Kväller ...

Precis som alltid vid häftiga väderomslag - vilket var vad som hände idag - däckar jag totalt, ja, blir helt utslagen! Somnar på soffan och sover så djupt, så där så jag inte ens är säkert på att jag h a r  sovit, men det har jag, enligt pv. Jaha, då förstår jag. I nästan tre timmar är jag som bortblåst och när jag vaknar och ovädret tackat för sig, då är allt som vanligt. 

Vid 19.30 tar vi bilen och kör till Ankaret och därefter till Skallkroken för ett kvällsdopp. Alla tio ställplatser är upptagna. Tre tyska, en schweizisk, en belgisk och fem svenskregistrerade husbilar på plats. Alla har utsikt över den stundande solnedgången.

Pv skippar badet, men jag simmar lite och det är arton grader i havet och helt ljuvligt. 

 

 

Kommer hem till mjukt kvällsljus. 

 

Vallmon på gång. Och den fina rosa dahlian som jag inhandlade för ett par dagar sedan och var så lycklig över ..., ja, den tyckte även herr Råbock var vacker och framför allt: god. 

Adjö med den blomman!

Har, sedan vi kom hem, tittat på ett oerhört intressant SVT-program med titeln "I arkitektens fotspår" som handlade om förvandlingen av staden Rotterdam. 

Sååå sevärt! Och tänk, vad en dansk arkitekt kan sätta avtryck! 

Här en länk till programmet.

Dagens fönster ...

Från London kommer den här vyn, fångad genom hotellfönstret av pv:s kusin Maria. (Jag tror i alla fall att det är  hotellfönstret). Härligt! Tack Maria! säger jag.

Det bästa på länge ...

Så här är det: jag har sagt det förut och säger det återigen .., jag ÄLSKAR Malmö! Alla dessa parker och grönområden och havet och Sibbarb, Limhamn och som på bilden, Toughest-tävlingar på Ribban!Och jag tycker om mixen av människor! 

Det var så här nämligen att från Sthlm hade AP helt impulsivt kommit ner och så skulle vi hjälpas åt med pojkarna, det gällde ett nattpass och dagen därpå då mor i huset skulle sova ut och far befann sig på någon slags övning norröver. När AP upptäckte att det pågick Toughest för familjer, så anmälde hon sig och Elliot och oj, så roligt detta var!  

Sååå många människor var på plats på det här enorma grönområdet och det var olika stationer med olika hinder .., det var småttingar med föräldrar eller syskon, det var mor, - eller farföräldrar som sprang med sina ätteläggar .., och det var småttingar (Elliot är ju bara 5) och det var tonåringar och det var småflickor och killar och det var mammor i klänning och sjalett runt huvudet som sprang och det var hejarop och flaggor och att vada i lera och ta sig över halmbalar och höga hinder och allt man kan tänka sig! Tur var det ju också att man får hjälpa varandra och där var två män som - lite avskilt - tog fram sin bönematta och bad och det var hela världen tillsammans, kändes det som. 

Här simmades det i lera .. och någon hade inte alls lust att ligga på mage, men fick pepp av faster AP ..,  ja, inget simmande, men ändå! 

Efter lervällingen kunde man (dom tävlande) blaska av sig det värsta i havet och så bar det av mot nya stationer och nya hinder!

Och vi hejade och det pratades med andra anhöriga som tittade på och efteråt berättade AP om främst pappor som hon tyckte tog det hela så väldigt allvarligt och pushade sina barn som gällde det livet. "Ja, men kunde dom inte bara ha haft det ROLIGT tillsammans utan en massa press ..?" menade hon.

Sonens svärföräldrar, rara Claes och Monica, hade kommit cyklande från Limhamn och Viggo ville prompt vara hos morfar ..., och Maja, som skulle sluta sju på morgonen men kom hem två timmar senare, hon hade inte många timmars sömn (max 3), men sprang till synes obehindrat med barnvagnen och jag tänkte att det finns ju faktiskt en anledning att man inte får barn i sextioårsåldern. 

Efteråt blev det kaffe och kex/chokladboll i gröngräset och Viggo upptäckte en kompis från förskolan och sprang runt-runt-runt och Elliot och AP hade fått ljusblå medaljer, men allra gladast var ändå Elliot över den tjusiga ballongen som han förärades av faster, ja, även lillebror fick en ballong.

