Lördag .., då är det springloppet Prinsens Minne (till minne av Prins Bertil som bodde i Tylösand) och det är nästan samma känsla som vid Vasaloppet ..., och vid niotiden på morgonen åker AP, Micke och pv in till stan för att vara redo för sina starter.
Vi övriga (min före detta man, hans fru och jag själv) ansluter lite senare.
Först ur är AP.
Hon ska springa milen.
Starttid klockan 11.00
Här står hon just innan start och liiite nervös är hon .., det är ungefär som vid halvvasan.
Det visar sig gå jättebra!
Hon kommer i mål som nummer 118, av totalt 429 startande och har tiden 54 minuter och 6 sekunder.
Klockan 12.00 är det Micke och pv:s tur, då ska det springas en halvmara - totalt 21 km -.
Ååå, så roligt detta är och så välarrangerat!
Där finns olika tält .., det är för trötta kroppar som kan få gratis massage och där är ett Röda-Kors-tält med personal som kan bidra med förstahjälpen om det skulle behövas (där hittar vi Hilda!), i ett annat tält finns det kaffe och fikabröd eller hamburgare om man så önskar, ja, plus en hel drös andra tält som jag inte hann titta in i.
Micke gör ett kanonlopp och blir 35:a av totalt 475 deltagare!
Tiden - 1:28:39
Efteråt tycks han näst intill oberörd, men det finns andra (mest män) som dråsar in i målfållan .., kräks, får kramp i vaderna och ligger som helt utslagna.
Dom som ser väldigt trötta ut på upploppet, ja, dom får extra mycket hejarop av publiken och själv hejar jag friskt ..., ja, det är som i Mora ,-)
Vinnare i halvmaran - herrar -blev Japhet Kiphorir på tiden 1 timme och sex minuter och bäst av damerna blev Jenny Johannesson från Mullsjö på tiden 1:23:04.
Mängder med människor är på plats - såklart mer publik än löpare -!
(Filmen från ett tidigare år ...).
Och det hejas och hojtas och speakern är suverän och innan vi går mot bilen, går jag fram till honom och talar om hur bra han var .., precis lagom i allting!
Här är småttingarna som ska springa Upploppet, ett lopp där alla blir vinnare och som pris får alla barnen en glass.
Åååå, så spännande det är och barnen på bilden stod vid startsnöret i säkerligen en halvtimme innan det hela började!
Batman och Stålmannen fanns också plats och hejade på småttingarna!
Några barn ville inte alls springa, trots att mamma eller pappa gjorde sitt yttersta för att försöka förmå tösen eller gossen att vara med .., andra sprang för glatta livet!
AP i Team Taurus.
Glad och lycklig efteråt.
 |
| Eftersnack ... |
Här sitter löpargänget och pratar om hur det var ..., och jag tänkte att ååå, så roligt det måste vara att kunna springa så där och känna sig stark och kry!!
Tiden för pv blev 2:03:35 och han kom in på 404:e plats.
Grattis till dig med! ärade pensionatsvärd.
Hur roligt som helst är det att stå vid målfållan och se de olika löparstilarna och somliga - nästan enbart män - kommer spurtande som vore dom ute på ett 100-meterslopp!
"Jo, jo .., men många stod och pustade ut några hundra meter före målgången, ja, för att orka med den där spurten ...", säger pv leende.
Och när några barn glatt ropar "heja pa-pa, heja pa-pa!" till en man som kommer mot mål, blir jag så rörd så jag knappt kan prata.
Andra bryr sig inte det minsta i det där med mellantider hit och dit.
Lilla Nelly, hon är hemma i det gula huset tillsammans med harry och Meja, - den senare har kommit på besök från Skåne -.
Det har busats och busats och senare på lördagkvällen äter alla hussar och mattar - samt Hilda och Patrik som inte har någon hund men funderar på en kanin -, .. ja, då äter vi kräftor och annat gott ute i det gröna.
Det blir en ljuvlig kväll .., en sensommarkväll när den är som allra bäst och inte förrän vid midnatt säger vi godnatt och tackar för oss.
 |
| "Här är accessfördelaren ...", förklarar Stenbocks-mågen. |
Och idag söndag har det varit lugnt och fridfullt.
AP tar på förmiddagen bilen och åker till sin häst Fiéri och när jag frågar vad Micke egentligen gör på sitt jobb .., ja, hur hans arbetsdag kan se ut, förklarar han och vi (exet, pv och jag själv) sitter där och hummar och säger ..."jahaaaa, på det viset ..?" när mågen förklarar hur det fungerar det här med mobiltelefoni och koppartrådar hit och dit, det är ettor och nollor och olika system och "nästan som grammatik" och kaffekoppen får illustrera en station och tändsticksasken förvandlas i ett huj till en accessfördelare.
"Ojdå ..," säger vi och förstår väl egentligen inte hälften.
Men intressant är det.
Så har helgen varit.
Med andra ord ..., u n d e r b a r!
6 kommentarer:
Tack för resumé av helgen. Nu är allt i sin ordning;):)
Hälsa och gratulera PV.
bettankax. ,-)
Jag lovar att hälsa!
Ja, det är just det där med män som nästan kräks och ligger utslagna med kramp (eller för den delen springer med hälsenor eller annat som inte vill sig)!som gör att jag är en av de få kanske som inte förstår mig på sånt här.
Inte heller detta att man som förälder skjuter på sina ungar så som du beskriver, jag tycker det är helt vansinnigt faktiskt. Prinsen undrar jag ju faktiskt över vad han tänker i som himmel. Bil körde han och fort gick det men sprang han?
Tur att vi alla är olika och att du som inte håller på själv tycker det är så kul stt vara hejarklack och säkert en utmärkt sådan. Roligt att ni är så samstämda också i de nya familjekonstellationerna! Grattis till alla!
Monet: jo, men det förstår jag att dom gör .., tar ut sig .., det är ju liksom det allt går ut på ,-)
Min pappa - jag kommer så väl ihåg det -, sa alltid när svenska löpare kom i mål och inte ens var trötta, att .., vad är det för fasoner, man ska ju ta ut sig!
Ja, i alla fall om det behövs ,-)
Alltför pådrivande föräldrar ..., nej, det är inte bra, men det här var nog mer varianten som försökte övertala nån som kanske väldigt gärna hade velat, men så tappades modet bort längs vägen.
En helt ljuvlig dag var det och jag bara ÄLSKAR såna här tillställningar och blir så rörd var gång.
Jag önskar verkligen att jag hade envisheten att träna så att jag tog mig runt ett sådant där lopp. Men det har jag inte för det är så in i dödens tråkigt att springa!
Vilken tid han gjorde- Micke! Och grattis grattis till dem alla tre!
@Monet: Tror aldrig man kan förstå vad andra människor drivs av. Jag förstår inte hur artister & skådisar kan triggas av att framträda på scen och det trots att stor andel kräks & är nervös både före & efter agerandet. Jag förstår heller inte att folk kan gå igång så på mat, en smakupplevelse. Ej heller förstår jag inte att folk triggas av att bruka diverse stimula så de däckar. Men vad jag förstår är att belöningssystemet kickar igång för oss alla. Oavsett om man äter gott, presterar och får applåder eller om endorfinerna kickar in under ansträngning - så blir vi alla belönade och får någon form av tillfredsställelse.
Att dessutom att få dela glädjen med de på sidan om och andra som står på sidan och hejar på är grymt.
Typ så tror jag att det är :)
Skicka en kommentar