Året som gick ...

Fikastund på Annikas balkong i Kävlinge.
Ellis, Annika och jag själv.

G l ä d j e.


Anslagstavla i Skipås, Halland.


Brödförsäljning Dublin.


Irland i oktober.


Mr Harry Claine visar vägen och jag bara älskar honom.


Sommar. pElle träffar en liten sprätt som heter Dino.
Dino tror att han bestämmer, men det visar sig snart att det gör han inte.


pElle besöker pensionatet i landet Halland.
Lyckan är total.


Någon månad efter att mamma har lämnat oss och jag själv brutit handleden, dråsar min australiensyrra i backen efter att försökt beskära ett träd.
I veckor ligger hon på intensiven!
Det blir operationer och skallbenet sågas upp och hon hoppar från sjukhussängen i tron att hon är på ett skepp på väg till Mexico och allt blir bara värre; ny operation!
Men tänk, hon repar sig och efter ett par månader åker hon och maken Janne till Vietnam på semester och allt är som bäst.


När hösten kommer flyttar sonen till Stockholm.


Och bystiga damer har besökt stan och ja, jag tycker att stora bröst är läckert!


Gerd från Norsjö visar hur viktigt det är ..., det här med kroppshållning.
Före.


Och efter.
Jo, jo ., där ser man.
Efter visningen bjöd hon och Kjell på wokad mat.
Allt utspelade sig på campingplatsen här i stan.


Och så kom den rara hemifrån-kerstin och hade mig sig en lika rar Maja.
Det är hon som sitter vid bordet och dricker kaffe och äter milanokaka.


Under hela maj månad flödade solen.
Jag tillbringade mest hela tiden vid havet.


Vådan av en vurpa på jobbet.
Det var inte då jordskalvet inträffade.


Ortopeden i Lund är effektiva och ideligen fick jag nya enkäter att fylla i.
Att skriva med vänster hand visade sig vara lättare sagt än gjort.


Det blev besök hos vännen Torun i Staffanstorp.
Här är det kramkalas .., den halsbandstillverkande grannfrun som svämmar över av glädje!


Från mitt söderfönster ser jag ut mot lägenheten där sonen bodde.
Innan flytten.
Rent förunderligt är det hur snabbt tiden går.
Nyss låg "gossen Eikedahl, 4820 gr och 56 cm lång" på mitt bröst.
Nu ska han bli polis och är längst i familjen.


I augusti blir det semester på Kefalonia med älsklings-Emma, 11 år.
Hon som är mormor vinner kortspelandet var kväll, men se, det låtsas Emma inte om.


I mars fyller Emma år.
Mormor skickar glassbidrag.


Valnötsbröd från landet Halland.


Någon gång på våren tar jag farväl av er alla.


Köpenhamn i januari, tillsammans med herr Akkurat och Morsomt.
Norrmannen, ni vet.


Döttrar är ett kapitel för sig.
Här visar dom hur det nog kommer att bli när deras mamma blir gammal.
"När du ska på gruppboende mamma, då får vi fråga hur snabb bredbandsuppkoppling dom har och så får vi ge dig ett begagnat tangentbord som du kan sitta och få låtsasblogga på .., hahhaha ..!" säger döttrarna och skrattar så dom nästan gråter och så visar dom hur deras stackars mamma ska sitta där och skriva.


Första segelturen.
Och övernattningen.


På väg till Svärdsjö i Dalarna för att hämta en båtmotor, hälsar vi på hos Ingrid och Hans.
Hans var min pappas chef, då, i det andra livet.
Det blir ett varmt möte, fyllt av minnen.


Anoraken - en ständig följeslagare i mitt liv.


Stockholm i vintras.
På pendeltåget sitter en kvinna mitt emot mig.
Och så .., börjar hon berätta om sitt liv.


Det är i början av februari och jag kommer körande från Skåne och nu är jag i Halland.
Stormen viner!
Det är första gången jag besöker det som ska komma att kallas Pensionatet.


Sommar.
All denna vänskap.
Från Jämtland har Eva på Frösön och hennes man kommit.
Vi äter middag på Marinan.


Den 5:e april, en lördagmorgon, dör min mamma.
Inget blir sig likt.


Mormor Ann-Gerd skriver brev till lille dottersonen.
I ett annat liv.


I landet Halland bor hunden Frida med sin matte Anna-Karin, som blir till en god vän.


Någon annan har tillbringat månader i Marocko och träffat en bra mycket yngre man.
Hennes liv blir totalt annorlunda.


Kefalonia, Grekland.
Emma får en kram av städerskan.


Anna-Panna, som lillpiga och som större.


Och hennes mamma.


Den där segelbåtsdagen från Ystad till Kåseberga.
Tårtan som äldsta dottern hade bakat.
Här ligger hon och gonar sig i solen.


Ellis hälsar på i Halland.
Så mycket roligt vi har gjort tillsammans!
Så mycket skratt och glädje!


Det är underligt eller kanske inte?
Man är snart femtiofem år och när man ska möta nya människor som har känt varandra i en evighet, då blir man inte ett dugg äldre än lillflickan på bilden, hon som står där i Burwalls fotoaljé i Malå och har på sig en blåvit stickad klänning som grannen, tant Rut, har gjort.
Inte ett dugg större är man.


Bettankax.
Humoristisk, sprallig och rapp i tanken.


I pensionatets tv-rum står ett piano.
Där, slår han sig ner, pv:s lillebror.


Från Småland kommer pensionatsvärdens storebror och brorson och med sig har dom såväl en hund som en liten hittekattunge.
Hunden leker mamma och slickar kattungen ren.


Och bloggmadamen hittar en starunge som har ramlat ner från taket.
Därmed blir pensionatsvärden dagens hjälte, ja, när han har klättrat upp och lagt tillbaka den lilla fågeln i boet.



Midsommarafton och Samlad Tropp.
Bloggmadamen är kräksjuk av oro, men överlever.


Besök i Småland hos pv:s släkt.


Han som är storebror och ägnar sig åt energi, låter ibland energin susa sin väg.


Grekland igen.
På båten till Fiskardo träffar vi Maria från Norrbotten, som bor i Sheffield.


Ett annat möte.
En kvinna som har drabbats av cancer.


Svedala.
Lindalotta och ellis och Junioren .., bettankax och pv.
Och jag själv och Micke.
Det är sommar.


pElle.
Lycklig på landet.


Pensionatvärdens mamma heter Gunvor, men jag säger alltid fel och säger Gunborg.
"Men jag heter ju Gunvor, med v ...!" säger hon.
När jag skickar henne ett vykort, skriver jag "Till Gunborg Göransson med g ..." och ler för mig själv.


En av sommarens bästa dagar.
Ellis och jag själv tar tåget till Landskrona .. får uppläxning av en sur busschaufför .., ellis ramlar pladask vid färjeläget .., sedan sitter vi i pensionatvärdens segelbåt i flera timmar och vi är så glada och lyckliga!

Ungefär så var det här året.

Ett helt underbart år, fyllt av allt som livet bjuder på .., gränslös förtvivlan och ännu mera glädje!

Och v a d jag tycker om er alla!!!

Gott Nytt År! hälsar bloggmadamen.