Torsdag och möte med polisen ...

Inte mycket till kraft idag, men det kanske beror på blåsten. På  lunchrundan med Harry gick vi Johanssonrundan, men så snart vi kommit bara en bit förbi bäcken, mötte vi en polisbil som kom körande i promenadtakt.

Jag drog åt mig kopplet och Harry och till min förvåning stannade bilen och rutan mot min sida åkte ner.  

"Men vad i all världens dagar gör polisen här  ..?" undrade  jag. 

I bilen satt en kvinna och en man och den  kvinnliga polisen frågade om det var min hund, var vi bodde (tvärs över vägen bara, uppe på backen, sa jag och pekade åt det hållet) och vart jag var på väg?

Jag sa som det var och undrade vad som hänt? Hade någon blivit hundbiten? (Läste nämligen på FB i förrgår om en hund som anfallit och bitit en äldre dam , det var i Särdal någonstans). Eller hade någon hund  rivet ett får? Jo, så var det. 

Och den kvinnliga  polisen bad att jag skulle vänta lite och så åkte rutan upp igen och hon pratade i sin telefon. Det kändes på gränsen till obehagligt .., nästan som om jag vore skyldig fast jag ju visste att så var det inte; Harry får aldrig vara lös när fåren eller hästarna går i reservatet och det är för övrigt koppeltvång där. 

Så åkte rutan ner igen och kvinnan log vänligt och sa att "nej, nej, ni passar inte alls in på signalementet" och så var det tack och hej och vi gick vidare.  

Men jag tänkte hela tiden på att ..., ja, men den husse eller matte vars hund orsakat detta elände, kunde kanske ringa in till polisen och skylla  på någon annan  - t.ex lämna signalementet på en svanslös, svart hund med sin matte som ofta går i en grå sticketröja -? 

Jo, man har väl sett deckare och vet hur det kan gå till! Hade jag något alibi? Nja, att jag suttit och tittat på två avsnitt av "Sjuksystrarna på Fredenslund" skulle knappast vara tillräckligt, ty  Harry hade ju kunnat vara ute för sig själv.

Och att jag besökt affären och kört till Harplinge och haft Harry med i bilen ..., ja, det senare hade jag ju inget vattentätt bevis för. 

Sånt tänkte jag på medan vi passerade fabrikörens stora hus där den elektriska grinden hindrar ovälkommet besök ., och därefter det gamla tullhuset där lekstugan försvunnit från tomten och järngrinden står öppen .., vidare förbi alla stickiga buskar med stora slånbär ..,och så nerför åsen och ner till grusvägen och havet på ens högra sida. 

Vid det laget bultade mitt hjärta så hårt. dock inte av rädsla. Det dunkade mer än slog och när vi kom till parkeringen sloge jag mig ner på en av bänkarna - det var bara Harry och jag själv och vi blev kvar i "tio-minuter-en-kvart" - så där som pizzabagare alltid säger att man får vänta. 

Då hade kraften någorlunda återvänt, men väl hemma stöp jag på soffan tänkte att det är ju hopplöst med den här sviktande energin, men det är väl som det är och man får vara glad att man lever och  att vi i helgen får åka till Skåne på sjuttioårskalas (exet) och nästa vecka gå på en-kvinns-teater i Skipås och jag måste hitta receptet på sardellrullarna (ungefär som rulltårta, fast med smördeg) och så blir det provtagning i Slöinge och sist av allt ett rutinbesök (1-årsbesök) på hjärtmottagningen, avdelning 42 i Halmstad.

Så är det.

Fönster av ett annat slag ...

Ja, men vilket underbart insektshotell som ellem upptäckte under sin vistelse i Värmland! 

Tack! säger jag.

En bild från Texas ...

Så här skriver avsändaren: "Tänkte på dig när jag såg det här i butiken! Det som inte syns är att det är chili på baksidan av lådan/trallen också så det finns mycket att välja mellan."

Cecilia i Houston

//Tack Cecilia! Rart av dig att tänka på den yrkesskadade madamen! Och påhittig var den som ordnade skylten!

