Elisabet

Kväller ...

"Visst, jag kommer och hämtar dig!" sa hon.

 
Skönt med tre lediga dagar ..., lördag, söndag och måndag och jag börjar inte förrän två på tisdag!
Ljuvligheter.

Och trivsamt på jobbet.
Fyllde in vagn på vagn med mejerivaror .., frontade och gjorde fint .., kollade datum ...,(magra ostar är ofta i risksonen ...) ...,gräddade bröd .., var andrakassörska och rastavlöserska .., träffade lille Ivani och Louis (som är så go så man nästan dånar!) , vars mormor Anita en gång bodde i Malå ..., pratade om den stundande semestern på Bornholm med Bodil .., och moppade sedan hemåt.

Men innan dess ... 

Jo, det visade sig att idag var sista dagen för att ombesiktiga vår bil .,. och det kom jag på när klockan var halv tolv - jag skulle vara på affären vid kvart i tre - och innan dess skulle dragkroken eller fästet på bilen fixas, hur det nu skulle gå till, för pv hade försökt på alla möjliga sätt, utan att lyckas. Det - fästet - ska alltså gå att dela och det var stört omöjligt för honom!

Körde raka spåret till Statoils verkstad i Getinge, för att om möjligt få något råd av verkstadskillarna.
Kvinnan i receptionen förklarade att herrarna var på lunch, men hon skulle höra med dem - dom är tillbaka om tio minuter - sa hon.

Och dom kom och jag fick lämna bilen och om jag hade tur, kanske, kanske dom skulle kunna fixa den. Ringde friherrinnan som kom och hämtade mig (nästan en mil är det) och så fort hem för att göra mig i ordning för jobbet.

Då, efter en dryg timme, ringer telefonen!
Det är från Statoil .., bilen är klar och färdig att hämta, men då är klockan nästan halv tre och jag måste åka till affären .., ringer friherrinnan, jo, hon kan åka och hämta bilen - jag stannar till hos henne och lämnar betalkort och besiktningspapper .., moppar till affären, allt medan den bästa av väninnor hämtar bilen, betalar, kör in till stan för ombesiktning och allt ordnar sig!
 
Nu kan vi åka till Skåne och inte vara oroliga att bli stoppade!

En sak är säker: riktiga vänner är ovärdeliga!