Vilken glädje!!! 

RADIO Sveriges Radios "Naturmorgon" kommer att sända ett åtta timmar långt specialprogram med fågelsång från Sverige och världen. "Fågelsångsnatten" äger rum den 3 maj och tar sin början i Australien när solen gått upp där och avslutas när klockan närmar sig 08 på morgonen i Sverige.

20 länder kommer att direktsända fågelsången och i Sverige blir det nedslag på fyra olika ställen: en småländsk lövskog, en myr i en barrskog i Dalarna, Landgrens holme i Skanör och en ännu okänd plats. Sändningen ingår i "Dawn chorus", ett internationellt radiosamarbete där man följer solens uppgång runt jorden.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall finns på plats i Småland tillsammans med fågelexperten och ekologiprofessorn Susann Åkesson.

"Det här kan bli en stor upplevelse både för den som vill lära sig känna igen en och annan ny röst i fågelkören, och för den som bara vill njuta av det kanske bästa ljud som finns: fågelsång," säger Mats Ottosson i ett pressmeddelande.

Och så ett adventsfönster ...

Fönsterbilder som kommer via messenger, har en tendens att ibland bli bortglömda.
Så blev det med den här.

Det här fönstret med dom underbara fredskallorna och den rejäla stjärnan, den kom från Uppsala och från Babsan och den anlände till landet Halland den tjugosjunde november 2019.

Till mitt försvar kan jag ju säga att det i efterdyningarna av brösteländet, kanske var det därför det blev liggande. Men nu!!

Tack Babsan och trevlig advent och God Jul till er alla!

En annan dag ...

Idag känns det bättre,
Helt ärligt tror jag att jag aldrig i mitt liv har blivit så upprörd som igårkväll när vi tittade på nyheterna och hörde om ungdomsrånen. Jag var r a s a n d e! Och jag gick ut i köket och sa dom fulaste ord jag kunde komma på och jag sa till pv att "jag skulle önska att vi hade en boxningsboll"; en sån man kan slå på för att avreagera sig, men det har vi inte.
Skulle det ha hjälpt?
Ja, för stunden.
Att få rasa ut på det viset - om än bara med ord - hjälpte.
Men i längden .., inte det minsta förstås!

Här berättar en ung kille om hur det kan vara.

Och här berättar en "ungdomsutredare" om sånt jag inte visste när det gäller rån.

I längden måste vi förändra samhället och det ska börja från tidig ålder - att fostra våra barn - alltså.
Och ungdomar som inte har vuxit upp här och som beter sig så här illa, ja, på nåt sätt måste ju samhället markera  r e j ä l t, att så här får det inte gå till.

Pv berättar ibland om elever som bara sitter av tiden på lektionerna (gymnasiet), totalt ointresserade och som blir våldsamt upprörda när betyget blir icke-godkänt.
Jag var minsann inget snille i matte och vi var många som inte hoppade av glädje när vi såg att det var dubbeltimme i det ämnet, men inte satt vi och glodde rakt fram inte.

Och varför tänker jag på just detta, med lektionerna?
Jo, för att olika intervjuade politiker nämnde detta att vi måste få alla att gå i skolan.
Tala bara om för mig  h u r.
En gång i världen krävdes inte högskola för att få ett arbete, inte ens studentexamen, men det vet vi ju att det är helt andra tider nu.

Hur tvingar man elever att gå till skolan?
Hur lockar man ungdomar till läxläsning och prov, om man i stället kan tjäna flera tusen kronor  per vecka för att bli kurir och leverera narkotika, ungefär som en brevbärare?
Ja, jag har verkligen inte svaret.

Nåja.
Efter raseriutbrottet somnade jag och sov gott, ända fram till fyratiden.
Lyssnade till Europapodden som jag ju tycker är såååå bra .., och så reprisen av "Ring P1", vilket också var intressant. Och senare, på förmiddagen., en sväng till Sonja .., fika vid hennes köksbord där det alltid ligger lika mycket papper och tidningar som på bordet där vi har vårt tangentbord.

Därefter förbi friherrinnan där jag lämnade av Spelbilagan från igår (hon använder den när hon filurar på lördagens V75:a) och där, i hennes lilla rabatt, upptäckte jag en gullviva som börjat blomma och påskliljorna bara väntar på lite sol .., det är ju helt sanslöst!