Onsdag ....

I min för övrigt tämligen enjängda tillvaro, tycks den här dagen - hittills - vara riktigt händelserik! 

Förs ett besök hos Lantmännen i Harplinge och för inköp av nya - starkare - läsglasögon, då dom jag  köpte på Gullholmen i Bohuslän visade sig vara på tok för svaga. (Det fanns inte något stort urval). Köpte även träskor till pv. Där är alltid lika trevlig och vänlig personal och inte minst:  h j ä l p s a m.

Efteråt stannar jag till och tar några bilder av det nybyggda bostadsområdet - beläget bara ett stenkast från Lantmännen -.  

Nu börjar det bli aningen lummigare runt husen och jag tycker att det är så fint. 

Annorlunda. 

Det avviker helt från tidigare bebyggelse i lilla Harplinge och jag tänker att det liiiite påminner om området Jakriborg i Hjärup i Skåne; det som känns som en kuliss nästan. 

Men fint är det i alla fall och när alla buskar, häckar och träd fått något år eller fler på sig, blir det säkert ännu vackrare.

Den vackra röda färgen går igen i mycket. Snyggt, tycker jag. 

Svänger så förbi affären och handlar lite .., och får av alltid så rara Caroline i kassan höra att hon natten mot idag drömde att vi - hon och jag själv - befann oss på vår pv:s segelbåt och det var verkligen bara vi och ingen av oss kunde styra båten, ja, hu .., det lät inte trevligt! 

Vid fruktdisken möter jag en kvinna vars son (i 60-årsåldern) brukade handla i affären, fram till dess att det blev omöjligt, då sonen efter en operation blev helt "ofärdig" i foten och numera sitter i rullstol. Om honom pratar vi en bra stund .., jag tyckte såå mycket om honom som kund och brukade försöka packa i varorna och bära ut dem till hans bil, ja, det hände att andra kunder fick vänta någon minut eller två.

Och i foajén står en man och pantar flaskor och han frågar hur det står till och pratet går av och an en liten stund, sen bär det av hemåt. 

Kommer hem och gissa, hur förvånad jag blir när en Volvo står på uppfarten! Men vad ...?

Jo, det visar sig vara sonens underbara svärföräldrar vilka tillbringat några dagar i Falkenberg där dom träffat goda vänner och spelat golf och Harry blir överlycklig när han ser dem .., ja, men Claes och Monica känner han ju ingen! 

Så blir det kaffe och mackor och Claes säger att Conferencepäronen var jättegoda och vi pratar om världsläget, Putin förstås, Ragusa choklad och minstingarna. 

Återstår nu att se vad resten av dagen har i sitt sköte.

Letar nånting ..., hittar något annat!

Tack Cecilia i Houston för ditt suveräna bidrag till bloggen .., ja, det var i början av december för fyra år sedan! Jag har nu suttit och läst dina rader om igen och tycker att det är lika intressant nu, som då. 

Och vilka fina bilder du tog! Illustrativa!

Jo, men jag är nog för alltid yrkesskadad. 

Här är länken.

Onsdagsfönstret ...

... kommer från Arvidsjaur och då förstår ni nog att det var Guy som höll i håven. 

Tack Guy!

Skolan, mobiltelefoner och lite annat ...

Åkte till Ullarp och köpte tre flak ägg när pv kommit hem. 

Två flak till äldsta dottern och ett flak till mannen som i morgon fyller sjuttio. Tommy, alltså. 

Mina barns pappa, men det vet ni väl vid det här laget. 

Ullarp ligger kanske fem kilometer bort och själva gårdsförsäljningen har utökats allt eftersom. 

Där säljs fårskinn ., lammkött och  friherrinnan t.ex brukar köpa en halv gris när det har slaktats .., där finns grönsaker, blommor, pumpor, bröd och kakor från Börjes i Harplinge (i frysen) och så är där ju mängder med bruna höns, vilka värper  bruna ägg. 

