Seglingssemester, dag 19
Och måndag är det också.

Fyra och en halv timme säger pv att det tog oss att komma från Limhamn hit till Ven. 

Till en början rätt så bra med fart och det lutade i alla fall så pass mycket att jag avstod att gå ner till ”köket” och ordna med lunchen, inte en chans att jag hade stått upprätt. 

Efter spektaklet från Ystad till Abbekås - med pojkarna som mådde så illa - märker vi att Harry blir orolig när det lutar för mycket eller smäller och har sig och så blev det nu också. Han fick helt enkelt ligga intill mig, med ljuvligt täcke över sig och kudde under hakan .., jo, då blir han trygg och sover gott.

Ven är så vackert! 

Fick plats långsides intill ett ungt par från Danmark som nu seglat iväg i en liten IF-båt. 

”Tänk, en sån seglade vi med till Anholt .., det var nattsegling och vi var sex personer ombord, jag fattar bara inte hur vi rymdes!” säger pv.
Dom var två på den danska båten och den unga kvinnan som stod i fören, ååå, så jag kände igen mig i hennes osäkerhet - just så var det i början -!

Nu har vi ätit jättegod middag (köttfärs stekt i curry, tillsammans med Pauluns supermix-blandning, plus en stor bytta med sallad/broccoli i bitar/solrosfrön och så som pricken över i: den här ”Sriracha mayo sauce” som sätter sting på det hela!

Här är den ...., det var Karin och Tommy som tog fram den till maten och i lördags på Ica köpte jag mig en egen flaska. Het, men inte överdrivet, bara god!

Bilden: Hejdå till danskarna som tar sikte på Dragör, söder om Köpenhamn.

Färjor från Landskrona kommer och går .., (packat med folk ombord!!),  pv diskar .. (jag lagade maten) och Harry sover hopkurad här intill mig, men på bilden håller han koll på broderfolket i väster. (Eller syster).  Nu ska jag gå och betala hamnavgiften.
Idag är det min tur.

Glädjen ....

.... är stor! 

Fortfarande dag 18 ....
Och söndag.

Så blev vi alltså kvar ännu en dag i Malmö och tack och lov för det, då fick man träffa sonen med familj! Vi blev nämligen bjudna  på fläskpannkaka, vilket väl får anses vara hans paradgren, lägg därtill hjortronsylt och kall mjölk, ack, vilken lycka! Kring matbordet satt även Majas rara föräldrar och det blev en sån härlig kväll, med så mycket glädje!

Minstingen fick av sin farmor lära sig hur Strandskatan ser ut och låter .., jominsann, det ska nog ordna sig det där och han som är morfar kröp omkring på alla fyra (ett knorrande högerknä till trots) och låtsades jaga den lille .., ja, jag var så varm i hjärtat över all kärlek som singlade omkring i rummet.

Det här med familjeliv och närhet till barn och barnbarn, har jag (vi) aldrig varit bortskämda med. Hemma i Malå blir det för dom allra flesta ungdomar gymnasiestudier i Lycksele - nio mil bort - och då blir det till att bo på elevhem eller hyra rum/lägenhet och komma hem på helgerna.

När studenten är avklarad försvinner dom flesta - oftast flickorna - söderut, eller flyttar kanske till Umeå för studier på universitetet. .
Båda våra döttrar återvände till Stockholm (den ena efter en sejour i Malmö och Ystad, plus studier i Umeå) och sonen bor ju här i Malmö.
Så kallad vardagskontakt har aldrig någonsin varit en realitet.
Antingen har det varit nittio mil till dem, eller som nu .., kring femtiofem mil och till Malmö är det sexton mil.
Att då ...., två kvällar på raken få äta middag tillsammans, det känns som en enda stor present!

För övrigt?

Tappade idag min favoritpenna alla kategorier!

Den hade använts till att sätta samman semesterdagarna i någorlunda ordning och reda och som jag har letat! Nej, den är borta!