 

Och pv agerade handräckare. Vilken totalt underbar dag det blev!

Dagens fönster ...

Ännu ett fönster från London kommer här. 

"Det här är fönster som heter duga! London Business Scholl. Jag bara gick förbi; mitt jobb har inget att göra med det här."

// Så skriver annannan, som var i London å jobbets vägnar.

Här en länk som ska locka till att studera just där. Härligt vimmel av olika nationaliteter!

Och när vi ändå är i London, kan det ju vara intressant att ta del av andra människors yrken  och vad dessa har för inkomster, skriver hon (jag, alltså) som har 13500:- netto i pension, men det rår jag ju för själv, som inte planerade bättre.

Dagens fönster ...

Från Babsan i Roslagen kom det här fönstret med alla frodiga "elefantöron", vackra krukor och ett litet sällskap katter emellan dem. Kanske en mus också ..? Synskärpan räcker inte till. 

Tack Babsan!

Den idoge ..

Så här ser det ut ikväll. Etthundratio tegelpannor har pv rengjort och fått på plats. Först rutschkana från taket till gräsmattan .., därefter får dom ligga i såpvattenlösning i skottkärran och sist av allt skrapar han dem rena med stålborsten. Högtryckstvätten hade inte en chans. 

Det är någon slags lav som sitter som berget och själva tvättningen/skrapningen/sköljningen efteråt, har han räknat ut tar cirka 3.5 minuter! Behöver man påpeka att han är mattelärare.

"För tjugo år sedan när min brorson Anton och jag själv lade det här taket, tog vi åtta tegelpannor under ena armen och bar upp dem på taket. Då var dessa pannor inplastade och det var ett band runt om, men ändå. Nu, tjugo år senare .., bär jag tre åt gången .., man blir äldre ...", säger pv.

Fredagmorgon ....

Vaknar tidigt och ligger kvar i sängen och lyssnar till näktergalen. Egentligen tycker jag mycket, mycket mera om koltrastens flöjtande, men ändå .., det känns bra. 

Herr Näktergal håller till i "hiet" hundra meter härifrån, inte långt från  postlådorna.

Får en tidig film (06:42) av den äldsta som då är ute med hundarna. 

"Hör du göken .., den är på andra sidan sjön .?" skriver hon. 

I natt kom regnet. Inga mängder, men så ljuvligt skönt och så behövligt.

Vid sjutiden blir det som vanligt .., frukost framför tv:n. I ett bra förhållande bör man (enligt någon forskning) sitta mitt emot varandra och frukostera, men det gör vi nästan aldrig. 

Vi äter dessutom i olika takt. Pv tar - enligt mitt sätt att se det - evigheter på sig för att äta ett ägg .., jag är alltid klar långt före honom. Sigge har sovit på soffan i uterummet (som tydligen är hans sommarviste) och jag går ut och hälsar lite på honom och det märks att han ser sämre ., han tittar förvånat på sin matte med lockiga håret ("farmor, du har som bollar i håret ...!" sa Elliot) som står åt alla håll utom där det är tänkt .., men så hoppar han ner, jaaaamar lite och stryker sig runt mina ben och jag säger att "kom nu ska du också få frukost ..." och han följer med, serveras kalkonfrikassé i sås och går sedan ut igen. 

Plötsligt upptäcker vi Titti Schult som en av två programledare i tv-rutan! 

"Va? Har hon börjat hos SVT ..?" säger vi unisont. 

Eller ser vi fel? Nej, det är verkligen Titti. Oj, inte lätt att byta arbetsplats - från radio till tv - men hon kommer säkert in i det hela vad det lider. 

Läser DN. Mycket som var intressant och allra, allra bäst tyckte jag om Andrew Waldens krönika som hade rubriken: "Därför ska du anställa en människa som inte tror på sig själv." Läste och log. Gör veckans quiz. Pv vinner över mig med ett mer rätt svar, men jag vinner över honom på ordquizet (bara 1 mer rätt). Nu är han igång med tegelpanne-rengöringen. Om en dryg timme vankas besiktning av bilen.

