Onsdagkväll och ändrade planer ...
Tanken var att pv - efter jobbet idag - skulle få seglen på plats, men det blåste närapå kuling i hamnen, så den tanken skrinlades. I stället blev det pyssel med att få lanternorna att lysa .., vi upptäckte att den lilla dammsugaren som har varit till sådan glädje, att den avlidit eller i alla fall blivit medvetslös och den måste åtgärdas.
VHF-radion kom på plats och ett provanrop gjordes, dock utan att få svar, så det får kollas upp igen. I och med det är det också nu bestämt att båten ska heta Serudia.
Och så plockades det undan rent allmänt och hela innandömet ska storstädas, så där så att det är fint när vi väl seglar iväg någonstans.
Båten som skymtar i mitten av bilden .., den tillhör en man som säkert är åttiofem år. Det är en ganska stor båt och den mannen fick för ett par år sedan ett plötsligt hjärtstopp i en hamn här i närheten, men klarade livhanken och att hans hustru - också till åren - ändå vågar ge sig ut till havs med båten, ja, det övergår mitt förstånd.
Älskade, älskade Harry! Förr om åren hoppade han själv ombord, men nu var det tvärstopp, så pv fick varsamt lyfta honom på plats.
Jag hämtade filtar och en skön kudde för honom att vila huvudet på och min stickekofta som trygghet .., och där låg han och sov mest hela tiden.
En äldre man kom gående med sin lilla strävhåriga taxmadame som visade sig heta Samba (som min systers hund) och denna Samba var också tolv år, precis som Harry.
Han har blivit så gammal och trött.
I morgon har han födelsedag .., då ska han få extra god korv och säkert nånting mera.
Så har den här dagen varit.
En till bild av morgondagens jubilar. Ja, blir man åttiofyra hundår, så får man vara med på nästan hur många bilder som helst.
Tänk, vilken tur vi har haft med honom! Förutom svansen som fick kapas (efter ett oavsiktligt bett av en kompishund) och när han rev pungen i taggtråd (det var i Fallnaveka), har han aldrig varit riktigt sjuk.
Han har sträckt sig ett par gånger då han sprungit och hoppat lite väl häftigt, men för övrigt: intet.
Nu ligger han här och snarkar intill mig på soffan Ektorp, allt medan tv visar Babel. Vilket underbart program!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar