Ajabaja, tänker jag.

Ibland glömmer man bort sig.

Idag har jag nämligen hoppat upp och ner på köksstolen, ja, när det målades taklist .., och jag har baxat sängen och det stora skåpet och det mindre skåpet lite hit och dit och jag har promenerat lååångt och jag har stått böjd vid vinbärsbusken.

Nu, är benen stela som pinnar.

Värk i såväl vänster som höger knä.

Men ..., middagen var superb (torsk på pv:s vis ...) och 5000 meter i Barcelona en rysare och programmet om 70-talsmusiken helt underbart, så på det hela taget är allt okej.

Och nu ska jag ta mig ett glas hemkokt vinbärssaft.

Ååå, jag känner mig som en riktig husmor .., allt som fattas är förklädet.

Såja ...

... nu är den första vinbärsbusken renplockad.

Och jag sitter på en liten pall och repar bären från grenarna och känner mig som min mamma.

Precis på pricken kan jag se henne framför mig .., se hur hon sitter där ute med ett förkläde på sig och en rostfri bytta i knäet .., och efteråt .., hur hon står vid spisen och kokar det som ska bli gelé och om och om igen testar hon att det håller ihop.

Efteråt ska det finnas massor med små burkar i matkällaren, märkta "Röd vinb.gelé".

Gelén plockas fram när vi ska äta stekt hare eller älg .., eller tjäder .., och ibland även till köttbullarna, gjorda på älgfärs.

Själv tyckte jag bäst om dom svarta vinbären.

Och här, i det gula huset, ska det kokas vinbärssaft.

Ett eftermiddagsfönster från Norrbotten ...

Så här skriver herr fönsterfångaren:

"Hej!

Ett av köksfönstren i vår stuga.
Se de läckra norrbottniska tomaterna och de nyplockade åkerbären.

Vi får massor av åkerbär i år.
Det blir mycket likör och kanske en och annan åkerbärsparfait.

Olyckliga äro de, som aldrig fått ett åkerbär.
(Gammalt norrbottniskt visdomsord.)

Regnhälsningar Bert."

Vilken intressant sommarpratare!!

När jag kokar kaffe och brer mackor till pv, gör jag det så tyst jag bara kan, rädd att missa något, ja, från radioprataren, alltså.

Takmålandet får vänta en stund.

Andäktigt sitter vi i soffan Ektorp och lyssnar till herr Lans.

Bilder från en promenad i slutet av juli ...

Den är klickbar.

Innan arbetet med det som ska bli "det lilla gästrummet" tar sin början (här ska spacklas, slipas, tvättas och så småningom målas ..., allt medan pv ägnar sig åt takisolering av den f.d. inglasade altanen ...), går vi på promenad.

Det blir den vanliga rundan.

Fyrtiofem minuter tar den, ja, om man inte ideligen stannar och tar fram kameran, förstås.

Och tänk, det spelar ingen roll hur man mår före (eller innan ..? nu vet jag inte vilket som är rätt ...?) promenaden .., efteråt är man lycklig.

(Har nu läst här .., det går lika bra med båda orden. Inte illa.)

Här, finns fler bilder.