Och idag ska vännen Eva i Tyresö genomgå en datortomografi, allt för att utesluta elände på annat håll i kroppen. Om inget annat inträffar, kommer hon och den halvlånge hit till Haverdal i morgon. Sååå trivsamt det ska bli! Jag längtar.

Ps. Mera Morgonstudion. LO:s nye ordförande Johan Lindholm intervjuas och apropå rubriken i Andrew Waldens krönika .., ja, det kan jag säga, att herr Ordförande Lindholm, han tror på sig själv. Det är i alla fall vad jag tror. Ds.

Dagens fönster ...

Under besöket på Loka Brunn fångade Turtlan två fönster. 

Det här är det andra och så här skriver hon: 

"Håvade in även detta fönster. Efter lunchen serverades det kaffe och dessert i salongerna. Där, vi det här bordet, slog vi oss ner.

Fönstret är så fint och borde väl vara så kallad Jugendstil eller är jag ute och cyklar?

Turtlan på tur till Loka Brunn."

// Tack Annica!

På agendan ...

Som  omväxling till uterumsjobbet (ni vet makadam, frigolit i 26-graders värme) beslutade husets herre sig för att försöka rengöra tegelpannorna på tvättstugetaket. 

Flera gånger har jag så där försynt .., föreslagit att han skulle leja något företag för att få pannorna rena. 

"Du vet ju hur fint det blev hos grannen Birgitta ...?" har jag sagt. 

Jo, förvisso. Det har han hållit med om, men ..., ja, ni förstår. 

Idag satte han igång. Först klättrade han upp och ner och hämtade tre pannor åt gången, men därefter gjorde han som en rutschkana där en och en panna fick åka ner och längst ner hade han lagt en säck plantjord, så det blev mjuklandning för tegelpannorna och så plockade jag upp dem, en efter en. 

En ny, fräsch stålborste inhandlades hos Lantmännen i Slöinge och så, efter att pannorna legat i såplösning/vatten i skottkärran ett tag, så tog han sig an eländet. Titta, så fint det blev!! Men jag säger det .., vilket evighetsjobb! 

Förutom stålborsten, köpte jag ytterligare två dahlior. Det här är en av dem. Har ställt dem i skuggan under dagen, men ikväll ska skönheterna få hamna i rabatten. 

Så har jag gjort Valkompassen och det var intressant. Två frågor svarade jag inte på, då jag inte tyckte att något av alternativen var vettiga. Eller var så antingen-eller-ställda.

Svaret blev att allra närmast låg jag hos Centerpartiet och längst ifrån kom SD. 

Centerpartiet har jag röstat på flera gånger sedan jag fick rösträtt. Pv behöver inte göra någon valkompass, han vet var han hör hemma, men till sin förvåning kom han närmast liberalerna, även om det endast skiljde någon ynka procent till nästa.

Och själv tänker jag för första gången rösta på ett helt annat parti, ja, än där jag vanligen lägger min röst.

För övrigt ÄLSKAR jag SBAB:s reklam där Kalle Moraeus förklarar för Björn Gustafsson detta att det altid varit sparränta på pengarna hos SBAB.

Torsdag i slutet av maj ...

Och nästan dagligen kommer bilder hemifrån och jag säger till pv att .. "men i höst kanske ?"

(Foto: Den äldsta.)

Detta var alltså utsikten hemifrån. Och som synes är sjön nu helt isfri.

Tittar på Morgonstudion där nästan alla - just idag i alla fall - tycks trötta och lite halvt loja.

Igårkväll däremot .., Politikbyrån med Karolina Skoglund som programledare. Där handlade det om det stundande EU-valet och denna Karolina tycks sprudla av energi! 

Intressant att lyssna till Aftonbladets Ylva Nilsson som berättade om vad som var väsentligt för att få makt och kunna göra skillnad i EU. 

På första plats kom, inte helt otippat och tämligen logiskt: sakkunskap, och denna Ylva tog Marit Paulsen som exempel. 

Marit, som inte var någon hejare på engelska och inte det minsta ..., ja, mer som en bondmora (min åsikt och det är menat i positiv bemärkelse), men som - enligt Ylva Nilsson - verkligen visste vad hon pratade om. 