På hemväg lyssnade jag till dagens debatt i riksdagen - jag tror att det handlade om vårt förhållande till andra länder - och upptäckte en kvinnlig politiker som jag verkligen tyckte hade vettiga synpunkter. Hon skrädde inte orden när det t.ex gällde Kinas mästrande mot andra stater vilka mopsar sig. Kerstin Lundgren (C) var namnet.
Vår utrikesminister -  Ann Linde (s) - har jag alltid gillat.

Och sen .., bara en skön dag.
Promenad nere vid havet .., - flera promenader! - solen som strålade .., iskall vind.
Fortfarande solsken.
Ja, ja.
Det är väl så här livet är.

Och från Malmö kommer härliga bilder med lillkillen som motiv. Hans farfar är för dagen barnvakt och har tagit ut den lille på promenad i vagnen .., dom har stannat till vid hundrastgården och så smart, det är ju precis lika intressant som kyrkans barntimme och tänk, skator och kajor fanns där också!
Heja farfar!!

Dagens fönster ....

... fångades av en madame som bor i ett gult hus på en kulle, allt ut i landet Halland.

Fönstret finns på Halmstad slott.

Här kan man få lite historia om slottet - ett slott som från början tillhörde Danmark - där bland annat Drottning Kristina övernattat år 1654, då, när hon abdikerat från den svenska tronen och var på väg till Rom.

Själv tycker jag att slottet är otroligt vackert i all sin enkelhet.

Och så ...

... blev det tre timmars jobb, från fem till åtta.

Jättetrevligt!
Glada, goa arbetskamrater .., Emma som tog jättekön med postärenden och jag själv kassan (men nu kan jag det här med Schenker och DHL och hur det fungerar, det är faktiskt enklare än Postnord) och rara kunder och, ja, det var kul.

Kom hem till pv och en glad Harry.
Nåja, pv var också glad.

Tittade på Aktuellt som ikväll handlade väldigt mycket om pojkgäng som rånar andra ungdomar.
Förnedrar, hotar, misshandlar och ibland urinerar i offrets mun.

Efteråt kände jag sån ilska och frustration så jag nästan skrek rakt ut i köket!!

Jag blir helt enkelt deprimerad.
H u r  ska samhället - vi människor - få nån ordning på detta?
Var börjar vi?

Tack hedgrenskan för pratutbytet om det här ikväll, om än med bokstäver.

Älskar Bokbörsen  .... 

.. för möjligheten att hitta begagnade (men ofta i skick som nya) böcker till lågt pris.

Men idag lurade jag mig själv.
Den här i pocketupplaga hade blivit ännu billigare om jag köpt den hos Adlibris pocket.

Nåja, nu vet jag till nästa gång.

Undrar också om någon som läser här säljer sina böcker på Bokbörsen?
Du, Rexxie?

(De böcker jag fått har alla förpackats på nästan e x a k t  samma sätt. Tänkte kanske att det finns några stadgar när det gäller sånt?)

"Tom kassa betalar inga räkningar ...."

I en kommentar till ett inlägg från igår, skriver Cecilia N så här:

"Och igårkväll (söndag alltså) fastnade jag framför Kunskapskanalen och en dokumentär om en gammal man i Nederländerna som hade en grönsaksaffär som han inte kunde få för sig att ge upp trots att hans kropp gjort det.
Då tänkte jag på dig. Den här skulle du ha gillat."

Cecilia kunde inte ha haft mer rätt! Tack för tipset! 
Vilken helt  u n d e r b a r   film! 

Så här lyder programbeskrivningen: Ett rörande porträtt av Hollands äldste grönsakshandlare och hans fru som har lagt ner sin själ i att driva sin butik under sextiofem år och som inte vill höra talas om att sluta. Butiken betyder allt för Adrie och trots att han har svårt för att gå, jobbar han mer än fjorton timmar om dagen, alla veckans dagar. Någon semester har han och hans fru Francien inte haft sedan 1950-talet. Hur länge ska han orka fortsätta med sitt livsverk? 