Nu mot sängen!
Tack till er som rättar när jag skriver fel datum eller när annat blir fel. Om inte annat blir man glad att se att även den som aldrig annars kommenterar, ja,  faktiskt vandrar omkring här bland bokstäverna!

Dag 18 av vår seglingssemester...
Söndagmorgon

Bilden: Den tog Anders med sin drönare igårkväll.
Undrar om någon av båtarna är vår?
Jo, nu vet jag!
Om man tittar på mittenraden och den undre delen av den raden ..., då är det den åttonde båten från höger och den har fören (spetsen) utåt!

Vaknar vid halv fem och blir kvar i sängen. Tänker att jag måste sätta mig upp försiktigt och det fungerar bra, bara lite snurr i huvudet och det går över på några sekunder. Det är aningen kyligt i akterruffen .., Harry har hela natten legat nära, nära.

Det allra bästa med den här tilläggningen, det är att man från båten går raka spåret till det nybyggda servicehuset! När vi kom för två veckor sedan, låg vi längst ifrån. 

Sex toaletter (fräscha och fina, även om jag idag lekte Lill-Babs och städade upp i en av dem) och så finns dusch och möjlighet att diska i andra delar av byggnaden.

En handtork så effektiv så skinnet nästan flyger av, finns också. 

Skönt. Inget papper som ligger och skräpar på golvet! 

Efter frukost (äggröra, bacon och annat som ska hålla oss på banan) tar jag en promenad i omgivningarna. Upptäcker pontonen (förtöjd från land) där jag förra året tog mig ett dopp. Där var då ett sällskap tonårsflickor som var så rara. Nu, är det bara några gräsänder som slagit sig ner just där.
Det är inte den som är på bilden.

Åå, här är så vackert!
Ser cikorior i mängder, tistlar och annat som jag inte har koll på.
I lilla hamnen för småbåtar har nästan alla kapell eller presenningar över taken och det tycker uppenbarligen fiskmåsarna passar bra som toaletter. Kan just ana hur många svordomar som ska segla omkring i luften när båtägarna upptäcker sina helt nerskitade kapell.

Sååå fint med rosor som kantar gång,- och cykelbanan till Sibbarp!

Och här nånting jag inte vet vad det är,
Växten, alltså.

Hemma igen.
Ja, båten är verkligen som ”hemma”.
Hur ska vi göra? Pv - som lyssnat till Sjörapporten - säger att det kan bli ungefär samma slags segling som när vi lämnade Ystad, alltså stötigt och gungigt och motvind.
Jag säger att han får bestämma.

Oavsett hur det blir, vankas dusch och hårtvätt och sen får vi väl se.

Lördagkväll i Limhamns Marina ...
Dag 17 av vår seglingssemester.

Vilken härlig kväll det blev igår!
Vi blev hämtade här vid hamnen och minstingen var vaken i flera timmar! Och så bjöds det på middag (en pastarätt med svamp, bacon och annat gott!) och sist av allt blev det långfilm, då vi såg ”Dolda tillgångar” och såväl Maja som Anders tyckte att den var jättebra.
(Pv och jag hade sett den tidigare).

Jag var så vanvettigt trött efter båtturen från Gislövsläge och hit, så flera gånger höll jag på att somna i soffan .., ja, till sist skippade jag slutet av filmen och sa godnatt! Somnade inom en minut och sov så otroligt gott!

Efter frukosten nu på morgonen fick vi skjuts för  diverse inköp; bland annat har nu pv skaffat sig en elsparkcykel, allt för att lättare kunna ta sig till butiker för att till exempel handla mat, ja, när man ligger i hamnar utan annat än möjligen ett litet café eller inte ens det. 

Långt senare idag kom lilla familjen ut till oss i Limhamn och med sig hade Anders dom där balkanska hamburgarna som lär vara så populära bland hans kollegor och jag förstår varför ..., såå goda! Brödet var sååå olikt andra hamburgerbröd och så goda ...,annorlunda!
Googla på ”lepinja”, så hittar ni receptet!