På väg dit berättar pv om dagen som varit. Hela den här veckan ska han vikariera på högstadiet i en skola inne i Halmstad och han verkar hittills nöjd över dom två dagarna. 

I den här skolan tillåts inga mobiltelefoner, i vare sig klassrum eller övrig tid. Eleverna får låsa in telefonerna i därför avsedda skåp och dessa (mobilerna) överlämnas inte förrän skoldagen är tillända. Inget gnäll alls, det fungerar jättebra, säger pv och tänk, om det hela ville fortsätta även i gymnasiet, när dom redan nu är vana vid just detta! 

(Tänk bara .., ingen kan filma någon annan i smyg under lektioner eller på raster .., ingen som kollar på Tiktok eller skickar/tar emot meddelanden .., och nog borde väl avsaknaden av mobilerna generera mer samtal mellan eleverna?)

Annat som varit bra? Jo, han hade idag varit hjälplärare i matte och kunnat sitta med en grupp på bara fem elever och hjälpa och förklara i lugn och ro och efteråt fick han av en annan lärare i samma ämne höra att någon elev hade uttryckt sin glädje över att äntligen förstå vad det handlar om! 

Hur roligt måste inte det vara att få sån respons? Och vilken generös kollega!

I samhällskunskap visas filmen "Schindler´s list" för en niondeklass och oj, så klokt! (Uppdelad på tre lektioner). 

Otroligt intressant för undertecknad som haft ett helt annat yrke, ja, att få ta del av hur mycket det kan skilja mellan olika skolor.

Trettonde september ...

 

Vaknar vid femtiden till ösregn och blåst. Två timmar senare strålar solen, men då har pv - som egentligen vill cykla till jobbet - redan givit sig av med bilen. 

Förresten har han krångel med sin cykel som borde lämnas in för repartion.

Det allra bästa med att vara pensionär, det är morgnarna. Att inte en enda gång behöva titta på klockan .., aldrig behöva slänga ett öga på mobilen för att se om där kommit något sms från jobbet ("kan du möjligen ...?"), nej, bara detta att komma ner i köket .., ordna frukost, titta på morgonens nyheter (just nu analyser av valet), tända ett ljus .., ja, lite sånt. 

Det är det bästa.

Att därefter - när man diskat undan och plockat bort rent allmänt - ta harry på promenad, gör inte det hela sämre. 

Utanför Ecke och Britts hus står en kranbil och lyfter över virke till det som nu ska byggas. Hitom bäcken, där det nu är grönsaksland, ska det bli parkeringsplats och jag upptäcker att runt  e n  del av landet har det byggts en mur av betongstenar.

Det är inte Ecke och Britt som bygger, utan en av sönerna som tar över sommarhuset (eller husen, det är ju ett större och ett mindre).  Det mindre huset har målats grått och fått vitt tak (förut var det gult) och det större huset ska väl få samma färg; det är det taket som skymtar i mitten av bilden.

Passerar hästhagarna och Harry drar som vanligt till vänster .., vill på inga villkor komma nära dom fyrbenta krabaterna i hagen. Det märks att det har regnat. Jorden är lerig. På vägen där vi går, syns tydligt spår av hästhovar. När jag ser bilden nu, tänker jag .., va, är där en stenmur vid hagen? Nej, degt är ju översta brädan på staketet, förstås!

Och valet. 

Hela tiden har jag sagt att jag inte blir det minsta förvånad om SD går framåt än mer än tidigare.

Åkesson vid bensinpumpen som klagar på bensinpriset .., ja ,det skulle garanterat locka mängder med män - inte minst i inlandslänen med långa avstånd - och när man på sociala medier har tagit del av det enorma hatet mot t.ex. Miljöpartiet i allmänhet och Märta Stenevi i synnerhet (oftast från män), ja, då var jag övertygad.

I morgon lär valresultat fastställas och det blir åtskilligt med övertid för herr talmannen Norlén 

Tänka sig att det kan bli en sverigedemokrat i hans ställe - det blir nog annorlunda det -.