Och jag kände igen mig i så mycket.
Det påminde lite om dom tretton åren på lilla Fridhems Livs, som ibland nästan kändes som min egen butik. Mer än en gång ringde kunder hem till Bjäresjö och sa att "Hallå, det är ingen som har öppnat affären .., nånting måste ha hänt?" och jag fick kasta mig i bilen, svänga förbi den som försovit sig, få butiksnycklar utslängda genom en balkong och så iväg till affären för att öppna och ta in bröd som Möllers ställt i en kartong där utanför .., ja, allt sånt.  Detta hände framför allt under det sista året, då butiksledningen kanske inte var den bästa.
Men å, vilken personlig butik att arbeta i. 

Min morfar och mormor var under en period handlare i Dikanäs och kanske går affärsgener i arv?
Min mamma trodde inte på att bara ösa in pengar till behövande i Bolivia, utan ordnade så att kvinnor - med hjälp av kaktusfibrer - kunde göra allt från hängmattor till väskor och korgar och så hjälpte mamma till med försäljningen och på så sätt blev kvinnorna självförsörjande. 
Och  s o m   jag lekte affär när jag var liten! 

Hur som haver: det här blev i alla fall en på alla sätt och vis intressant dokumentär - och även en resa bakåt i tiden -. Har ni tid över - Anne i Mantorp och Bente i Norge, ni skulle nog tycka om den -, se den!
Här är länken.

Dagens fönster ....

.... kom i färg, men fick bli i svartvitt .., fångades i Vasastan av Elisabeth som bor på Söder (hon är född i Norrbotten)  och det var när hon väntade på sonen som hon resolut tog fram håven.

Tack! säger jag.
Och  t ä n k, så vackra hus det byggdes förr i tiden!

Summering ...

Jo, jag vet, jag har berättat om det, hur jag vid läggdags ställer fönstret på vid gavel och så står jag där och tittar ut i mörka kvällen och så blir det en slags summering över dagen som varit.
Ett slags tack.
Den skillnaden märker jag tydligt - jag tar verkligen inte livet för givet - trots att min bröstoperation inte visade på några farligheter.
Och jag har aldrig tagit livet för givet, men än mindre nu.
Kanske - eller troligen - kommer den här känslan att försvinna?
Att allt blir som vanligt igen.

Det här, att skriv en slags dagbok i bloggform, fyller samma funktion.

Vad har då dagen bjudit på, förutom resterna av stormen Ciara?
Jo, en natt med dålig sömn då jag till slut valde att titta på ett program som verkligen fångade mig.

Jo, det här.
Så fantastiskt intressant! Nu hoppade jag in på sista avsnittet, nja, jag får nog börja från början.
Jättebra uppläsarröst .., nog tillhör den väl Claes Aronsson, han som driver Europapodden?
Ikväll ska jag fortsätta lyssnandet.
Baklänges.

Vid tvåtiden tar jag bilen och bestämmer mig för att köra till Sonja i Harplinge.
Stannar till i Steninge, just nedanför Skepparstugan där vi sommartid brukar sitta och njuta av räkfrossa. Nu är det bara en enda bil på parkeringen och det är den jag kör .., och stranden är förstås helt öde och havet i uppror.
Kanske är det efterdyningarna av stormen Ciara?
När vi har varit ute med båten pratar pv ibland om "gammal sjö" .., han är - i mina ögon - duktig på att läsa av havets rörelser.

Några sommarstugor klamrar sig fast vid hällarna och jag kan tänka mig hur det är att sitta där på den lilla verandan och titta ut över ett vresigt hav. Från det här tämligen oansenliga huset är det inte långt till vattnet. Femtio meter, kanske?

Sen åker jag till Sonja.
Jag har med en baguette från Börjes konditori i Harplinge (den ska vi komma att dela på) och Sonja har fixat kaffe och så sitter vi runt matsalsbordet och fikar tillsammans. Och pratar och pratar och pratar. En liten flaska mandelolja har fått göra mig sällskap och efter fikat slår vi oss ned i skinnsoffan vars dynor alltid glider iväg ., och jag hämtar en rosa handduk som jag lägger under Sonjas arm och så masserar jag först hennes högra och därefter hennes vänstra arm.
Jag känner hur hon slappnar av.
Hennes hud är så len.