Och sonen demonstrerade sin nyligen inköpta drönare; något han drömt och pratat om länge! 

Oj, så läckra bilder och filmer det blev!! Har jag någonsin sett honom så lycklig över en ”pryl”? 

Nej, det tror jag inte. 

Ja, det var så trivsamt att ha dem här!!
Maja hade fixat en större kastrull och en slickepott åt oss och solen strålade och minstingen höll i ratten och låtsades vara kapten och livet kändes bra!

Bilden:Maja på väg från båten.

Nu är jag så trött, så nu blir det godnatt!
Lyssnade till hälften till dagens sommarpratare och tyckte att det lät himla intressant.
I morgon är planen Ven, men där var packat i hamnen på nervägen .., kanske väljer vi Barsebäck eller Borstahusen i stället.

Over and out.

Fredag .....

Det blir en annorlunda tur till Falsterbokanalen, motor mest hela tiden då farten går ner till nästan noll knop och det dessutom börjar att regna. Nåja, det lär vara bra att motorn får puttra på och träda i tjänst mer än tio minuter vid avresa eller tilläggning. Vi tröstar oss med det.

Vi kommer en halvtimme innan bron öppnas och förtöjer vid kanalen. Framför oss en segelbåt med danskar. Dom har varit på Bornholm; har gått för motor i tolv timmar och är nu på väg hem till fäderneslandet. Tänk, så lite som behövs .., det är jag - som i fören - med båtshaken ska kroka i förtöjningsringen på höger sida och det går bra .., jag kan t om hojta till pv att sakta ner eller gå närmare förtöjningen och en av männen på den danska båten ler och gör tummen upp och hojtar att ”Ja, det är godt!”
Det är underbart!
Rädslan har försvunnit!
Jag fattar vad min uppgift är och jag klarar det.
Att med fyra år kvar till sjuttio lära mig detta, det känns sååå bra!

Med bron passerad lägger vi till långsides i hamnen  och pv tar direkt Harry på en tvåkilometerspromenad (och köper bröd), allt medan jag fixar lunchen.
Nån som läser här tror kanske att den lotten har jag tilldelats av pv, men så är det inte. Jag vill gärna ha den biten! Han har en förmåga att ”röra till det” när han lagar mat - det är grejer överallt - och då gör jag det hellre själv.

Detta blev dagens lunch.

Felix gulaschsoppa med starka korvbitar i och till detta en grekisk sallad med persilja (jag har en liten trälåda med kryddor ståendes vid skyddsnätet!) och så det goda brödet till.
Dryck: vatten.
Sååå gott!

Det goda brödet .... , och nu ångrar pv att han inte köpte ”nån god kaka”.

Upptäcker Sjöräddningen som ligger en bit ifrån oss och kommer ihåg att Turtlan bad mig ta några bilder för att hennes egen sjöräddare ska få se nytillskottet, om än inte på riktigt. Jag frågar om detta är den nya båten och jodå, så är det.

Nu mot Öresundsbron som ett tag knappt syntes i regndiset ..., och sen blir det ett besök hos sonen och hans familj. Så UNDERBART roligt!!

Seglingssemester, dag 16. 
Lämnar Abbekås vid halv nio och kommer Till Gislövsläge sex timmar senare. 
Inte mycket till vind och fanns den, var det motvind.,
Men blå himmel!
Lugn och behaglig segling.
Vi lyssnar till Staffan de Misturas Sommarprat (jag har hört det, men inte pv).
Jo, han tycker också om det!

Det är underligt det här med pensionärslivet.
Under alla mina år som yrkesverksam, ja, då fick man som mest ha tre veckors semester i följd. Skulle man ge sig ut väldigt långt hemifrån; en resa som fordrade längre ledighet, gick det som regel att ordna. Semester när det vankades inventering var inte tillåtet.