Tittar på resultatet hemma i Malå 1. (I Malå 2 är förhållandet ungefär likadant, men nåååågot jämnare mellan V och  S).

Vänsterpartiet får flest röster (29.7 procent), med Socialdemokraterna på andra plats (28.1 %). Därefter kommer Malålistan och Liberalerna och först på femte plats dyker SD upp (5.4 %). Då faller lite min teori om män i inlandet och förhållandet till SD, men det finns ju som bekant fler inlandskommuner i vårt land.

Miljöpartiet då i Malå? Noll röster. 

Ja, ja, det är tur att man inte arbetar som valanalytiker, hälsar f.d. kassörskan Nilsson.

Dagens fönster ....

... finns och fångades i Klövsjö  i Jämtland och det var den flitiga ellem som hade håven redo! 

Tack ellem!

Och så löste det sig ....

... med medicinerna. 

Kontaktade kundtjänsten per telefon, fick tala med en vänlig kvinna och hon förstod inte var ordrarna tagit vägen, ja, något har  klickat/krånglat i alla fall. 

"Men är jag den enda som haft det här bekymret ..?" undrade jag. 

Kvinnan lät tveksam.  "Nja, ibland blir det ju ..". 

Nu vågade jag inte lägga ännu en order och invänta ett paket som inte kommer, så jag ringde i stället Apoteket Ekorren i Getinge och där fanns det mesta utom en sort, men den tar dom hem. 

Underbara friherrinnan, som ändå skulle åka dit, svängde förbi och plockade upp mig, och så löste sig allt. 

Expediten berättade att jag inte var den enda som haft problem med apotea-ordrarna, nej, där hade varit flera kunder hos dem vilka vittnat om samma krångel. 

Nåväl. 

Nu är allt gott och väl. Ett besök på Coop hann vi också med. Där ska det läggas nytt golv och butiken var mer eller mindre i något slags "kaos", men extrapriskaffe hittade vi i alla fall. Helt otroligt är det ju att man - numera - tycker att ett paket Arvid Nordquists Gran Dia är billigt när det kostar 44:50!

Ps. Bäst att säga att jag tidigare aldrig haft problem med att beställa läkemedel via nätet. Tvärtom. Det har fungerat ypperligt och ofta har paketet kommit redan nästa eftermiddag eller ytterligare någon dag senare. Nu var jag ute nästan två veckor i förväg och fick besked att varorna fanns i lager och kunde hämtas dagen därpå. Ds.

Lugn och ro ....

Knappast. 

Nu ska valet  a n a l y s e r a s   in i minsta detalj. 

Aningen missnöjda partiledare övar sig i att hålla god min och de som är nöjda, försöker behärska sin glädje, ja, man vet ju inte säkert .., tänk, om det svänger igen! 

Det är alltid lika intressant att försöka läsa av ledarnas kroppsspråk. Tittar sedan in på valresultatsidan för att se hur det blev här hos oss, i Falkenbergs kommun och särskilt i den valkrets som vi tillhör, Ugglarp-Långasand. 

Aha, så här ser det ut! (Försök ändå att behärska er glädje över att se ännu flera staplar om valet ....,-).

Här blev moderaterna vinnare, tätt följda av socialdemokrater och inte minst centerpartister!! Ja, här finns många lantbruk .., det betyder säkert mycket. 

Nu tänker jag inte ägna mera åt valet idag .., nu ska jag putsa fönster .., göra en lista på diverse inköp och gå på flera promenader med Harry.

Är sååå besviken på apotea.se, där jag i vanliga fall beställer läkemedel och ofta får dem dagen därpå. 

Så gjorde jag nu också, fick besked att allt fanns i lager och dagen därpå skulle jag kunna hämta ut det hela på Ankaret i Haverdal.  Men se något paket har  jag inte sett skymten av och det är snart en vecka sedan och nu har jag bara en enda blodtryckstablett kvar! 

Gick in på deras kundtjänstssida, men där var kommentatorsfunktionen nedstängd och att chatta gick inte heller. Bedrövligt dåligt, tycker jag. 