Och hon berättar om sin uppväxt ., om huset som liksom hade så hög grund, så där så att det blev som ett rum där under och där brukade Sonja och hennes kamrat bjuda på låtsas-kaffe.

Bilden togs för något år tillbaka.

"En gång bjöd vi min far på "fyllekalas" där i vår "grotta", fast vi hade förstås ingen aning om vad ett fyllekalas var, men vi hade väl hört någon berätta om ett sånt ...", säger Sonja och skrattar gott.
Eller .., hon skrattar lite i alla fall.

Och vi pratar om min mamma .., och om då, när jag blev ensamseglare .., ja, om allt möjligt.
Vi pratar också om Gösta och när han och Sonja skulle flytta från Haverdal till Halmstad.
Om oron.
Om Sonja son ville bli kvar och Gösta som  p r o m p t  ville vidare.
Sånt.

I morgon är det tisdag.
Europapodd och inget annat planerat.
Pv är hemkommen från körövningen .., jag har pratat med sonen som har köpt nytt objektiv till sin kamera och tar så fina bilder. Han är bra på att fånga stämningar och känslor.

Och nu är klockan halv elva.
Over and out.

Ps: Ett annat intressant program visades i SVT2 - det var Vetenskapens Värld - som ikväll handlade om skogsbränder. Ds.

I Söndrum ....

Det händer alltmer ofta att jag ler lite för mig själv och tänker att .., jaha, nu börjar jag bli som min f.d. svägerska - eller andra i samma sits -, dvs, som pensionär blir ett besök hos tandläkaren eller frisörskan ett  p r o j e k t.  Om detta har Sven i Luleå skrivit helt underbart, ska leta fram länken!

Nu är det måndagmorgon och jag har tid hos tandhygienisten, men först skjutsar jag in pv till Sannarpsgymnasiet. Mycket trafik .., köer, det gäller att ligga i rätt fil. Kommer fram till folktandvården nästan en halvtimme för tidigt, men hellre det.

Inne i receptionen ringer telefonen oavbrutet.
"Välkommen till folktandvården i Söndrum, det är ...", och så namnet.
Om och om igen.
Det är knappt att dom hinner tacka för det ena samtalet, så ringer det igen.
"Det är för att det har varit helg .., nån har bitit sönder en tand eller haft tandvärk och så är det ju förstås återbuden ..", säger en av kvinnorna som tar emot samtalen.
Ja, jag frågar.

Bläddrar lite i Hallandsposten, allt medan en tandsköterska undrar var "Eva" håller hus?
Ja, säg det. Kanske har hon försovit sig. Eller ångrat sig.

Hittar en annan tidning. Oj då, det här borde man förstås läsa.
Så det gör jag.

Det är mycket man ska tänka på om man vill vara en modern farmor.
Så jag läser vidare.
Punkt 7 stämmer till eftertanke.
Och sköterskan frågar återigen efter "Eva".

Nej, i väntrummet sitter - förutom jag själv - bara en smal mamma med sin dotter; dom spelar Fia med knuff på ett stooort Fia-bräde med lika stora tärningar, men hinner knappt börja, förrän flickan blir inropad.
Mamman pekar på glasskåpet där olika produkter visas och hur mycket socker varje vara innehåller. Fyra Marie-kex motsvarar 1 sockerbit.
Sempers frukt-smothie 5 sockerbitar.

Till höger om mig finns en bokhylla med tre hyllor på vardera sidan.
Damtidningar för sig .., Golf, - och motortidningar för sig.
På en hylla ligger Kalle Anka och Hälge och liknande lektyr.
Längst ner tidningar för tonåringar .., t.ex. Julia.
Man kan fundera på om det är landstinget som bekostar alla prenumerationer; det måste ju bli hur mycket pengar som helst!?

Sen blir det min tur.
Tandhygienisten är en vänlig själ som talar med så mild röst, så där så man knappt hör vad hon säger. Hon har lockigt mörkt hår, är oändligt rar och tycks så lugn, men när hon börjar fara runt med ultraljudsapparaten för att ta bort tandsten, då är det som om hon kör en racerbil, hej, vad det går!!

