Vill ni ha ett arbete som ger er glädje?
Bli affärsbiträde!!
Ty, just som jag telefonsurrar med härliga bettankax, ringer det på min dörr.
Så jag öppnar.
Där står, till min förvåning, Ing-Britt, kund sedan länge i lilla kvartersbutiken och nu på Supermarket.
I min ålder, kanske.
Jag känner henne inte annat än via kassan.
Småprat genom årens lopp ., ja, ni vet, väder,- och vindprat.
Men där står hon nu med en S:t Paula i handen och hon kramar om och pussar på kinden och det rinner tårar på hennes kind och hon tackar för den här tiden och säger att .."jag skyndade mig hem från stranden så du inte skulle hinna flytta!"
Och så går hon sin väg.
Har jag någonsin berättat för er hur mycket jag älskar skåningar i allmänhet och ystadbor i synnerhet?
Jaså, det har jag.
Kan ni förstå varför?
Bra.
söndag 11 juli 2010
Slut i rutan ..
På chefens skrivbord ...
Klockan fjorton-och-arton-piiip.
Ja, så är mitt klädskåp rensat från diverse inköpslistor, två petflaskor, plus ett hekto kattsand.
Vad kommer jag att minnas mest från just idag?
Jo, kvinnan i 60-årsåldern som kommer från kassan mitt emot och tar min hand och ler så innerligt, innerligt varmt och säger .."tack för all vänlighet under alla åren, även på Fridhems Livs".
Och Karin, barnmorskan, som kommer gående vid charkkylen och har med sig present och en vit pion och står där med armarna utsträääckta som till kom-får-du-en-varm-kram och det känns som om mitt hjärta ska rämna.
Och bloggvännen, hon som har det varmaste av leenden och som är så len om huden, jo, jag vet, för jag strök henne över armen.
'Och på "mitt" bord ., där ligger välkommen-tillbaka-brev till Emelie, som har haft semester.
Det är hon som nu ska ta över kassajobbet.
En av mina döttrar sa en gång att det här med överstrykningspennor, "det är nånting som är typiskt för mamma."
Så är det verkligen.
I min väska finns nästan alltid en rosa och en lila variant av dessa.
Men nu är det över.
Nu ska jag öppna en ny grind i livets hage.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)