigt, ja, det är en starkt bidragande orsak till att jag inte upplever nåt sug att åka västerut, men såväl chefen som Brooks och Cornelia känner det helt annorlunda, ja, frånsett dricksen då och att det är dyrt att gå ut och äta; rejält dyrt.
Bäst igår var ändå lillflickan Lilly, snart fyra år, som stod vid mejerikylen med sin mamma och när jag kom och skulle gå in på lagret, tittade hon fram lite försynt och vinkade så där som drottningen gör, lite försiktigt och fint. Jag trodde att jag skulle gå sönder av glädje! Dessa underbara småttingar som förgyller ens tillvaro!
Sämst igår .., det var vittnesmålet från mannen i kassan som stod i kö och vi kommenterade löpsedlarna som alla handlade om #metoo och mannen, som har arbetat i hamnen, han berättade om en kvinnosyn som var under all kritik.
"När jag en gång lärde en ung kvinna som börjat hos oss att köra truck, var det första arbetskamraterna frågade om .., ja, det var om jag fått ligga med henne!" sa mannen.
Ungefär så var det igår.
Lugn och ro.
Stillhet.
Kanske hinner han en hel del idag?
Redan nu, när jag skriver det här, har brädorna tagit sig en bra bit upp mot taket.
Full fart på jobbet igårkväll och postnordschauffören log och sa att ja, ja .., jag förstår om ni känner stress inför veckan som kommer, med alla Black-Friday-beställningar på nätet och känner vi så, kan man ju ana hur chaufförerna har det. Detta vanvettiga köpvansinne!!
Arbetade tillsammans med Cornelia som tillbringat två veckor i USA hos sin syster Josefine, som för övrigt också har arbetat i affären, men nu studerar ett år over there. Cornelia var solbränd och så fin och tillsammans med chefen och Brooks (vars far för övrigt bor i USA och som nästan har det som hemmaplan) blev det en del surr om hur resan varit.
För mig är det eviga eländet med dricks jämt och ständigt, ja, det är en starkt bidragande orsak till att jag inte upplever nåt sug att åka västerut, men såväl chefen som Brooks och Cornelia känner det helt annorlunda, ja, frånsett dricksen då och att det är dyrt att gå ut och äta; rejält dyrt.
Bäst igår var ändå lillflickan Lilly, snart fyra år, som stod vid mejerikylen med sin mamma och när jag kom och skulle gå in på lagret, tittade hon fram lite försynt och vinkade så där som drottningen gör, lite försiktigt och fint. Jag trodde att jag skulle gå sönder av glädje! Dessa underbara småttingar som förgyller ens tillvaro!
Sämst igår .., det var vittnesmålet från mannen i kassan som stod i kö och vi kommenterade löpsedlarna som alla handlade om #metoo och mannen, som har arbetat i hamnen, han berättade om en kvinnosyn som var under all kritik.
"När jag en gång lärde en ung kvinna som börjat hos oss att köra truck, var det första arbetskamraterna frågade om .., ja, det var om jag fått ligga med henne!" sa mannen.
Ungefär så var det igår.
fredag 24 november 2017
En fredag ...
... inhandlas en likadan hundbädd som den friherrinnans Shejken hade och där Nelly sov rakt av i tre timmar, utan att så mycket som titta upp.
Harry är helnöjd!
"Tack matte, den skönaste bädd jag någonsin haft .., vad då, Nelly ..., hon kan väl sova på golvet!"
Och precis när jag har parkerat bilen upptäcker jag sommargrannen Britt som bara vill önska trevlig helg. Finaste Britt! Och jag ler när jag ser lockarna i hennes hår.
Och på familjechatten är det hundar, hästar och en knäopererad pappa som kommer upp i flödet.
Charlie är ute och busar med en kompis!
Och någon annan skriver att hon älskar ljudet av klapprande hovar.
Nu blir det promenad med hundarna och därefter jobb - ikväll med underbara Cornelia - och sen stundar ledig helg! (Och renbäddad säng .., finns det nåt härligare!)
... inhandlas en likadan hundbädd som den friherrinnans Shejken hade och där Nelly sov rakt av i tre timmar, utan att så mycket som titta upp.