Lite hinner vi prata efteråt.
Hon frågar vad jag arbetar med?
Ja, just ja .., i butik, så var det, men inte nu längre.

Och om hon inte hade arbetat som tandhygienist?
"Tjaaa .., i mitt hemland var jag ekonom, men här .., ja, jag skulle nog ha läst juridik",säger hon.
Hennes mamma var hemmafru och pappan juvelerare.

Sen är det över.
Jag är ovanligt lite röd om kinderna ..., betalar femhundra kronor och tackar för mig.
Harry i baksätet.
Jag ringer Sonja och säger att jag kommer och hälsar på henne senare idag och jag håller fikabröd.
"Så du kommer då ...?" frågar Sonja och jag lovar.
Påminner mig själv att inte glömma lavendeloljan .., lite massage på Sonjas rygg kanske kan göra gott .., kan få henne att slappna av lite?

Kör hemåt.
Av blåsten - eller stormen - som skulle komma, märkte vi i Stensjö just ingenting.
En omkullblåst trädgårdsstol, det var allt.
Och nu hemma.

Så var det ju länken till Sven i Luleå, men jag kan inte länka hos honom - så jag får tipsa i stället.
Först ett avsnitt som är helt ljuvligt och har rubriken "Om att bjuda på middag".
Det är bara att skrolla ned på hans sida.
Och den 17:e april skrev han lite om just det jag tänkte på .., när man lämnar yrkeslivet.
Rubriken är "Hur känns det?".
Jo, tack Sven .., det känns underbart!



Och medan jag har suttit här och skrivit, är detta vad jag lyssnat till.

Dagens fönster ....

"Här kommer en bild från taket i den moderna sjukhusentrén på Norrtälje sjukhus. Här bor vi ju i skärgårdsmiljö så man undrar om detta är hummertinor? Eller något annat maritimt? Fritt fram för spekulation! Och fönster finns det i bakgrunden."

Så skriver fönsterfångerskan, som i det här fallet var Monet.

Tack! säger jag.
Läckert var det.

Och så blev det söndag ....

Och det blir en aning seeeg morgon, men jag får skylla mig själv .., ty när pv igårkväll gick i säng, då stannade jag kvar och låg på soffan Ektorp och tittade på dom två avsnitten av brittiska serien "Erkännandet".
Pv har pratat om dem i lyriska ordalag, men av någon anledning har det aldrig blivit av för mig att titta, förrän nu. Jo, det var bra.
Och som alltid när det gäller brittiska serier - suveräna skådespelare -!

Vaknade vid fyratiden. Underliga drömmar igen. Ett hus som brinner ., en kvinna som ringer ett samtal till Stefan Löfven. Sånt. Ligger kvar länge i sängen. Lyssnar till P1 och Vetenskapsradion som tar upp detta med bränderna i Australien och vad det gör med djurlivet och därefter Söndagsintervjun, idag med Tiina Rosenberg, en av grundarna till Feministiskt Initiativ.

Nej, jag har ingen särskild relation till vare sig Tiina Rosenberg eller Fi, men valde att lyssna ändå.
Betecknar jag mig som feminist? Jag vet inte .., har dessutom svårt att placera mig själv i ett fack, det skulle väl i så fall vara "De veligas fack". Och vad är motsatsen till att vara feminist?
Jag frågar pv.
"Ja, det skulle vara väl manschauvinist, men det är ju ju inte .., du är ju verkligen feminist!" säger han.
Jaså?
Jag vet inte om jag håller med om den saken, det beror väl på vad man lägger i det ordet.

Gunnar i Jämtland brukar säga att jag är vänsterpartist utan att veta om det - jag ler när jag skriver dom raderna - nej, jag vill inte hamna i något partifack. Jag har i många år röstat på Folkpartiet/Liberalerna, ja, även på Centern, någon gång på (s) men så värst liberal vet jag inte om jag är; i mångt och mycket är jag tämligen konservativ. Kan man vara allt på en gång?
Sånt kan man fundera på.

Kom ner till kaffe och ett kokt ägg .., och repris av Svenska Nyheter hos SVT. Ibland tycker jag att programmet är väl tramsigt, men så icke idag. Bland annat handlade det om tvångsgifte och könsstympning och hur vårt samhälle inte reagerar. Eller. inte reagerar tillräckligt. Sevärt, tycker jag.
Här är en länk till programmet (och Mp och V sjönk lite i min aktning efter att ha tittat klart).