Med tre veckors ledighet blir det ofta så att vecka två, då kommer tanken att ...”jaha, nu är man snart inne på slutet”. Det blev en slags inre ..., nej, inte oro, men en känsla av, ja, jag kan nästan inte förklara det. Nån kanske förstår.
Och det underliga är, att samma sak - samma känsla- dyker upp nu!
Bara för att vi är på hemväg och har seglat här tidigare - känner till dom olika hamnarna osv - så är det ju ändå s e m e s t e r och ett slags äventyr!

Nåväl, det blev en utvikning det.
Väl framme blir det raka spåret till den minimala tvättstugan och att få byken tvättad, det vållar inga problem, men sen ryker två säkringar när tumlaren ska till att träda i tjänst och där finns inga i reserv, så vi får ta hem vår ännu våta tvätt och pv spänner upp linor i det som på båtbeskrivningen kallas för ”salongen - men som vi kallar för köket -  och jag ler för mig själv och tänker att det påminner om andra tider .., till exempel när Cirkus Scala var sommar kom till Malå och på någon lägda sattes tältet upp och på provisoriskt uppspända linor hängde  förmodligen spartanskt tvättade strumpor och skjortor och vajade i vinden. Vår vind, den består av en liten bordsfläkt, vilken skötte sin uppgift till dess att strömmen tog slut.

För den oinvigde - om det nu finns nån sån - fungerar det så att man köper ett så kallat ”Tallykort” som därefter tankas på med valfri summa. Tallykortet sätts sedan in i elskåpet på bryggan, man sätter det i det uttag som har samma bokstav som sladduttaget och på så vis får man tillgång till el.
Det är sedan  lätt öppna luckan Och kolla hur mycket eller lite Ekvall finns kvar.
Pv, som ju är smålänning, har orsakat ett flertal strömlösa tillfällen, medan jag drämmer till och betalar rejält på en gång. (Och har då el-pengar innestående på kortet, åtminstone i Gislövsläge!)
När man sedan lämnar hamnen, kan man liksom returnera icke utnyttjad summa, ja, till sitt betalkort.

För övrigt är allt väl.
Dagens etapp blir i alla fall först Falsterbo, därefter eventuellt till Limhamn!
Eventuellt.
Vi får väl se.
Nästa sommar - om allt är okej - får det bli Bohuslän.

Nu blir det snart frukost!
På bilden får Harry mat (och nej, det är inte under gång).
Over and out.

Seglingssemester, dag 15 ....

Vaknar till ett annorlunda liv.
Det är alldeles tyst och stilla i den lilla hamnen i Abbekås.
Allt som hörs är svalorna som flyger av och an i jakt på mat till sina småttingar.
S O M  ... jag har saknat svalorna!

Så blir det det vanliga.
Fixa frukost .., pv tar Harry på promenad, jag diskar, bäddar och skakar filtar och mattor och sist av allt: ett dopp i havet. Älskar att någon tänkt till och satt upp brädor med krokar att hänga upp kläderna på!

Sen iväg.
Perfekt vind - tycker jag - solen som värmer och det går att sitta upprätt utan att hela tiden ta spjärn med fötterna.

Vid 11-tiden tar jag fram kaffe och ”krabbelurerna” som pojkarna lämnade igår.
Mums! Pv påminner om dom två sista Singoallakexen .., ja, lite så.

Nu närmar vi oss Smygehuk och går mer åt västnordväst!
Tanken är ett stopp i Gislövsläge för att rasta Harry.

Over and out!

Seglingssemester dag 14 ...

Äntligen, kom vi så iväg. 

Lämnar hamnen i Ystad klockan 08.00 och då har dom tre unga männen i besättningen också kommit. Dom kånkar på en stor, tung idrottsbag och berättar att där finns det rejält med mat och dricka. Så bär det av.

Vi vet att vinden ska vara västlig, vilket den  varit hela tiden i Ystad .., alltså får vi rejäl motvind!
Pojkarna häpnar över kraften .., pv har redan från start minskat på det stora seglaet och tur var ju det,
för oj, vad det tar i!

Det tar inte lång stund förrän den ene börjar luta sig bakåt och blekna och när han lossar på byxlinningen, då anar jag att han har börjat må illa. 

