söndag 16 maj 2010

Ett eftermiddagsfönster från ...



... madame Monet i södra Frankrike.

Så här skriver hon:

"Hej Elisabet,

Häromdagen gick vi på promenad i vår lilla by tillsammans med vänner på besök.
Det här fönstret fotograferade jag bara för färgens skull.

Aldrig att man skulle se en sån lila färg på ett svenskt hus.

Men här i Provence passar det förunderligt bra.

Hej från Monet."


// bloggmadamen säger: nja, kanske inte att man hittar just den lilafärgen här i stan, men ..., ja, titta själv!

7 kommentarer:

Steel City Anna sa...

Mer lila fönster!

Cecilia N sa...

Jag målade en gång ett par träskor i ungefär den lila färgen en gång.

Njae, jag skulle nog inte vilja bo granne med ett så lila hus i Sverige.

(Jag lät en gång bli att vara intresserad av ett hus bredvid ett GRÖÖÖÖNT! av ungefär samma lyskraft.)

Elisabet. sa...

Anna J: ,-)

Elisabet. sa...

Cecilia N: vid infarten från Malmöhållet till Ystad, passerar man ett hus som är målat i en knallorange färg! Hade jag ens haft minsta lilla tanke på att köpa grannhuset, hade jag avstått.
Jag hade fått migrän varje gång jag skulle sitta ute och dricka kaffe .., om jag då hade haft det andra huset i fokus .-)

Love, literature and gardening sa...

Nämensnällani - färg är vackert! Och kul! Jag tycker faktiskt inte att mina grannar har med att göra vilken färg jag målar mitt hus i eller hur mycket ogräs jag har på min tomt. Sådetså.

Sen finns det övergripande byggnadsantikvariatiska strategier och det är jättebra. Men då får man acceptera dessa när man köper sitt hus.

Elisabet. sa...

Love, literature ..: nej, helt ärligt tycker jag inte att all färg är vacker och i viss miljö där önskar jag sannerligen att någon nitisk stadsarkitekt med sinne för det Rätta (som är det jag tycker om då, förstås .-)) skulle sätta ner foten.

Det där med ogräs bryr jag mig däremot inte det minsta om.

Annas mamma sa...

Emilios dörr är jätteläcker!