För övrigt?
Det är väl ikväll stormen ska komma och jag kan redan nu se hur grannens något vingliga
björk vajar för vinden .., och pv sitter i gästrummet och övar inför körövningen; en extra-övning då det blir konsert, ja, när är det nu, jo, den 22:a i trakten av Ängelholm, säger han och så ytterligare en konsert därefter.
Såväl fredagens som gårdagens korsord i DN klarade vi av (om än med visst besvär)  och det kan nog bli en skön söndag det här. Röjde i uterummet igår och ska ta mig an halvskruttiga pelargonior i morgon.

Ser ni den hjärtformade stenen på bilden?

Den låg på stranden, då, när sonen, lillkillen och jag själv vandrade mot Måkläppen i strålande solsken. Jag tänkte, när jag plockade upp stenen och stoppade den i anoraksfickan, att den ska få påminna mig om den där ljuvliga tillsammansdagen.



Och detta är vad jag lyssnar till.
Jag  ä l s k a r  trummor!
Minns en kväll på ett torg i Malmö när ett sällskap ungdomar i  t i m m a r  spelade trummor på det här viset. Det var inget annat än ..., ja, helt ljuvligt!

Dagens fönster ...

Vad passar bättre på en söndag, än fönster från Frälsningsarméns lokal i St Albans i England?
Just det. Jag tycker om Frälsningsarmén med all hjälpverksamhet och glad och sprallig musik är det också.

Och annannan - som tog bilden - var det inte i St Albans du besökte en bokhandel som jag lyckades hitta via google maps? Jo, det tror jag. Waterstones? Kan det ha varit den? Eller är jag helt ute och seglar?

I vilket fall som helst: tack!

Kväller och tankar hit och dit ...

I dag började pv tapetsera .., ja, ni vet, den där fågeltapeten som jag föll pladask för.
Först tänkte vi sängkammaren, men nej, sen tänkte vi (jag) väggen upp till hallen, men när han fått upp den första våden och vi krånglat med våden ., ja, då tänkte jag att nej, det blir inte bra.

Jag sa till pv att jag betalar dom tre rullarna - om vi inte kan lämna tillbaka dem - det får räcka med en vägg med småfåglar, resten får bli väv som vi målat.

Sorry, små fåglar .., ni får inte så många kamrater som ni kanske hoppats på, ni får allt roa er själva. Nåja, vi får se hur det blir.

För övrigt har det varit en vilsam helg.
Lite tvätt som torkat ute i vinden .., jag stekte fisk till middag .. Eckes Britt tittade in och frågade om pv är intresserad av att ta vara på fyra (!!) sängar som dom inte ska behålla, ja, nu under ombyggnaden och han tackade till min förskräckelse "ja".
Det blir ved förstås, men innan dess.

Och mejl kommer från dom som befinner sig utomlands och badar i ett hav som är grönturkosfärgat och hela familjen är samlad och det tycks ha varit som i paradiset. Mest kommer bilder på hundar som springer på stranden, eller leker och jagar andra hundar och ibland bilder när någon familjemedlem sitter i en solstol och med ena handen klappar någon hund som lagt sig vid sidan om.

Och vet man att mottagaren av meddelandet tycker om fåglar, då kommer en bild på just en sån som har byggt ett bo i nånting som hänger ute på altanen.

Och så kan jag meddela att jag nu har köpt biljett till Konstmuseet i Köpenhamn, där det då pågår en utställning med verk av Anna Ancher. Det är på fredagen jag tar tåget till Malmö och därefter vidare till Köpenhamn. Härligt!

Men nu väntar pv på datorn .., han har tittat på en spännande serie hos SVT - "Erkännandet" - och nu tänker han titta om den finns på play. Det blev tydligen brått att se slutet.
Själv gör jag natt.
Tittade på Melodifestivalen så där vid sidan om.
Om jag skulle ha röstat .., hade jag nog valt Anna Bergendahl och Mendez, alternativt killen som gick vidare .. han hade en speciell röst.
Men bäst av alla tycker jag att en av programledarna är, nämligen Linnéa Henriksson, för övrigt från Halmstad. Lite till. Fick ikväll veta att fenomenala skidåkerskan Linn Svahn kommer från Lycksele och att Moa Lundgren har släkt i Ytterberg, bara några kilometer från Malå. (Även hon skidåkerska).
Ja, nu får det vara nog.