Harry är helnöjd!
"Tack matte, den skönaste bädd jag någonsin haft .., vad då, Nelly ..., hon kan väl sova på golvet!"
Och precis när jag har parkerat bilen upptäcker jag sommargrannen Britt som bara vill önska trevlig helg. Finaste Britt! Och jag ler när jag ser lockarna i hennes hår.
Och på familjechatten är det hundar, hästar och en knäopererad pappa som kommer upp i flödet.
Charlie är ute och busar med en kompis!
Och någon annan skriver att hon älskar ljudet av klapprande hovar.
Nu blir det promenad med hundarna och därefter jobb - ikväll med underbara Cornelia - och sen stundar ledig helg! (Och renbäddad säng .., finns det nåt härligare!)
Gamla Vägen ...
Igår vid sextiden blev det middag hos friherrinnan i hennes nya boende.
Ååå, där är så fint!
Högt i tak på halva delen, sovloft på ena och hiskeligt brant trappa som fordrar god balans, frihet från yrsel, höjdskräck eller större alkoholintag, ja, där kan man lätt slå ihjäl sig, även om det finns ett räcke att hålla sig i.
Middagen var - som alltid när Lena bjuder - delikat!
Lammstek i skivor, potatisgratäng, sallad, inlagd gurka (sååå god!), haricots verts, samt ett gott glas rött vin, till den som inte körde bilen. Och så ett par timmars prat och tittande på fotboll - Östersund som spelade - och jag var så trött och sträckte ut på den breda sängen och låg sedan där och lyssnade till pv och friherrinans surr och pratet från tv:n .., och jag kände mig ungefär som förr i världen, när mina bra mycket äldre systrar kom hem och satt och samtalade i ena rummet och jag kunde höra dem, men bara så där diffust, men hur tryggt var det inte!
Det där har följt mig hela livet.
Jag är verkligen en sån som gärna sitter i soffhörnet och tittar på - eller lyssnar -.
Betydligt mer en iakttagare än en deltagare.
Sånt har jag tyckt känts skämmigt, men med stigande ålder inser jag att .., ja, människor är olika, så är det bara.
Inte på jobbet, där är det tvärtom, men för övrigt är det så.
Nu ska jag strax hämta upp ovan nämnda friherrinna för en tur till Flygstaden, men först förbi affären där jag glömde min plånbok igår. Sist av allt till Matöppet i Slöinge där ett paket ligger och väntar.
Igår vid sextiden blev det middag hos friherrinnan i hennes nya boende.
Ååå, där är så fint!
Högt i tak på halva delen, sovloft på ena och hiskeligt brant trappa som fordrar god balans, frihet från yrsel, höjdskräck eller större alkoholintag, ja, där kan man lätt slå ihjäl sig, även om det finns ett räcke att hålla sig i.
Middagen var - som alltid när Lena bjuder - delikat!
Lammstek i skivor, potatisgratäng, sallad, inlagd gurka (sååå god!), haricots verts, samt ett gott glas rött vin, till den som inte körde bilen. Och så ett par timmars prat och tittande på fotboll - Östersund som spelade - och jag var så trött och sträckte ut på den breda sängen och låg sedan där och lyssnade till pv och friherrinans surr och pratet från tv:n .., och jag kände mig ungefär som förr i världen, när mina bra mycket äldre systrar kom hem och satt och samtalade i ena rummet och jag kunde höra dem, men bara så där diffust, men hur tryggt var det inte!
Det där har följt mig hela livet.
Jag är verkligen en sån som gärna sitter i soffhörnet och tittar på - eller lyssnar -.
Betydligt mer en iakttagare än en deltagare.
Sånt har jag tyckt känts skämmigt, men med stigande ålder inser jag att .., ja, människor är olika, så är det bara.
Inte på jobbet, där är det tvärtom, men för övrigt är det så.
Nu ska jag strax hämta upp ovan nämnda friherrinna för en tur till Flygstaden, men först förbi affären där jag glömde min plånbok igår. Sist av allt till Matöppet i Slöinge där ett paket ligger och väntar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)