”Lägg dig raklång nere i ruffen och blunda!” föreslår pv och det gör den arme killen .., han ligger blickstilla och tycks koncentrera sig.

Därefter är det hans storebrors tur.
Vi sitter med nån meters mellanrum och jag tar fram en tom kylväska - modell hårdplast - och den får han kräkas i. Å, arma pojkar!
Och det är som om det smittar .., plötsligt börjar på-golvet-brodern att kräkas, ja, oj vad han har det jobbigt!
V däremot, han som såg lite orolig inför seglatsen, han tycks pigg och alert och lugnar och håller Harry .., van vid hundar som han är hemifrån. (På familjens gård finns såväl hästar som katt och hund). Harry ligger tryggt med huvudet i hans knä.

Tre timmar tar äventyret, då kommer vi in i Abbekås lilla hamn och vid det laget har även den siste av de tre - han som hela tiden känt sig så pigg - börjat blekna, men han klarar sig.
Någon halvtimme senare tar pojkarna buss till Ystad, troligen för all framtid avskräckta för eventuella seglatser.
Fina, rara pojkar!

Annars?
Lite senare Tommy kom på besök och hämtade dom två flytvästar han lånat ut och gjorde oss sällskap till en dansk restaurant bara en bit härifrån. Fleskesteg på danskt vis (med knaprig svål) .., potatis, snittgurka, äppelmos med äppelbitar i .., varm rödkål och ljuvligt god sås .., och allt så generöst! Det bjöd kaptenen oss på, lite som tack till Tommy för allt han ställt upp med.
Bil, båtplats osv.

Och här?
Underbart fint!
Jag hör svalors kvitter och ser dem komma likt projektiler vid vattenytan! Ungarna är ute ur boet och en liten krabat sitter på ett av mantågen på en båt intill (som en vajer) och väntar på att få maten serverad av någon av föräldrarna.

Jag ser också barn som försöker få upp sina drakar i luften .., jag ser en man som står och fiskar med kastspö här på stenbryggan och jag har sett skäggdoppingar och andra sjöfåglar och en tysk segelbåt som kommer i hamn.

Om jag blev sjösjuk?
Inte det minsta!
Vågorna slog ibland in över den som satt på fel sida .., det blev rejäl vind på slutet, men bra ändå. Helt ärligt tycker jag inte att detta att segla i hård motvind var någon direkt höjdare.

Nu ska jag ta ett kvällsdopp!

Dagens fönster ....

.... fångades av Guy i Arvidsjaur.

Så här skriver han: ”Det har regnat i ett sträck ett par dygn nu och termometern visar ensiffrig
temperatur, så du får ett par grå fönster från Stationsgatan i Arvidsjaur.

Annars är det bra med mig, förutom att karantänen gör att jag känner mig alltför begränsad.
Virtuella kramar!

Seglingssemester, dag 13. 
Hamnen i Ystad.
Från att ha varit en ganska lugn morgon, är det nu som vanligt igen.

Om man som pv köper en drygt fyrtio år gammal båt, är det kanske inte underligt att allt inte är som man är van vid. Det är till exempel dåligt tryck i diskbänkens vattenpump, så när vi diskar lägger vi först all disk i en liten bytta, fyller den med kokhett vatten och lite diskmedel. När vattnet sköljs ut, går det direkt ut i havet, då känns det INTE bra, ens med hur lite och skonsamt diskmedel man än har använt, särskilt som herr och fru Svan med fyra småttingar simmar omkring här i hamnen.

All disk läggs sedan i den tomma kylväskan och så tar vi den på bryggan, sköljer av med vattenslangen, torkar alltsammans och så in i skåpen.
Fungerar jättebra!
Dessutom får man rejäla böjövningar ned sina knän, ty där finns såklart inget bord på bryggan. Bra! Jag känner tydligt att jag har blivit mindre stel!
På bilden ser ni alltså ”diskbänken”.