Ps. Tittade på SVT:s valvaka igårkväll och jag tyckte att dom skötte det hela fantastiskt bra! Ds.

Dagens fönster ....

... fångades av Guy i Arvidsjaur och det var snällt av dig, Guy! 

T a c k!

Kväller ...

Idag när vi stod ute på gräsmattan och pv fixade med den järnställning där båten så småningom ska vila, hörde vi det där ljudet som är sååå mycket "höst"  ..,  nämligen ljudet av gäss som kommer norrifrån. 

Vi stannade upp och väntade .., stod alldeles stilla (struntade i mobilen, vet att det ändå bara blir bilder på moln eller himlen .., några fåglar syns sällan) och så såg vi dem komma ., ett jättelångt sträck, säkert hundratals och perfekt > formation och på väg söderut.   

Det är nästan samma känsla som när tranorna kommer om våren. 

Lite mer vemodigt kanske, nej, egentligen inte.  

Det är ju som det är.

Och i morgoneftermiddag blir det till att åka och rösta i Ugglarp. På ett nytt ställe. På bordet i rummet intill ligger röstkortet redo, tillsammans med en kallelse från sjukhuset. Och Halmstad Kammarkör har konsert i Martin Luther-kyrkan (allmänt kallad Plåtkyrkan) i samband med gudstjänsten. Lykke ska återvända till Bjäresjö och pv:s födelsedag ska firas i efterskott. Full fart, alltså.

Lördagsfönstret ...

Ett fönster fångat i Eftra, inte långt härifrån.

Och det var madamen i det gula huset som hade håven redo. Tack Elisabet!

När pv bytte jobb och lite annat ...

Igår fick vi vår femte vaccindos - Pfizer även den här gången - och det hela skedde på Halmstad Arena. Där var mängder med människor och två köer och perfekt ordning och reda! 

En äldre kvinna (kanske f.d. sjuksköterska) gick omkring och såg till att vi hade tagit av oss jackor och tröjor och att id-korten var på plats och jag fick tillsägelse att jag hade satt munskyddet bakfram. 

Det hela gick undan med väldig fart; rena löpande-bandet! 

Efteråt blev det lunch-middag på Haverdals Golfrestaurang och det var lika mycket folk där - knappt att vi fick ett bord -! 

Inte långt ifrån oss satt en man som vinkade så glatt och igenkännande. Å, jag blev så glad! Så innerligt glad!

Den här mannen som väl är i min ålder eller kanske äldre, han dök upp på hjärtavdelningen när jag låg inne och det var när jag stod i korridoren och skulle ta mig en kopp kaffe som jag såg honom. Han var den ende som jag kände igen under mina tio dagar på avdelningen .., kund i  affären sedan länge och det var inte långt ifrån att jag började gråta.

Alla andra patienter tycktes känna varandra eller ha gemensamma bekanta och att upptäcka den mannen, det var ungefär som om någon hemifrån hade dykt upp!

Nu blev det en stunds prat vid hans bord och han berättade att eländet bara fortsatt och det var inga roliga saker som hade upptäckts och jag stod där och strök honom över sticketröjan och tänkte att det är underligt - eller inte - vad vissa möten med människor (om än aldrig så korta) kan betyda!  

Kanske för att man just då är skörare än vanligt?

Senare på kvällen blev det en sväng till Skallkroken och hamnvakten Bengt stod länge och surrade med oss .., bland annat fick vi veta att där varit stölder i hamnen - inne i båtarna -, men vi hade klarat oss.

I och för sig finns där inte mycket av värde .., en flaska Martini och lite Jägermeister, (den sistnämnda hade jag mer än gärna skänkt bort, den är nåt så gräsligt dålig!) men det är väl också allt. 

En simtur - modell kortare - blev det också och Harry gick i till maghöjd och två småttingar berättade att dom fångat fem krabbor, vilka nu låg i en blå hink. 

Badtemperaturen?

Vi gissade på arton grader. 

Skönt var det, hur som helst. 