Vi tittar nästan alltid på dom här byråpgrogrammen .., Politikbyrån, Utrikesbyrån och Ekonomibyrån, jo, jag tycker att dom är intressanta. Bra format också.

Ännu en bild hemifrån, alldeles nedanför det som en gång var mitt barndomshem. 

Vid pilen syns "boden" och där hade pappa inrett ett rum (fönstret t.h) till stövarna. Där fanns en rejäl bädd med galonförsedd madrass,  öppningsbart fönster (med myggnät sommartid), en slags "tunnel" att ta sig ut/in i själva hundgården, ja, för att inte släppa in kylan vintertid. 

Och ute, en kvadratisk bänk av trä där åtminstone en eller två hundar kunde sitta och hålla span på förbipasserande, eller sträääcka ut sig och vila.

Och hur ofta hände det inte att jag - vintertid - kröp ihop på madrassen hos Buster eller Sessan inne i deras "rum"? Vilken trygghet!

EU-valet, ja.  Har någon som läser här förtidsröstat? Har någon bytt parti? Någon som känner sig osäker ..? Eller ni vet precis ..?

Strålande solsken även idag och det utlovas temperaturer på upp emot +30 grader!  Undrar hur mina dahlior mår, de som fick göra oss sällskap hem från Lantmännen i Getinge. Tänk, att vid sjuttio års ålder, är detta första gången som jag har dahlior i en rabatt!! Och så vackra!

(Bettan: Svar från Maria kommer! Hon gör i dag sin första inskolning inom hemtjänsten i Malå, där hon ska kunna hoppa in när det behövs och hon har möjlighet.)

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren som är annannan (på tjänsteresa i London):

"Och det fortsätter att regna .... 

Jag steg optimistiskt upp och tänkte att när jag vaknat så tidigt ska jag gå ut och promenera innan trafiken kom igång. 

Hade jag haft ombyteskläder hade jag gjort det, men nu har jag har jag bara ett par skor och dito byxor."

//Tack , tack! säger jag, som så förundrats över alla "rök-rör"på skorstenarna - eller vad man nu ska kalla dem - ja,  på de brittiska taken. Ja, även i andra länder, men det var under resan till Lyme Regis 1991 tillsammans med AP, som jag verkligen lade märke till detta fenomen.

Sjukstugan i Malå ....?

Monet undrar i ett tidigare inlägg över namnet på det som jag alltid kallar "sjukstugan" hemma i Malå. 

Det är trettioett år sedan vi styrde kosan söderut och jag tänker att kanske har det förändrats .., måhända kallas den för något helt annat? Vårdcentral? Hälsocentral? (Titta, så vackert belägen i skydd av Tjamstaberget och Malån på andra sidan vägen).

Frågar den äldsta som på måndag börjar sitt tremånadersvikariat - så gott som enbart dagtid - just där, och hon säger "ja, men alla säger ju sjukan!" 

Tänker att det kanske är dom yngre som säger så, så alldeles nyss ringde jag min livlina hemmavid, nämligen den alltid så rara Kerstin Sjölund. Kerstin är född och uppvuxen i Motala, men gifte sig med Carl-Olof som var vår klassföreståndare under högstadietiden. Men nu var det ju Kerstin det gällde, ja. 

Före detta skolsköterska, aktiv fp-politiker under många år, till synes så glad och med ett så härligt skratt. Henne ringde jag till och ställde frågan .., detta att jag säger "sjukstugan", är det helt ute, eller ..?

"Nej, alla säger sjukstugan eller sjukan och på vägskylten står det också SJUKSTUGA", förklarar hon. 

Det är för att där finns sängplatser, även om det för tillfället tydligen är ont om sjuksköterskor och kanske är sängplatserna då indragna? 

Rent officiellt är begreppet Malå Sjukstuga - Hälsocentral, men det är alltså på papperet det.

I min barndom på 50,- och 60-talet fanns såväl BB, som kronikeravdelning, mottagning, röntgen och smärre operationer - typ gallstensdito förekom (pappa blev opererad för detta  just hemmavid), särskilt när där arbetade en skicklig kirurg och om  honom vittnade mamma ofta. (Mamma sövde då, med eter). Och precis nu föll namnet bort. Hette han Nilsson i efternamn? 