Annat?
Det tog inte många dagar av regn och ständig fukt, så hade saltet klumpat ihop sig!
För att få liiiite salt till det kokta ägget, får man först röra om eller spetta lös saltklumpen. Nu har jag köpt en platt liten plastbytta där saltet blir mera lättåtkomligt.

Ordning ombord är A och O.
Laddsladdar är märkta och har en egen liten bostad.
Numera vet vi på pricken var vi har det viktigaste. När vi seglar (har vi verkligen gjort det ..?) finns det mesta till lunch och mellanmål fixat och klart och ligger i kylväskan i sittbrunnen.
Lätt att komma åt.

Ordning och reda är måhända ett fullkomligt naturligt tillstånd för en stor del av mänskligheten, men till den delen hör inte vi.
Jag VILL ha det så, pv HAR det när det gäller hans skivsamling och hans kalsonger och t-shirts ligger prydligt ihopvikta i därför avsedda byrålådor.
Med resten är det inte så noga.

Men här, på båten är det annorlunda.
Laddsladdar och powerbanks måste vara påfyllda när vi ger oss av. Viktigt, om nånting skulle hända. Sånt tänker vi på.
Alltså finns det kanske hopp.
Även för oss.

Sen en annan sak; det gäller detta att kommentera.
När det krånglade vet jag att t ex Cecilia N skrev att om man skrev i webbversionen, DÅ var det så mycket enklare. Då fungerade det. Jag fattade inte - och kände mig dum om jag skulle fråga - ja, hur man nu skulle hitta den versionen - men nu berättade Bert för mig: om man scrollar längst ner på sidan, då står där verkligen ”webbversion”
Aha!!

Hej å hå!
En trevlig tisdag önskar den som tittar in här!

Sommarprat .....

Sent igårkväll när jag inte kunde sova, lyssnade jag till diplomaten Staffan de Misturas
Sommarprat i P1. Så fantastiskt intressant!
Så bra det var!

Efteråt ....

I någon timmes tid blir vi hos Tommy i Bjäresjö. En båtmotor som inte testats på två år startar på direkten och de båda herrarna blir glada. Dom står där tillsammans vid den gamla uteplatsen, dels mannen som blev pappa till mina tre barn - nästan trettiofyra år tillsammans - och så mannen som kom in i mitt liv i ett långt senare kapitel.

Försöker komma på vad som förenar dem?
Jo, att dom är generösa, snälla och har humor.
Båda är också oerhört sportintresserade.
Och sanna djurvänner.

Jag beslutar mig för att inte åka bil tillbaka till båten, utan ber pv skjutsa mig till Ruuthsbo, så går jag därifrån. Harry gör mig sällskap,
Hela tiden har vi havet på höger sida och det blåser våldsamt .., men några windsurfare tycker förstås att det här är bästa tänkbara väderlek och dom formligen SUSAR fram på vågorna!

Passerar Lilleskog och en liten kyrkogård för husdjur, men ser bara en gravsten - en riktig gravsten med inskription - skymtar ”Vår älskade ...”, men inget mera.

Så kommer reningsverket och efter ett tag lägenheterna vilka ligger bara ett stenkast från havet - det som idag är så vresigt - och i rabatter och slänter växer enorma bestånd av lavendel! Kunde jag tänka mig att bo där? Kanske. Men nog skulle jag väl sakna det där kärva halländska?

Sen är det inte långt kvar till båten.
Pv har middagen klar ..  jag duschar iskallt med hjälp av vattenslangen på bryggan och nu ligger såväl Harry som jag själv och tar igen oss.
Det blåser nåt förfärligt!

Här vänder jag mig om och tittar mot Svarte till.
Såååå vackert är det!
(Ja, det här var när vi just börjat att promenera).

Och just här brukade jag bada, då i ensamseglarlivet.
Med cykel tog det kanske tio minuter allt som allt.