Nu är det lördagförmiddag .., och pv kom ner och åt frukost och gick ut med harry, men sen blev det sängen igen. Som vanligt blir han dålig efter varje vaccination. 

Natten mot idag hade han haft underliga feberdrömmar .., bland annat hade denne republikan kört Kung Charles den tredje i någon slags lit-de-parad-bil och detta genom ruggigt Ukraina! Inte undra  på att han knappt orkade med frukosten. Det hela (biverkningen) brukar vara från fyra, fem timmar, till en hel dag.

Själv känner jag just ingenting. Var lite hetare än vanligt (om kinderna) vid sextiden i morse, men mår för övrigt hur bra som helst. 

Tänk, att det slår så olika!

Morgonens bästa? 

Jo, det var det långa mejlet från min syster i Australien, hon som nu - efter fem veckor i Skåne - kommit hem . 

Resan är lång i sig (23 timmar inalles), men nu hade den blivit ännu längre, då planet från Doha till Adelaide var försenat. Allt hade gått bra. Hon kom hem till femton plusgrader och hällregn och ett hus där värmen genast sattes igång. Undrar just om deras elpriser skjuter i höjden, eller har Australien egen gas?

Bilden här ovanför visar hur det såg ut vid Skallkrokens parkering igårkväll.

Slutdebatten ...

Sååå skönt med val på söndag. 

Inte en enda debatt till - ååå, jag uthärdar inte -!

Och sååå skönt med vardag på måndag. 

Bra programledarskap, tycker jag i alla fall att det var.

Tack för det SVT:s Karin Magnusson och Fouad Youcefi. 

Några av partiledarna är som ettriga terrier .., någon håller sig lugn .., och den som skriker mest får i alla fall inte min röst.

Såg rolig reklam för Liberalerna på twitter, tror jag. 

Det var Dominika Peczynski och Anders Borg som stod för det hela. 

Finns det nåt roligare än självironi!

Och den sympatiske talmannen Andreas Norlén .., undrar just om han har börjat baka kakor ...? 

Han lär få fullt upp nu. 

Godnatt!

Dagens fönster ...

(Det blev två dagens fönster idag, men det gör ju inget).
 

Såååå väl minns jag mitt allra första besök i Klövsjö i Jämtland. Vi var på bilsemester, ättapjötten var inte gammal och var väldigt kissnödig och inte långt från Klövsjö kyrka fick vi parkera och ta fram pottan. 

Och det var då, medan jag stod där och tittade ut över bygden som jag föll  p l a d a s k  för Klövsjö! Kanske berodde det på att det var fint väder .., att det växte sommarblommor i sluttningarna och att det var semester och allt vad det innebar. 

Det här fönstret fångades av ellem och så här skriver hon: "Vi är på väg ner till Värmland, och övernattar nu i Klövsjö. Här är gott om fönster!"

Tack ellem för att du hade håven med dig! säger jag.

Kallvatten och lite till ...

I tyska staden Nürnberg ska det - som på så många andra ställen i Europa - sparas på gas och en av åtgärderna är att stänga tre av fyra badhus (tydligen i sjuttiotvå dagar) och förutom stängda bad, så släcks utomhusbelysningar och i skolorna kommer värmen inte att slås på förrän i slutet av den här månaden. På gym blir det till att duscha i kallvatten. 

Egentligen är det ju fantastiskt vad man  k a n  spara in på, när viljan finns - eller kanske mera - när man inte har något val. 

Sommartid duschar jag ofta kallt, då med trädgårdsslangen, men det är en förstås en helt annan sak att tvätta håret enbart i iskallt vatten. Nu pratade vi här hemma om det här med Nürnbergs variant, ja, att vi skulle testa, men inte hela duschen. Pv avslutade sin sejour i badrummet med tio sekunder i kallvatten .., jag tog inte tid på min, men längre än så blev det i alla fall. Har man långt och tjockt hår, blir det en pärs, eller så blir det betydligt mindre schampo i håret, så sköljs det ur kvickt. 