Här en ingress från DN 2011. 

Malå.

Sjukstugan i västerbottniska Malå är inte som en vanlig vårdcentral. Snarare ett litet sjukhus. Det kan behövas. – Folk här dröjer längre med att söka vård. Jag hade en pati­ent med als i slutstadiet, han kom när han inte kunde bära ved längre, säger Anna Jansson, läkare från Stockholm.

Hipp, hipp, hurra, för fina Sonja idag!

Nittioett år .., det är inte illa det! Sonja .., denna underbara, rara, alltid så omtänksamma människa som jag från sekund 1 kom att tycka så mycket om. Före detta distriktssköterska, ingift moster till pv, född och uppvuxen i Markaryd, alltid vänlig .., och som utan någon som helst tvekan kan vinna världsmästerskapen i att ha ett köksbord helt översållat av papper av olika slag. (Själv vinner jag planetmästerskapet i att ha en rörig tvättstuga, men jag delar den vinsten med pv som har det rummet som verktygslokal).

Du är så innerligt älskad, kära Sonja!

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är Babsan. 

"Frankie njuter i solen efter firandet den 17:e maj. Har aldrig sett en hund njuta lika mycket som henne."

//Tack Babsan. Frankie och Sigge skulle nog trivas tillsammans .., han kan ligga i uterummet och tycks njuta omåttligt, hur varmt (läs: hett) det än är där inne!

Mitt på stranden: en skylt!

Soligt och fint; det tar liksom aldrig slut. Det känns som högsommar. Jag storstädar badrummet från golv till tak och pv tar ugnsluckan - innerglaset som alltid blir så skruttigt - och så tar jag en sväng i kylskåpet också. Underbart! Klipper gräset, men sparar alla små violer. 

Vid 13-tiden cyklar pv iväg till Maja, det handlar om matteundervisningen. På torsdag tar hon examen. Han säger att hon har varit så ambitiös den här gången och att han är säker på att hon kommer att klara av det hela. Nu är det alltså slut på cykelturerna till Stora Hus och tänk, i vår har han arbetat endast två ynka dagar på Gullbrandstorp! 

"Tja, det är ju rätt skönt att leva pensionärsliv ...", säger han. 

Medan han stöttar i matte, cyklar jag ner till stranden. Idag är det ostlig vind - frånlandsvind - och inte alls några 20 grader i havet, men skönt ändå.Vi är tre personer på stranden, jag är den enda som badar. Två dopp. Vattnet är grönfärgat och helt ljuvligt. 

Fantastiskt foto: Christian Bickel. (Bilden togs på Malören i Norrbotten).

Mitt på stranden har någon slagit ner en skylt med ett anslag och jag undrar vad det handlar om. Rubriken är: "Var rädd om oss!" Det är Länsstyrelsen som berättar att efter flera års frånvaro, så har nu tre olika sorters tärnor börjat häcka på Fågelholmen, nämligen småtärna, fisktärna och silvertärna. Alla besökare uppmanas att hålla ett avstånd av minst 100 meter från holmen, så där så att tärnorna får häcka i lugn och ro. 

Silvertärnan är den av våra fåglar som har den längsta flygsträckan av alla! Och tänk, att nu har den hittat till Stensjö! Inte vet jag vilken av tärnorna det är, men tre stycken flyger fram och åter, upp och ner och störtdyker mot vattnet .., och så om och om igen! Jag tänker att deras vingslag påminner om origami, den här japanska konsten att klippa fint i papper!  Sååå vackra är dom! Så alldeles omåttligt gracila!

Annat som hänt?  Jo, jag har - under högljudda protester - duschat Sigge och även om han på alla sätt och vis och med klorna utspärrade (dock inte mot mig) försökte komma loss, så gick det bra till slut. Efteråt satt han länge och putsade pälsen och han blev så fin. 

För övrigt är Pv på terminens allra sista körövning och i morgon, tänk, då fyller Sonja nittioett år.

(Om Malören kan man få veta mera här.)

Ännu en insikt ... 