Nu blir det en Treo för mitt onda underben.
Hörde förresten på nyheterna att kompositören Ennio Moricone avlidit.
Nittioett år blev han, denne man som  arrangerat det vackraste jag vet i musikväg, nämligen ledmotivet till filmen ”Cinema Paradiso”.
Googla får ni höra!

Måndag, dag 12.
I väntan på bättre (läs: inte kulingvindar).

Ja, detta blir ett äventyr att skriva i webbversionen.
Det känns som om texten flyter ut i intet till höger,
så jag kapar lite.
Messade den alltid så vänlige Bert i Luleå och fick
hjälp med hur jag skulle förfara och det tycks ju fungera,
men fy så handikappad jag känner mig utan min laptop!
Detta får helt enkelt bli en  test.

Så här såg det ut i morse när jag vaknade nere i akterruffen!
Blå himmel!
Det är det fortfarande, men det har även regnat och varit
hotfullt blått!

Nu ska detta publiceras och så får jag se hur det blir!
I så fall: tack du underbare Bert!

Eftermiddag ...

Helt omöjligt att lägga in en bild är det, men det överlever man kanske. Nåja. Lämnade in min dator på Elgiganten och en sååå vänlig ung kvinna tog sig an den, som vore vi på akuten. Det visade sig att datorn helt sonika var stendöd och inte tog emot ström, så nu är den skickad vidare. Förhoppningsvis löser det sig. 

Pv var bombsäker på att jag köpte datorn i slutet av juli förra året, men när jag kollade mitt konto, ja, då var den betald i oktober. Expediten letade och letade i sin dator .., sa ”nu har jag nog hittat den!”

Så var det. Den var inhandlad i oktober! Hon kunde se inköpsdatum, summan som stämde med min, numret på baksidan datorn stämde precis och således har jag ju kvar tre ytterligare månader av garantin! 

Efteråt handlade vi på Ica Supermarket där  jag arbetade under fyra år. Jag gjorde kassascheman, beställde hem växel, bokförde kassorna och hade hand om frimärkena. Jätteroligt var det!

Och nu? Vi har tvättid i servicehuset ..  jag har bjudit på kaffe och pv fick en prinsessbakelse .., nu jobbar han med skyddsnätet vid relingen och plötsligt strålar solen! Det blåser nåt hemskt ..,sliter och rister i båten och diverse linor!

Over and out!

Robin Söderling ....

.... är dagens Sommarpratare. 

Hur intressant kan det vara att lyssna till en före detta tennisspelare? Väldigt, visar det sig. Såå öppenhjärtigt och ärligt. 

Strul ....

Igår bara avled min bätbara dator. Inte ett liv. Jag ville bara gråta. Det är nästan på pricken ett år sedan jag köpte den; för övrigt det dyraste inköp jag gjort i mitt liv. 

Nu blir det ett besök hos Elgiganten idag, så jag får kolla upp dels datorn, men också när den exakt inhandlades, så jag inte missar garantin. Vi får väl se vad som händer. 

Den senaste tiden har det känts som om allting bara krånglar .., (så är det inte, men det känns så!) och när pv igårkväll skulle fylla på elen till båten, ja, då fungerade inte Tallykortet. Nå, vi klarade oss .., eller framför allt klarade kylen sig! 

För övrigt? Igårkväll underbar middag hos Tommy och Karin i Bjäresjö, i det som under många år var mitt hem. Tommy är lika matintresserad som hans pappa Sture var och nu blev det spjäll som anrättats enligt souvide-metoden och därtill en fantastiskt fin potatissallad! 

Mycket surr som alltid och efter kanske fem, sex timmars samvaro fick vi låna deras gamla Volvo i stället för att ta  taxi hem. 

Pv har kollat väderprognosen för kommande dagar och idag söndag blir det i alla fall ingen avresa. Han ska sätta upp " nätet" runt relingen och om solen visar sig i morgon, kan vi ju hälsa på min rödvitrandiga syster, då vi kan sitta ute. Om ett år fyller hon åttio och tillhör väl verkligen riskgruppenJa, så är det här i landet Skåne!