Lätt att komma ihåg ...

Bad att få ett nytt lösenord på sidan där jag just då höll hus.
Jodå, det fick jag.

ZYNGHGEOUT282020153041

Nu har jag automatisk inloggning.

Lördagmorgon ....

Och jag vaknar av drömmar som är helt sanslösa och ingen ordning får jag på dem.
Ofta ser jag nåt slags samband mellan det som händer i drömmarna och det jag funderar på - eller är med om - i vardagen, men inte den  här gången.

Det är mulet ute.
Grått.
Det varnas för stormvindar i byarna och pv ska åka till Skallkroken och plocka ner presenningen över båten, annars är väl risken att den går i bitar och vi måste också ordna med växthuset där ett fönster dråsat i backen, det hålet måste tätas på nåt vis innan den värsta blåsten kommer från väster.

Plötsligt ser jag en bil på vår uppfart.
Det är mannen som har hästarna på andra sidan vägen; det var hans hästar som var ute och irrade omkring på Kustvägen häromkvällen och nu vill Erland tacka pv för hjälpen. På frågan om hur hästarna tagit sig ut, får vi veta att någon helt enkelt har släppt ut dem.
Vilka totalt kompletta idioter det finns!!
När pv upptäckte hästarna sprang dom dels på vägen där vi bor, men även ute på Kustvägen .., och trots att pv viftade med sin ficklampa för att få bilar att sakta ner, fanns det nån som bara gasade på och som såklart fick tvärbromsa för att inte krocka med hästarna!

Men det finns också sånt som gör en glad.
Igår, t.ex., en intervju med mr David Abel och hans hustru vilka befinner sig på en kryssning och utanför Japan upptäcks det att delar av passagerna visar tecken på att vara smittade av coronaviruset.

Nu sitter semestersugna resenärer i karantän i sina hytter och det är då David Abel - som uppenbarligen är en handlingens man - lägger ut en film på youtube och han är bara så underbar!
Ja, det är frun också.
Hur geschwindt som helst berättar han om tillvaron i hytten och han gör det med sån glimt i ögat.

Och rent förfärligt var det ju att den kinesiske läkaren Li Wenliang, han som larmade om coronaviruset, blev tagen i örat av högre instanser, då han ansågs sprida falska rykten.
Doktor Wenliang blev själv smittad och nu är han död.

Sååå ledsamt!

Dagens fönster ....

Titta, vilken vacker byggnad! 

Det är även den här gången min namne Elisabeth på Söder i Stockholm som fångat en hel svärm med fönster och  hon har skrivit en lista över var dom fångades, men jag blir lite kluven när det gäller den här bilden. 

Jag  t r o r  att du Elisabeth menar att det här fångades i Vasastan?  Kan det stämma?

Denna norrbottniska hade en blogg och när jag under några dagar bodde på båten Gustaf af Klint för ett eller två år sedan, då blev jag bjuden på lunch hemma hos Elisabeth. 

Vi hade aldrig träffats tidigare, men se, det blev precis som med alla andra bloggare eller bloggläsare som man årens lopp mött .., det var som att träffa en vän; en gammal bekant! 

Och Elisabeth har en sån fin hund som jag fick sitta och gosa med i soffan och underbart god mat bjöd hon på! 

Så var det. 

Uppdatering: så här skriver fönsterfångerskan.
"Nu ser jag hur min bildinfo blivit fel!! Bild 2 (den här): Tjurbergsparken.
Då vet vi.

Igår och idag ... 

Jo, besöket hos Lilla Napoli utföll till belåtenhet, precis som vid tidigare besök. Jag undrar om jag någonsin har upplevt ett så vänligt bemötande när jag varit ute på restaurang? Nej, jag tror inte det.
Och det här är ju verkligen inget lyxigt ställe, tvärtom, så spartanskt som det kan bli.