Råkade nu på morgonen hamna på en liten film från "Framgångspodden" där jämten Mikael Tornving tar upp detta med vad som är väsentligt här i livet. Eller kanske mera; insikten om att ens tid faktiskt är begränsad. (Filmsnutten ligger på tiktok där jag inte har något konto, men jag kunde titta som "gäst". Här en länk till den.)

Har man aldrig tänkt den tanken tidigare, så gör man (eller i alla fall undertecknad) det allt oftare. Särskilt om man plötsligt drabbats av sjukdom. Och även om man känner sig pigg och kry, så vet man ju att hoppsan, plötsligt kan man ligga där. 

Så idag på morgonen sade jag till pv att bara så han vet, så tänker jag inte tillbringa alla mina kommande somrar ombord på en segelbåt. Bara så han vet.

Och så här svarade Stig i Kulbo, på frågan om han lever hälsosamt. Jag har visat den här bilden många gånger tidigare och jag blir lika full i skratt var gång.

På väg till jobbet ...

... kan det se ut så här, när dottern kör de nio milen till lasarettet i Lycksele. 

Bettan i Lund frågade hur vägarna var. Jo, men till en del så här, andra är bättre, men inga 110-vägar. 

"Hattigt med många olika hastighetsbegränsningar!" säger dottern. 

Hon berätrar att körtiden blir 1 timme och 10 minuter och var det morgonrusning när hon efter nattpasset lämnade Karolinska, ja, då kunde det ta lika lång tid att ta sig till Upplands Väsby som från Lycksele till Malå. 

Den malåbo finns väl knappast som inte någon gång i sitt liv stannat till vid Vormforsen! 

Bred och brusande är den,Vindelälven, särskilt om våren förstås ..., och där finns vindskydd så man kan sitta och ta sitt 11-kaffe och det är bara så mäktigt. (Ja, man kan ta 14-kaffe där också ). 

Inte långt därifrån ligger byn Vormsele där det varje sommar pågår en hemslöjdsutställning. 

Där har jag köpt fin keramik (min vackraste ytterkruka,den hittade jag där), stickade vantar och där finns trasmattor, rotslöjd, ja, allt möjligt. 

Och så kan man kalasa på en tallrik med kärngrädde och kornbröd att smula ner. Som en slags filbryta. Mums!

Vormforsen/Vindelälven om våren. 

Ni förstår ju vad jag kände då pv första gången visade mig en av Hallands "floder" - Nissan -. 

Jaha. Det var mer som ett mindre vattendrag, tyckte jag. 

Alla bilder tagna av Maria Böhlander - Eikedahl.

Dagens fönster ...

Monet som höll i fönsterhåven, skriver följande: "Här är det stora burspråket i Villa Svalnäs som ligger i parken vid vårt seniorboende. 

Villan, pampig och stor, byggdes vid sekelskiftet av Henrik Palme, ofta kallad Djursholms Villastads grundare. Då när man ville ut i skärgård och natur från den trånga innerstaden. 

Det är en fantastiskt utsikt härifrån mot parken och den egna bryggan vid  Näsbyviken och Stora Värtan (mittemot Lidingö)."

//Tack Monet! säger jag. 

Och så kom ... 

... regnet! 

Vilken lycka. 

Syrerik luft. 

Regndroppar. 

Vindrutetorkarna på maxfart. 

Glädje över att gräsmattan klipptes tidigare idag. 

Och en vacker liten snigel med tjusig snäcka att krypa in i.

Uppdatering: Inte enbart glädje. 

Mördarnsniglarnaa dök upp från underjorden, eller var de nu hållit hus! Tog nog död på ett trettiotal på direkten.

Utflykt till Bornholm ....

Tanken var att vi skulle ha hand om exets hund Lykke, då när han och Karin och hennes syster med man skulle bila till Frankrike. Nu väntar mina barns far på en knäoperation (en knäprotes, helt enkelt .., han har nog fördärvat sina båda knän mest på grund av allt handbollsspelande under årens lopp) och i stället för en lång bilresa till Frankrike, blir det Bornholm i stället. Hundarna (inalles 3 st) gör dem sällskap. 

Och  själv kom jag ihåg vår resa till Bornholm .., nästan den härligaste lillsemester jag varit på! 

Sååå många fina minnen som lagrades inombords!