Och så har drottning Elizabeth somnat in och nu ska "Prins Charles" bli "Kung Charles" och det känns ju hur galet - eller rättare sagt - hur ovant som helst. 

Minns tydligt vårt besök i Cornwall och när vi vid frukosten pratade med hyresvärden i det Airbnb där vi bodde. Nej, där stod inte Charles högt i kurs, vilket nog mest berodde på det höga arrendet som hyresvärden fick betala till hertigen av Cornwall, alltså dåvarande prins Charles. 

Blir intressant att följa utvecklingen i Storbritannien och se hur denne nyblivne kung klarar av att efterträda sin mor. Alldeles enkelt kan det inte vara.

Bilden är just från boendet i Millbrook.

Dagens fönster ...

"Fast jag HADE ju fler fönster! Detta är från Keramika Fantasia vid Bollerup."

Så skriver annannan som varit hemma i Skåne på besök. 

Tack snälla! säger jag. 

I slutet av sommaren ...

... men ännu, när solen strålar, är det varmt och skönt och det är inte långt ifrån att jag slumrar till där jag sitter i trädgårdsstolen. Harry ligger en bit ifrån mig och sover så gott. 

Det enda som hörs är knäppet från antingen en rödhake eller en gärdsmyg; jag gissar på rödhake då jag inte sett till någon "köttbulle-fågel" den senaste tiden, men kanske mest av allt för att Mari Friberg pratade om just rödhake-knäppandet. Jag litar på henne. 

Någon gång på förmiddan kommer Britt och vill bjuda oss på kaffe och äppelkaka. Jag säger att pv inte är hemma förrän vid fyra (hans sms säger "15. 38:39") och då blir det bestämt att jo, men då kommer vi. 

Även grannen Anneli är bjuden. Hon bor två hus från oss, närmare havet och har låtit riva sina föräldrars sommarhus och nu är det är något helt nytt - ett hus på pålar - och med massor med ljusinsläpp .., det hela är beläget i slänten, mitt bland alla träd. 

Att Anneli är scenograf är inte svårt att se .., ty från vägen ser huset ut som en teaterkuliss. 

Britt har bakat än äppelkaka och här är det pv som blir serverad kaffe. 

I bakgrunden, lite till vänster, skymtar deras lillstuga som nu har målats grått och taket har blivit vitt. (En av sönerna har tagit över det hela och nu ska även storstugan (som inte är särskilt stor) målas om i samma kulör. 

Här sitter Anneli och småpratar lite med Harry, som förstås har fått följa med. 

Ecke är så förtjust i Harry .., och det är utan tvekan ömsesidigt, men det är klart .., när nu Anneli har något gott på sin assiett, så lockar det mera. 

I någon timmes tid eller kanske mera blir vi där. Vad pratar vi om? Ja, om  dyra elräkningar .., bristande lokalsinne .., Vägföreningen .., scenografjobbet och vad det innebär ..., vi pratar om Ystad och om Hornsgatan i Stockholm ..., hörapparater (Britt hade igår badat i havet och glömt ta ut sina, men kände sig tacksam över att dom visat sig fungera) .., och det pratas även om almarna som skjuter stora skott och vi hinner även med att prata om verkstadsboden som ska byggas och tillståndet av den närmaste grannen. 

Sånt. 

Vi talar också om detta att bli yrkesskadad; så där som att jag ofta plockar undan tomma kartonger från hyllorna i butiker som jag besöker, eller i alla fall försöker få lite mera ordning i hyllorna, om det är alltför "oredigt".

Lite om Annelis arbete hinns också med, bland annat när hon var engagerad i förra omgången av "Tunna blå linjen", polisserien från Malmö. 

Världens godaste kakor bjöd Britt på. 

Dom innehöll bland annat finmald mandel, socker och äggvita och påminde lite om Jitterbuggare, men ännu godare! 

S e g a. 

Sååå smarriga!

Nu är det kväller .., Sigge jamar och vill ha kokt fisk och pv äter kokta majskolvar. 

En bra dag blev det här.