Vi får ett bord för fyra alldeles vid yttterdörren och det är skönt, för det blir lätt sååå varmt där inne, ja, när lokalen är till brädden fylld av gäster. Precis som tidigare får man boka bord i god tid, ibland någon vecka i förväg och det är en ständig ström av gäster som kommer och går.
Alla pizzor kostar nittiofem kronor (en höjning med 5 kronor sedan i somras) och det finns sju stycken att välja mellan, plus en dessertpizza som jag aldrig har smakat.
Vin eller öl köper man nere i den större lokalen, övrigt betalar man själv via en dator, bara klickar på rätt ikon.

Och man är i alla fall förvarnad ...
Ja, det var trevligt, men nästa gång ska jag testa någon ny variant - jag har valt den med sardeller (och utan ost) - var gång.

Så blev det ny dag.
Fredag.
Då blir det ännu ett besök i Falkenberg, då jag skjutsar friherrinnan för att hon ska få hämta sin bil som nu är klar efter reparationen. Därefter tar jag sikte på Getinge, där jag först ser till att få bilen rejält rengjord (äntligen!!!)  och för 179:- blir den skinande blank och i alla fall betydligt finare än tidigare. Jag skäms när bilen ser ut som skrutt. (Det gör inte pv).
Det har hänt att jag varit aningen nervös för att köra in i tvätthallen .., rädd att jag ska trycka på fel knappar och att där blir ett enda kaos. Det är jag inte den här gången. Det går jättebra.

Trevlig personal är det även här .., på det som tidigare var Statoil, men som väl nu heter Circle K ?
En av männen hjälper mig med antennen som jag inte lyckas få loss, allt utan knot.

Så till Apoteket för att hämta ut pv:s medicin. En kvinna med hilka om huvudet tar emot och är lika vänlig hon och jag tänker på hur underbart det är när människor kommer från annat håll och får arbete och blir till en pusselbit i det som kallas samhället! Det var precis likadant på bensinstationen.

Sist av allt till Coop (dyr butik) där jag köper livets nödtorft .., naturell yoghurt och lite annat.
En kvinna från Hemtjänsten är före mig i kön och hon handlar två fyllda kassar med matvaror.
Jag undrar hur många kilo just den yrkesgruppen bär på varje dag?

Sen hemåt.
Här har det lösts korsord (DN:s Nutidskryss) och vi har kört fast i övre vänstra hörnet, men det brukar lösa sig till sist .., pv har tagit hand om plocka-ur-container-ved, alternativt slipa lilla-hall-väggen och lite annat och själv ska jag ta mig an disk och dammsugning.

Husets herre räddade även Kapten Haddock från döden. Denne hade nämligen råkat sugas in i dammsugarröret när jag städade och det var inte långt ifrån att jag hade ångest för den sakens skull.
Huuuu, för att ligga där inne i mörkret tillsammans med hundhår, diverse spindelnät och säkert någon spindel också ., för att inte tala om olika blomblad, flingsaltet som dråsade i golvet .., och som pricken över lite slipdamm.

Nu är Kaptenen räddad.

Med andra ord: en alldeles vanlig fredag - förutom biltvätten -.

Dagens fönster ...

Guy i Arvidsjaur brukar skoja och säga att ju eländigare fönster, desto gladare blir jag.
Ja, det stämmer.
Det är ju faktiskt så att det alltför tillrättalagda - det helt perfekta - det tappar på nåt sätt "personlighet". Eller "känsla".

Men här .., här vimlar det av sånt och man kan fundera hur länge som helst över vad som hänt här, tidigare? Huset längst till höger .., kanske var det en butik?

Vilka människor har tillbringat sina dagar här?
Vart har dom tagit vägen?
Var dom lyckliga?

Sånt kan man fundera över.

Så tack till dig som fångade det här rucklet!

På menyn ikväll ....



Ja, det blir friherrinnan, pv och jag själv - Sonja hoppade - som åker till Lilla Napoli om en timme.
Första pizzan är då klar tio i fem och man ska vara på plats tio minuter innan.

Godare pizzor har  v i   aldrig ätit, men vi är ju inga experter.
(Och jag lär välja den med sardeller, som vanligt ...).