tisdag 2 september 2014

Andra september ...


Värkfylld natt mynnar i fördröjd insomning och när låg jag senast under täcket till halv nio!
Fönstret har stått på vid gavel hela natten ..., ingen fågelsång hörs .., inget vågskvalp.
Tänk, det är nästan vindstilla ute!

Och det blir morgon och jag konstaterar att kaffebryggaren håller på att insomna för gott .., sörrrrpel-sörrrrpel ...., och på soffan Ektorp tronar harry i ensamt majestät.

Över ett slitet ekbord syns solstrålar.



Någon gång i somras kom ett litet paket från Annika i Kävlinge.
Det var inte bara ett paket, utan det var så påhittigt alltsammans!
Bland annat hade hon skrivit ett litet "brev" på tre olikfärgade adresslappar, det är dom ni ser på bilden. Å, som jag kom att tycka om den där hälsningen!


Så här ser det ut!
Är det inte läckert!
Och vilka färger!!

Nu har jag helt enkelt hängt upp det här lilla karamellsmycket i fönstret, det som vetter mot havet.


10 kommentarer:

Ruta Ett sa...

En sån kul ide med etiketter som brevpapper! Det blir som en liten bok! :-)

Bloggblad sa...

Så piffigt! Färgerna är mina favoriter.
Du är ju makalös som kan få en värkfylld natt att nästan låta som poesi när vi får följa med in i morgonens bestyr.

Eva i Tyresö sa...

Så rart!
Men hu för värk!!!
Och hu för D som gick från fritids kl 17 igår och vi hittade honom i mörkret vid en korpmatch kl 21 i T-shirt och utan telefon.
Han har ingen tidsuppfattning!!!!
Kramar från en som inte har värk men en hel del annat.

Anonym sa...

Önskar att du kunde finna någon bot för dessa värkfyllda nätter. Även om ett fönster mot havet lindrar lite. :-)

Kattis sa...

Ljuvligt! 😊

Jessica sa...

Hoppas att denna natt blir bättre och hemtrevligt det ser ut !

Elisabet. sa...

Till alla: tack för era kommentarer! Jag skriver på pyttelilla tangentbordet från mobilen, då vårt modem avlidit. Knepigt! Stackars er alla Eva i Tyresö!! Tänk, om man kunde skicka ork och kraft via rymden! Och LUGN. Då är värk i vännen en bagatell, till detta finns piller.

Elisabet. sa...

Värk i benen, förstås :)

Elisabet. sa...

norbergianblue: jag har nästan givit upp om benen, tänker att det är mitt jobb som ställer till det och jag vill ju arbeta, ja, då får jag äta värktabletter då. Det är man ju inte ensam om :)

Anonym sa...

Hoppas att värken ger med sig!/smålandstjej