På en fotosida på nätet skrev en man och frågade hur jag stod ut att bo så avskilt?
Tänk, vilken tur att vi människor är olika!
För mig är det den största av gåvor att få leva just så här .., i lugn och ro .., sedan en sväng på jobbet och träffa mängder med människor och mycket småprat om allt och inget och så hem igen .., till det där rofyllda.
Så här såg det ut idag när harry och jag själv var ute på promenad.
Och efter dagens vända i affären, stundar tre dagars frihet.
2 kommentarer:
Du verkar ju bo alldeles ljuvligt.På vår ö är det ännu mer avskilt och tänk hur jag drömmer om att få bo där,helstnu och maken förfasas
Ja, Babsan .., ibland kan jag sakna lite puls från tiden i Ystad, men så minns jag hur grannen slogs och polisen som kom dit och vrålhög musik hela nätterna, nä, då är det skönt att vara här. Har ni vägarna förbi, så är ni välkomna, men det förstår du väl ,-)
Skicka en kommentar