Måndagsfönstret ...

"Hej om aftonen!

Lyssnar på kvällens repris av dagens sommar med Eva Dahlgren och för över bilder från kameran till datorn.

Rensar minneskortet som nu nästan var fullt.

Där på kortet finns ett fönster till Dig fångat igår kväll på ön där vi slog läger (båtläger) för natten.

Efter middagen och före jordgubbarna så tog vi en kvällspromenad västeröver på ön för att se solen dala lite i den ljusa juninatten.

Där fångade jag ett fönster till Dig.

Från fönsterfångar-Turtlan .

Ett kvällsfönster ...

... från Stackgrönnanas båtcafé utanför Skellefteå.

Tänk .., där satt vi fjolsomras!

Tack Ellem som skickade bilden!

(Och Ellem skriver att "räkmackorna är lika stora som i fjol").



Och när den här fönsterbilden från Porto visades, hann jag inte med att leta upp texten som annannan hade skrivit till.

Så här stod det:

"Ruckelbilden visar exempel på väldigt karakteristiska Porto-fönster.

Jo, tyvärr är de där naturliga takfönstren längst fram i bilden inte ovanliga i de många fallfärdiga och övergivna hus som finns. Men titta på de präktiga riktiga takfönstren - inte minst det på det tredje huset där man bara precis ser taknocken.

I en sådan kupol kunde man gå upp och se om båten kommit in med leverans, om man var den sjutton- eller artonhundratalsköpman som lät uppföra huset.

Det syns inte här, men floden är så pass nära att de hus som skymtar suddigt i fjärran på sluttningen är på andra sidan. De två närmre husen har ju enklare fönster, vars uppgift helt enkelt är att släppa in ljus i den långa långa huskroppen.

Mitthuset har ju bara fasadfönster på fram- och baksidan, medan långsidorna som är minst fem-sex gånger längre sitter ihop med de två grannhusen."

Eftermiddag ...

"Tjena Micke ...!"

... blir skippande av fotbollsmatchen, den som jag så gärna vill se, men solen lockar ännu mera och jag tar cykeln och susar iväg till östra stranden, där jag nästan alltid håller till.

Där är nästan folktomt.

Och jag funderar på att ta ett riktigt dopp, men vattnet är iskallt, med betoning på is ...,(en kund säger att det var tio grader i havet i gårkväll ...), så jag struntar i badet och lägger mig raklång på en rosavit handduk och somnar nästan genast.


En annan gång på stranden.
Emil har plockat svarta stenar som han kallar för "lakritsstenar" och lagt dem i mitt knä.


I en dryg timmas tid blir jag där.

Cyklar sedan hemåt .., förbi kyrkogården där allt som är kvar av min mamma nu är aska .., förbi Ejdern där hon tillbringade sju år och jag tänker på den där gången när hon nyss hade dött och var alldeles varm och jag höll henne mot mitt bröst och ropade "mamma! mamma!" ..., och sedan vidare ..., förbi Österportgymnasiet där sonen tog studenten och så på min gata .., där är Söderberg & Sara och puben Kings Head och där utanför står en tyskregistrerad bil med tyska flaggvimplar på ömse sidor av bilen och när jag kommer hem, får jag höra att England har besegrats .., och så kommer på sonen på besök och sitter i loppisfåtöljen och mobilpratar med någon kompis och jag har nyss duschat och håret är lockigt.


"Midsommar ..? Jo, vi var i Åhus .., rena lantidyllen!
Nej, jag är hos mamma just nu, jo, jag trivs bra .., i morgon börjar jag på Krim."

Allt känns bra.

Som små pärlor.

Aldrig upphör jag att förundras över hur mycket kreativitet och begåvning det finns bland alla bloggare!

Människor som inte alls har skrivandet eller fotograferandet som sitt levebröd, utan bara pysslar med detta för sitt höga nöjes skull och tänk .,. jag tycker att hur många som helst av dem (av ER!), är fullständigt jämbördiga med s.k. proffs.

En som är makalös när det gäller att filma, är Sven.

Såååå vackert blir det!

Och hans filurinsikter är alltid lika intressanta att ta del av.

Och så finns ju Stationsvakt, som med nån slags stillsam nyfikenhet på tillvaron fixar till de allra mest underbara små filmer!

Här är ett exempel.

Två helt olika sätt att skildra nånting på, men ändå .., så bra gjort!

Och inte får jag glömma den här unga damen!

Kortfattat skriver hon .., långt från mina romaner, men ack, orden går rakt in i hjärtat!

Eller hon med fönsterhåven ...., att läsa hennes rader är ibland som att sitta en båt som sakta guppar fram över vattnet.

Åååå, vad jag blir glad av sånt här!

På jobbet ...

Alldeles vid svänggrinden in till butiken, står "Greger" och håller upp anslagstavlan.

Där skriver Maria H meddelanden till kunderna.

Och där under finns tyck-till-lådan .., och penna och papper, förstås.



Och just hitom Greger, finns kaffehörnan.
Två fåtöljer och ett litet bord och så en kaffeautomat, där man välja mellan olika kaffevarianter.

Allt är gratis.
Många äldre slår sig ner och tar en kopp, när tröttheten slår till.



Någon kom tidigt till affären i morse och fick vänta en stund på arbetskamraten.
Då plockades blommor i vägrenen.
Och den som plockade blomstren tänkte att .., åååå, precis lika vackert är detta som den allra mest dyrbara köpebukett!



Marias verk igen.

Hon skriver precis som en småskollärare på 70-talet och det var väl då Maria gick i småskolan.

Eller närapå, i alla fall.